38
2.2.3.1 DEN REALA AVGIFTENS PÅVERKAN PÅ
ENERGIPRODUCENTERNAS NOX-UTSLÄPP
Vi har tidigare konstaterat att de avgiftskyldiga anläggningarna finns på minst två vitt skilda delmarknader. Det är därför intressant att studera om det är någon skillnad i hur avgiften påverkar respektive marknad. Därför har vi undersökt om realavgiften påverkar de totala NOx-utsläppen från de avgiftsbelagda
anläggningarna i den energiproducerande sektorn (dvs. i kraft- och värmeverk samt i avfallsförbränningsbranschen).
Avfallsförbränning samt kraft- och värmeverk är två branscher som 2011
tillsammans utgjorde ca 60 % av alla avgiftsbelagda anläggningar och producerade ca 70 % av den totala avgiftsbelagda energin. Branschernas andel av den totala avgiftsbelagda energin var 62 % år 1992. Kraft- och värmeverken är den bransch som gynnats mest av avgiftssystemet eftersom återföringen har varit större än den avgift som betalats. Avfallsförbränning var fram till slutet av 1990-talet en bransch som betalade mer i avgift än den återföring de fick tillbaka. Sedan dess har de dock fått tillbaka mer medel från NOx-avgiften än de betalat in. Energiproducent- branscherna kan därför i allmänhet beskrivas som en vinnarsektor i
avgiftsystemet.25
I figur 3 förklaras variationen i de totala utsläppen till stor del av den variation som finns bland energiproducenterna. Modellen för energiproducenterna behåller därför samma specifikation som ekvation (3), se avsnitt 2.2.3. Resultaten från den statiska analysen, dvs. skattningen av ekvation (3) för energiproducenterna är snarlika dem vi fann i förra avsnittet. För perioden 1994-2011 visar skattningarna att avgiften är icke-signifikant. Om åren 1992-1993 inkluderas i skattningen ger de samma oväntade resultat som i analysen av utsläppstrender – dvs. att sambandet är positivt i den mening att en höjning av avgiften ökar de totala NOx-utsläppen från energi- producenterna snarare än minskar dem.
2.2.3.2 DEN REALA AVGIFTENS PÅVERKAN PÅ INDUSTRIFÖRETAGENS
NOX-UTSLÄPP
I detta avsnitt undersöks om real avgift påverkar de totala NOx-utsläppen från de företag som ingår i NOx-systemets industribranscher. Den avgiftsbelagda energiproduktionen i industrin verkar skilja sig väsentligt från produktionen hos energiproducenterna (dvs. kraft- och värmeverk samt avfallsförbrännings- branschen). Modellen som beskrivs av ekvation (3) kan därför misstänkas passa industrin sämre. I figur 3 bekräftas detta av att de totala utsläppen för
industrigruppen respektive för de energiproducerande företagen följer helt olika mönster mellan åren 1992 och 2011. Utsläppen i industrin är mer stabila och har en tydligt nedåtgående trend som vi inte ser för utsläppen hos energiproducenterna. En
39
faktor som bidrar till denna skillnad är vädret. Vädret styr behovet av energi för uppvärmning och är en oberäknelig faktor som påverkar efterfrågan av energi från kraft- och värmeverks- och avfallsförbrännings-anläggningarna. Men, vädret har en obetydlig roll för energiproduktionen, och därmed för NOx-utsläppen, i industri- gruppen. Industribranschernas kväveoxidutsläpp kan därför bättre beskrivas av ekvation (4), där vädervariabeln har tagits bort:
NOxit = feit + b1Energiit + b2Relativprisit +b3Avgiftit + uit (4)
Skattningarna visar att avgiften är icke-signifikant medan de andra förklarande variablerna är signifikanta och påverkar utsläppen som förväntat.
Industrin består, till skillnad från energiproducenterna, av ett av antal branscher som sinsemellan är mycket olika. Vi har därför genomfört ytterligare
regressionsanalyser där vi undersöker om avgiftens roll döljs av att anläggningarna finns i branscher med helt olika förutsättningar. Vi har följt Höglund-Isaksson (2005) och delar in industrin i två grupper: kemi- och livsmedelsindustri respektive trä-, massa- och pappersindustri. Resultaten från skattningen av ekvation (4) för kemi- och livsmedelsindustrin respektive för trä-, massa- och pappersindustrin bekräftar de tidigare resultaten om att avgiften inte har ett statistiskt
förklaringsvärde för de totala NOx-utsläppen från anläggningarna i dessa två grupper.
2.2.1 Resultat från intervjustudien – avgiftshöjningen har haft
begränsad effekt på anläggningarnas utsläpp
I intervjustudien har effekterna av avgiftshöjningen bedömts av personer med kunskap och erfarenhet av NOx-avgiften såväl före som efter höjningen av den. Resultaten från intervjustudien bekräftar i mångt och mycket resultaten från den statistiska analysen om att avgiftshöjningen inte tycks ha haft någon större effekt på NOx-utsläppen från de avgiftspliktiga energiproduktionsanläggningarna. Av de 50 intervjuade personerna är det en tiondel som bedömt att NOx-utsläppen sänkts i deras anläggningar på grund av avgiftshöjningen 2008. Ytterligare ett fåtal uppger att deras utsläpp sänkts till viss del på grund av höjningen. Slutligen finns det också en handfull företag som uppger att de minskat sina utsläppsnivåer men att det inte har så mycket att göra med avgiftshöjningen. Den övervägande majoriteten av de intervjuade har bedömt höjningen av avgiften som en mindre betydelsefull händelse med obetydlig effekt på NOx-utsläppen från deras respektive anläggningar.
2.3
Avgiftshöjningens effekter på NOx-
reducerande åtgärder
NOx-avgiften är tänkt att leda till minskade NOx-utsläpp genom att skapa incitament till utsläppsreducerande åtgärder genom att omfördela pengarna till
40
Box 3. Exempel på NOx-reducerande åtgärder:
Nybyggnation av effektivare pannor
Investering i fast kapital - Anläggning för rökgasrening - Förbränningstekniska investeringar - Anläggning för rökgasåterföring - Anläggning för rökgaskondensering Löpande arbete - Trimning av anläggningar - Ökat inköp och användning av
reduktionsmedel
företag med en utsläppseffektiv energiproduktion. Den avsedda effekten av avgiften på kort sik är alltså investeringar i NOx-reducerande åtgärder.
De intervjuade företrädarna för företag som berörs av NOx-avgiften har fått frågan om deras företag vidtagit åtgärder som påverkar utsläppen av kväveoxid på grund av avgiftshöjningen 2008. Drygt hälften av de 50 intervjuade företagen har angett att de har gjort investeringar som på ett eller annat sätt påverkar utsläppen av kväveoxid sedan 2008. Majoriteten av åtgärderna handlar om att trimma pannor. Två företag i pappers- och massaindustrin uppger att de har byggt om sina pannor och investerat i rögasrening. Alla åtgärderna är dock inte alltid en följd av
avgiftshöjningen. 16 företag uppger att de inte har vidtagit någon åtgärd alls på grund av höjningen. Andra uppger att de delvis genomfört åtgärder till följd av höjningen. Ett mindre antal uppger att de infört åtgärder till direkt följd av avgiftshöjningen. De intervjuade har i allmänhet svårt att härleda om åtgärder genomförts enbart på grund av avgiftshöjningen och inget annat. Många av de intervjuade vill hellre prata om avgiften som sådan och åtgärder som gjorts längre tillbaka i tiden för att minska kväveoxidutsläppen. Överlag har många av de intervjuade har haft svårt att särskilja effekter av NOx-avgiften före höjningen från effekter efter höjningen.
2.3.1 Löpande investeringar vanligast
De åtgärder som företagen uppger att de genomfört genom åren – det vill säga inte enbart sedan 2008, är av olika karaktär, se box 3. Ofta krävs det både fasta och löpande investeringar för att reducera kväveoxidutsläppen. Exempelvis måste ett företag som investerar i rökgasrening först investera i en anläggning för till exempel SNCR (selektiv icke katalytisk reduktion) eller SCR (selektiv katalytisk reduktion). Sedan tillkommer löpande kostnader för reduktions-medlen
(ammoniak och urea) som reducerar NOx till kvävgas och vatten. I figur 10
beskrivs utvecklingen av olika typer av åtgärder för NOx-kollektivet mellan 1992 och 2011.
41
Figur 10. Antal NOx-reducerande åtgärder som vidtagits hos avgiftpliktiga produktionsenheter, dvs. förbränningspannor och gasturbiner, mellan 1992 och 2011. Att antalet åtgärder är nästan noll 1992 innebär inte att NOx-reducerande tekniker saknades helt då, utan snarare på att åtgärderna inte hann rapporteras in för att komma med i statistiken. Trim står för ”trimning av brännare och lufttillförsel”. Posten ”övrigt ” rymmer ett flertal åtgärder: LNB (LågNOx-brännare), Over Fire Air (överluft), Rotating Over Fire Air (roterande överluft), Over Burner Air,
Rökgasåterföring, Insprutning av vatten eller ånga, Kylning eller befuktning av förbränningsluft, Reburning, Natriumbikarbonat samt annat som inte går att bokföra i andra kategorier. (Källa: Naturvårdsverkets NOx-databas.)
Löpande investeringar i NOx-reducerande åtgärder vanligast idag bland de intervjuade företagen. Totalt har 22 av de intervjuade företagen angett att de trimmat sina anläggningar för att effektivisera förbränningen och reducera NOx- utsläppen som en följd av avgiftshöjningen 2008. Trimningen av pannorna sker, enligt de intervjuade, genom att man övervakar förbränningen och ställer in
pannorna för att optimera förbränningen. Det finns exempel på ett fåtal företag som uppger att de testat nya tekniska lösningar för att minska utsläppen till följd av avgiftshöjningen, men som av olika skäl inte genomfört åtgärden. Ytterligare fyra stycken intervjuade har angett att deras företag ändrat sin användning av
kemikalier för att minska NOx-utsläppen ytterligare (SNCR- eller SCR-teknik). Av de som uppger att deras löpande arbete med NOx-reducerande åtgärder inte
påverkats nämnvärt av avgiftshöjningen, så finns de företag som uppger att det löpande arbetet med NOx-utsläppen var maximalt redan innan och att de därför inte kunnat göra så mycket rent drifttekniskt.
Vad gäller användningen av reduktionsmedel finns god kännedom om att detta är ett effektivt sätt att få ner NOx-utsläppen på tillsammans med förbränningstekniska åtgärder. Flera intervjupersoner framhäver kostnaden som främsta hinder mot att använda sig av reningstekniska åtgärder som baseras på urea eller ammoniak. Kemikalierna är relativt dyra, särskilt i förhållande till de pengar företagen får tillbaka från kväveoxidavgiften. Ett företag uppger till exempel att endast en
0 50 100 150 200 250 19 92 19 93 19 94 19 95 19 96 19 97 19 98 19 99 20 00 20 01 20 02 20 03 20 04 20 05 20 06 20 07 20 08 20 09 20 10 20 11