Receptionsstudie av Toppkandidaterna

Vår ambition var att undersöka den aktuella målgruppens reaktioner på programmet

Toppkandidaterna. I och med Sveriges televisions uppdrag i det demokratiska samhället och påverkan på svensk politik, såg vi det som viktigt att även vidga perspektivet.

Fokusgruppernas reflektioner på Sveriges television, demokrati, politik och hur dessa eventuellt kan påverka varandra kommer därför att vara en del i vår undersökning.

Vi kontaktade folkhögskolor i två olika regioner; storstad (Stockholm) och småstad (Piteå). Vi valde allmänna linjers samhällslärare och bestämde oss för de två skolor som först hörde av sig och tackade ja på vår förfrågan, Framnäs folkhögskola utanför Piteå och Södertörns folkhögskola utanför Stockholm. Avsnitt tre av Toppkandidaterna visades för totalt 22 personer varav de i åldern 18-25 år intervjuades efteråt, totalt 15 stycken.

Fokusgrupperna kommer endast att benämnas som Stockholm och Piteå i receptionsstudien. Bakgrundsfakta fokusgrupp Stockholm :

2 män och 6 kvinnor i åldern 19-24 år där 21 år är medelåldern. Ingen av dem är politiskt aktiva men en är medlem i en kurdisk förening. Alla utom en har deltagit i riksdagsval någon gång och kommer att göra det även i höst.

Bakgrundsfakta fokusgrupp Piteå:

6 män och 1 kvinna i åldern 19-23 år, 20 år är medelålder. Fyra av dem anser sig vara politiskt aktiva, varav en är medlem i ett ungdomsförbund. Alla utom en har röstat förut och alla utom en kommer att rösta i kommande val.

Ingen av de tillfrågade hade sett Toppkandidaterna förut.

De svar som våra kvalitativa intervjuer gav presenteras nedan. De citat som visas är återgivna utifrån den bandupptagning som gjordes vid intervjutillfället. I kapitel 7, diskussion finns ett djupare resonemang kring deras svar och ytterligare återkoppling till den teori och forskning som vi beskrivit i tidigare kapitel.

1. Vad är din spontana reaktion på det program du just sett?

Cyniskt inställd: 2 från Piteå, 1 från Stockholm Skeptiskt inställd: 5 från Piteå, 1 från Stockholm Sympatiskt inställd: 0 från Piteå, 6 från Stockholm

Utifrån detta resultat kan vi tydligt se att de i Stockholm är mer sympatiskt inställda till programmet än de i Piteå. De skeptiska kunde argumentera för sin kritik men var i allmänhet negativa till programmet. I Piteå hördes en än tydligare skepticism och oförståelse för programmet än de som var skeptiska i Stockholm. Ingen tydlig skillnad fanns mellan de som anser sig vara politiskt aktiva och de som inte är det. I Stockholm fanns fler kvinnliga

intervjuobjekt än i Piteå och där hördes även flest positiva röster, något som kan ses som en skillnad ur ett genusperspektiv.

– Alltså…det var ju intressant. Jag är överraskad. Jag är ju som intresserad av politik men inte så insatt. Kanske programmet kunde fått en mer intresserad.

– Det är inte seriöst. Det är väldigt oseriöst. Man vill inte få fram politiker, man vill bara ha skoj.

Man, Piteå

2. Vilka tror du ser på Toppkandidaterna (TK)?

Totalt 6 av 15 ansåg att programmet tilltalar en yngre publik, mellan 18-25 år. 3 av 15 svarade att det förmodligen lockade mest en äldre publik:

5 av 15 svarade att de trodde att politiskt intresse låg till grund för att man valt att se TK. Vi fann inga tydliga skillnader i svaren mellan Piteå och Stockholm, ej heller mellan kvinnor och män eller bland politiskt eller icke politiskt aktiva.

– Jag tror inga unga väljer se på programmet. Om jag ska säga en ålder skulle jag säga att man är över 25 år om man vill se på det.

Man, Piteå

– Politiskt aktiva tjugoåringar följer det nog med nöje. Kvinna, Stockholm

3. Väcker programmet något intresse hos dig?

Cyniskt svar: 6 från Piteå, 1 från Stockholm Skeptiskt svar: 0 från Piteå, 0 från Stockholm Sympatiskt svar: 1 från Piteå, 7 från Stockholm

Här syns en tydlig skillnad i intresse hos fokusgrupperna i Piteå respektive Stockholm. Fokusgrupp Piteå fann ej ord för sitt ställningstagande, kunde ej argumentera för sin cyniska hållning. Fokusgrupp Stockholm kunde utveckla sina svar och tankegångar. Ur ett

genusperspektiv såg vi att kvinnorna fann programmet mer intressant. Däremot framkom inga skillnader mellan politiskt och icke politiskt aktiva.

– Ja, jag tyckte det var kul. Jag hade gärna sett fler. Dom här deltagarna var ju yngre och vissa pratar, typ som Klara, mer ungdomligt och svor. Det var mer vanligt.

– Nej, inte mycket. Man, Piteå

4. Känner du att du vill engagera dig i någon av de frågor som togs upp i programmet?

8 av totalt 15 känner att de fann frågor i programmet som engagerade dem. 2 av 8 var från Piteå

6 av 8 var från Stockholm 6 av 8 var kvinnor.

Exempel på frågor som engagerade fokusgrupperna var ungdomsfrågor, arbetsmarknadsfrågor, homosexuellas rätt till adoption och kvinnofrågor. Det förekom ingen skillnad mellan politiskt eller icke politiskt aktiva.

5. Ser du programmet som i första hand samhällsdebatterande eller som underhållning?

8 av 15 såg programmet som främst underhållning

2 av 15 såg programmet som främst samhällsdebatterande

3 av 15 såg programmet som både samhällsdebatterande och underhållning 2 av 15 hittade ingen tydlig profil på programmet

Generellt sett ansågs programmet mest underhållande. Att programmet skulle ha en tydlig profil som samhällsdebatterande ansåg dock bara två.

– Det här är definitiv en nöjessatsning. Vissa har inte där att göra alls, hon som sitter och svär i debatterna till exempel… Men tittar inte för politikens skull, bara för nöjet.

Man, Stockholm

6. Hur skulle du berätta om programmet för en vän, vad skulle du berätta då?

På denna fråga skiljer sig svaren åtskilligt. Gemensamt för dem flesta är att de beskriver programmet som någon typ av dokusåpa, framförallt i Stockholm. Piteå berättade generellt mer om sekvenser i programmet de kom ihåg som mest underhållande eller intressanta.

Någon tydlig uppdelning mellan variablerna kan vi dock inte göra. Som exempel tar två personer ur fokusgrupperna upp sekvensen med Laila Freivalds, som något minnesvärt att berätta. En annan beskrev istället programmet som oseriöst ur politisk synvinkel. En tredje drog en parallell till en ”ekonomsåpa” där flera med gemensamt intresse, pr och ekonomi, bodde ihop och tävlade under samma förhållanden.

Det citat som är mest representativt för gruppens svar är detta:

– Ja.. Det var svårt… Jag skulle väl försöka förklara det ungefär som en dokusåpa. Att det är ett visst antal människor i ett hus med olika politiska åsikter som dom vill försöka få fram. Kvinna, Stockholm

7. Vem tror du vinner Toppkandidaterna?

8 av 15 trodde att ”Toppkandidat Petter” skulle vinna 2 av 15 trodde att ”Toppkandidat Hannes” skulle vinna 5 av 15 hade ingen åsikt av olika anledningar.

– Det känns som om Petter vinner… Men han var svår å förstå. Borde ta det lugnare och snacka mer som vanligt.

Kvinna, Stockholm

– Jag har ingen aning, man fick ju inte veta något om deras politiska åsikter, bara om personen.

Man, Piteå

Generellt tyckte deltagarna att det dokusåpaformat som SVT använt sig av inte var ett lyckat grepp. Många uttryckte att dokusåpaformatet skapar ett oseriöst intryck.

– Nej, jag hade inte valt dokusåpaformen. För det får personerna och själva grejen att framstå som lite oseriöst.

Kvinna, Piteå

De flesta skulle istället ha velat se något mer dokumentärt, med intressanta ämnen inriktat mot en yngre målgrupp. Förslagen var många på hur ett sådant program skulle utformas om

deltagarna själv fick bestämma. En valde dock dokusåpaformatet just för att det är det ungdomar väljer att se på. De flesta tyckte dock att det var ett bra initiativ av SVT, trots att ingen sett programmet innan vi visade undersökningens avsnitt. Ingen av deltagarna väljer SVT som sitt första hands val när de tittar på tv. De som spontant uttalade sig om SVT:s utbud under intervjuerna förklarade en stark kritik. SVT ansågs vara kanaler för äldre med för lite fokus på unga.

Politik

I och med att programmet Toppkandidaterna har som mål att skapa framtidens nya politiker och att skapa politiskt intresse och engagemang hos unga, ansåg vi det relevant att låta dem reflektera kring ordet politik och hur politik finns i deras vardag. Detta i enlighet med vårt syfte med uppsatsen och den problemformulering vi utformat.

Vår inledande fråga kommer att besvaras med samtligas citat. Detta för att ge en tydlig bild ur vilken fokusgruppernas personer utgår ifrån.

(De citat som visas är återgivna så exakt som möjligt utifrån den bandupptagning som gjordes vid intervjutillfället)

1. Vad tänker du när du hör ordet politik?

Cynisk tolkning

– Det är bara en massa åsikter. – Tjorv, åsikter.

– Gamla gubbar och gamla surkärringar. – Blää..

– Tråkigt.

– Gubbar i kostym.

– Trist, pratar bara i munnen på varann om sådant som det inte händer något med. Skeptisk tolkning

– Trist, men det är bara för att jag inte vet så mycket om politik, för att vi unga inte fattar vad det handlar om och då förlorar vi ju intresset. Man borde ta upp det mer i skolan.

– En massa jobbigt prat, otydliga svar, väldigt diffust, inga raka besked, det bara pratas omkring allting.

– Tråkigt, även om det förändrar omgivningen så sköter människor det rätt bra. När jag blir missnöjd, ska jag börja engagera mig.

Sympatisk tolkning

– Det är viktiga frågor för mig.

– Jag önskar att jag var mer involverad i det.

– Göran Persson, allt som man pratar om, det mesta. – Jag gillar politik, det är roligt att argumentera.

– Jag känner att jag vill lära mig mer, men jag kan känna att jag inte kan så mycket… men det är väl för att jag inte är så intresserad.

Här syns en tydlig skillnad mellan dem som anser sig vara politiskt aktiva och dem som inte gör det. De politiskt aktiva hamnar således i gruppen ”sympatiska tolkningar”. Den stora gruppen är de som är cyniskt inställda till ordet politik visar även på ett visst politikerförakt i sina uttalanden. Ingen skillnad fanns mellan Stockholm och Piteå, då de båda finns

representerade i alla tre tolkningar. Inte heller syns tendenser ur ett genusperspektiv.

Hälften av deltagarna i fokusgrupperna menar att de deltar i politiska diskussioner i sin vardag. Framförallt sker dessa diskussioner med kompisar och andra i deras närhet. Endast två uppger att dessa diskussioner sker i hemmet med deras familjer, där en av dem har utländsk bakgrund och erfarenheter från annat statsskick och ett land i krig.

Alla, utom en, är dock överens om att det är viktigt att vara politiskt aktiv, men få känner att det är en roll som de vill anta trots att de flesta inser att det är genom att vara aktiva som dom kan förändra och påverka.

– Politik är ju allt, men många tycker bara att politik är snack, det känns som om folk här i Sverige är rädda för förändringar.

Man, Stockholm

– Engagerar man sig inte har man ingen rätt att klaga, därför försöker jag att inte klaga så mycket.

Kvinna, Stockholm

Att unga inte är ”nog insatta” i politiken, att politikerna talar ett för svårt språk och att all politik känns neutral är några faktorer som deltagarna anger som orsaker till att så få förstagångsväljare går och röstar.

– Jag har ett politikerråd. Besök skolor, var mer delaktiga, annars sitter ni bara där vid era skrivbord med slipsarna och kör iväg i era feta BMW till villorna på Lidingö. Vi lever i så olika världar.

Kvinna, Stockholm

Det finns en rädsla för att man inte ”kan” nog mycket för att rösta. Den erfarenhet som vuxna har i och med deras livserfarenheter anses som ett försprång och en grund för ett bra val. Någon deltagare väljer att rösta blankt, för att undvika att ”göra fel val”. De flesta säger dock att de kommer att rösta i höstens val, men på vilket parti vet dom inte i nuläget.

– Det är så många som har en åsikt, men som bara låter den vara. Kvinna, Stockholm

Programmet Toppkandidaterna kommer inte att hjälpa unga att hitta rätt inför valet anser den större delen av gruppen. Några anser att det kan inspirera till att ta reda på mer information, något programmet i sig inte gav.

– Nej, det måste vara mer engagemang från kandidaterna. De måste kunna argumentera för sin sak och inte bara skrika ut sina argument. Som tittare måste man kunna ta till sig det dom säger för att det ska ge nåt.

Demokrati

Eftersom vi anser att demokratifrågor har en given plats i denna uppsats har vi, precis som i politikavsnittet, valt att få deltagarna att resonera kring även detta begrepp i vår

receptionsstudie. Vi inleder även denna del med deltagarnas svar på frågan;

(De citat som visas är återgivna så exakt som möjligt utifrån den bandupptagning som gjordes vid intervjutillfället.)

1. Vad tänker du när du hör ordet demokrati?

Cynisk tolkning:

– Alltså, vi frågade vår rektor vad ordet betyder och vi fick en lång utredning. Men, jag kommer inte ihåg nånting

Skeptisk tolkning:

– Man är fri, men demokrati finns i så många olika nivåer.

– Att man ska få sin…röst hörd…kanske…jag vet inte…Vi lever ju inte riktigt så demokratiskt, men vi lever ju ändå någorlunda bra. Vi lever ju inte i nån diktatur…

Sympatisk tolkning: – Rätt att påverka.

– Alla har rätt att förändra. – Alla ska ha rätt att säga sitt.

– Alla får tycka som dom vill, det finns jämställdhet. – Man får bestämma.

– Stora folkgrupper.

– Alla är med och bestämmer.

– Det är ju vi som styr. Det är ju folket som bestämmer hur vi ska ha det. – Folket tänker jag på…att folket liksom ska bestämma i samhället. – Jag tänker folk, möjlighet att säga vad man tycker och…bestämma…

Liksom tidigare märks i tolkningarna ingen skillnad vad det gäller kön, eller mellan de två fokusgrupperna. Deras politiska bakgrund gav inte heller upphov till skillnader.

De flesta anser att vi lever i ett demokratiskt samhälle och ger exempel på det som att alla får rösta, att vi är fria, att vi har grundlagar som skyddar oss och att alla har det förhållandevis bra jämfört med andra länder.

– Jag är från Mellanöstern och där kopplar man inte vissa saker som man kanske gör här. Här är det mer…ja…men…typ…Kvinnor och män ska ha lika löner. Det är jämställdhet. Där är det mer – Ja det ska vi ha, jämställdhet. Typ, man får inte skjuta vem man vill.

Man, Stockholm

Att SVT skulle kunna bidra till ett demokratiskt samhälle är det få av deltagarna som anser. Få i gruppen kan se en koppling mellan SVT och en demokratisk process. En cynisk röst i grupp Piteå menar att det bara är socialdemokrater i ledningen på SVT vilket gör att SVT inte kan vara neutrala. En mer sympatisk röst från Stockholm hävdar att Toppkandidaterna är ett exempel på att SVT vill visa att det kan löna sig att göra sin röst hörd och därmed bidrar de till den demokratiska processen.