Om recitens betydelse i praxis

Reciten i skiljeförfarande har i praxis rörande klander tillmätts stor betydelse. I det första av en serie avgöranden på detta tema fastställde Svea hovrätt att en godkänd

179 Lindell, Civilprocessen, s. 729 och Heuman, a.a. s. 18 f.

180 Jfr rubrik 8.11 i Heuman, a.a. Jfr även Edlund, JT 2003/04 s. 670.

181 Edlund, a.a. s. 670. Jfr även Hobér, International Commercial Arbitration in Sweden, s. 315 och Cars, a.a. s. 113 f.

182 Jfr Heuman, a.a. s. 528 och Hobér, a.a. s. 315.

183 Edlund, a.a. s. 670 och Lindskog, Skiljeförfarande, III, 21 §, 6.2.3.

184 Edlund, a.a. s. 670. Jfr Heuman, a.a. s. 528.

185 Lindskog, Skiljeförfarande, III, 21 §, 6.2.3. Jfr även Edlund, a.a. s. 670, Heuman, a.a. s. 528 och Cars, a.a. s. 113 f.

186 Edlund, a.a. s. 670

recit ska anses innehålla allt parterna gör gällande i målet, vilket i vissa fall kan innebära att reciten ersätter parternas tidigare anföranden i inlagorna. Nedan följer en redogörelse för denna praxis.

7.3.1 Vin & Sprit-målet

Mellan V&S Vin & Sprit Aktiebolag (V&S), som bedriver tillverkning, import och export av alkoholdrycker samt partihandel med alkoholdrycker, och System-bolaget Aktiebolag (SystemSystem-bolaget) gällde ett avtal enligt vilket V&S skulle leve-rera drycker till Systembolaget. Den 30 juni 2006 åtalades nio personer med anknytning till V&S för bestickning avseende mutor till Systembolagetpersonal. Mot bakgrund av detta anförde Systembolaget i ett brev till V&S den 18 december 2006 att V&S grovt åsidosatt sina förpliktelser gentemot Systembolaget och att väsentligt avtalsbrott förelåg, samt att det vid väsentligt avtalsbrott förelåg grund för hävning av avtalet, helt eller partiellt. V&S accepterade inte hävningarna och påkallade skiljeförfarande. Genom skiljedom den 12 mars 2008 förpliktades Systembolaget att till V&S betala skadestånd.

Systembolaget klandrade skiljedomen och anförde att skiljenämnden hade överskridit sitt uppdrag genom att döma över omständigheter som inte hade åbe-ropats. Skiljenämnden hade upprättat en recit som godkänts av parterna och Systembolaget gjorde gällande att en part efter ett sådant godkännande inte kan hävda att andra rättsfakta än de som framgår av reciten har åberopats, samt att tidigare inlagor från parterna endast kan ha betydelse som tolkningsdata avseende sådana grunder som finns med i den slutligt godkända reciten. V&S menade å sin sida att det inte finns något stöd för att anse att inlagorna i ett skiljeförfarande inte skulle utgöra processmaterial, såvida inte parterna uttryckligen har ingått avtal av denna innebörd.

Svea hovrätt anförde att det, när parterna godkänt en av skiljenämnden upp-rättad recit, ligger ”i sakens natur” att denna omfattar allt väsentligt som parterna åberopar. Hovrätten hänvisade till doktrinuttalanden189 och förklarade att en sådan

188 Svea hovrätts dom 2009-12-01 i mål T 4548-08

189 Hovrätten hänvisade till Heuman, Skiljemannarätt, 1 uppl., 1999, s. 528 och Lindskog, Skiljeförfarande: en kommentar, 1 uppl., 2005, s. 660.

ordning ökar förutsebarheten och typiskt sett förebygger en framtida klandertvist. Således konstaterades att det som en allmän utgångspunkt får förutsättas att de rättsfakta som parterna åberopar också framgår av den recit som godkänts av dem. Skiljenämnden ansågs ha dömt över omständigheter som inte framgick av reciten och därmed överskridit sitt uppdrag. Skiljedomen upphävdes i sin hel-het.

7.3.2

Hagforsmålet

MHH AS (MHH) och Axel’s Konsult och Förvaltning AB (Axelbolaget) hade ingått ett aktieöverlåtelseavtal (Avtalet). Genom Avtalet förvärvade MHH samt-liga aktier i Hagforsgruppen AB som bedriver vård och behandling av miss-brukare. Axelbolaget inledde senare ett skiljeförfarande mot MHH och yrkade att MHH skulle förpliktas att betala resterande köpeskilling enligt Avtalet. MHH bestred talan och yrkade för egen del, i ett genkäromål, skadestånd med anledning av uppdagade fel och brister i garantierna enligt Avtalet. Skiljedom meddelades enligt vilken Axelbolagets talan bifölls och MHH:s genkäromål ogillades. MHH klandrade skiljedomen och yrkade att skiljedomen i vissa delar skulle upphävas, bland annat med hänsyn till att skiljenämnden överskridit sitt uppdrag. Uppdrags-överskridandet bestod enligt MHH i att skiljenämnden dömt över rättsfakta som inte åberopats av parterna. MHH gjorde därvid gällande att skiljenämndens upp-drag framgick av den till parterna översända och av dem godkända reciten i målet. Axelbolaget motsatte sig skiljedomens upphävande och anförde att något upp-dragsöverskridande inte skett.

Svea hovrätt anförde återigen att när parterna under skiljeförfarandet har god-känt reciten i skiljedomen måste utgångspunkten vara att reciten i allt väsentligt återspeglar parternas talan, och att parterna åberopar de faktiska omständigheter och gör de invändningar som framgår av reciten, även om i princip allt material som tillförs skiljeförfarandet utgör processmaterial. Det var ostridigt i målet att parterna hade godkänt skiljedomens recit och beretts tillfälle att yttra sig över

tokollet från slutförhandlingen. Skiljenämnden bedömdes emellertid inte ha dömt över omständigheter som inte framgick av reciten, och klandertalan ogillades.

7.3.3 Oljemålet

Bakgrunden till tvisten mellan amerikanska First National Petroleum Corporation (FNP) och ryska OAO Tyummeneftegas (TNG) var ett samarbetsavtal mellan par-terna avseende exploatering av ett oljefält i Sibirien genom ett gemensamt samrisk-företag. FNP inledde ett skiljeförfarande mot TNG och gjorde gällande att TNG brutit mot avtalet, varför bolaget var berättigat till skadestånd på grund av avtals-brott. Skiljenämnden, som bestod av en amerikansk och en rysk skiljeman samt en svensk ordförande, kom fram till att TNG hade begått samtliga de avtalsbrott som FNP åberopat. TNG ålades således att betala skadestånd till FNP.

TNG klandrade sedermera skiljedomen och yrkade att den helt skulle upp-hävas, bland annat med hänsyn till att skiljenämnden hade överskridit sitt uppdrag. TNG anförde härvid att skiljenämnden endast hade att pröva de omständigheter som framgick av ett dokument benämnt ”Joint Summary of Legal Grounds” (Sammanfattningen) och att skiljenämnden hade dömt över omständigheter som inte ingick däri. FNP anförde att skiljenämnden inte hade överskridit sitt uppdrag, eftersom Sammanfattningen inte bestämde skiljenämndens uppdrag. Skiljenämn-den hade enligt bolaget istället att pröva det som angavs i Sammanfattningen och i målet i övrigt, det vill säga det som parterna anförde i inlagorna och vid förhand-lingen.

Sammanfattningen i målet hade tillkommit på skiljenämndens initiativ men hade utarbetats av parterna. I Sammanfattningens första version hade parterna reserverat sig mot att Sammanfattningen skulle exkludera eller ersätta det som framgick av parternas tidigare inlagor. Skiljenämnden accepterade emellertid inte reservationen. Nämndens ordförande anförde i ett e-postmeddelande till parterna att de skulle inkomma med specifika uppgifter om de rättsliga grunder och teorier som de grundade sin talan på och som inte fanns upptagna i Sammanfattningen. Några dagar senare skrev parterna ett gemensamt brev till skiljenämnden där

de bland annat anförde att Sammanfattningen enligt parterna inte skulle ha något annat syfte än att fungera som en praktisk guide för skiljenämnden. Parterna fram-höll också att de inte kunde acceptera att Sammanfattningen skulle ges en preklu-derande effekt i förhållande till inlagorna i förfarandet. En telefonkonferens hölls sedermera mellan ordföranden och partsombuden. Under denna accepterade ombuden till slut att de frågor som parterna ville att skiljenämnden skulle ta ställ-ning till var de som framgick av Sammanfattställ-ningen. Några fler invändställ-ningar i frågan framställdes inte av parterna. Efter det att parterna skickat in den slutliga versionen av Sammanfattningen till nämnden meddelade ordföranden parterna i ett e-postmeddelande att skiljenämnden i sitt avgörande skulle utgå från att parterna åberopade de grunder som angetts i Sammanfattningen och att en följd av det var att hänvisningar till tidigare inlagor inte skulle beaktas. Parterna protesterade inte mot detta.

Hovrätten konstaterade att skiljenämnden hade utövat materiell processled-ning i syfte att klargöra vad respektive part åberopade och att den hela tiden vid-hållit att Sammanfattningen skulle återge de omständigheter som var relevanta för respektive parts talan, vilket till sist accepterades av parterna. Följaktligen ansåg hovrätten att situationen inte skiljde sig från den när skiljenämnden har skrivit ett utkast till recit som underställts parterna. Hovrättens bedömning blev därför att skiljenämnden avsett att genom Sammanfattningen definiera ramen för sin pröv-ning och därmed sitt uppdrag, och att parterna till slut också accepterade att deras grunder skulle framgå av Sammanfattningen och att skiljenämndens uppdrag alltså begränsades av den. Slutsatsen blev därför att Sammanfattningen utgjorde ramen för skiljenämndens uppdrag och att prövningen således inte skulle omfatta några andra rättsfakta än de som angivits där. Hovrätten gjorde en tolkning av Samman-fattningen med hjälp av annat processmaterial och konstaterade att skiljenämnden hade dömt över omständigheter som inte åberopats av parterna. Skiljedomen upp-hävdes.

7.3.4 Saabmålet

Ett skiljeförfarande mellan GP&C Systems International Aktiebolag (GP&C) och Saab TransponderTech Aktiebolag (STT) rörande tolkningen och tillämpningen av ett mellan parterna gällande patent- och licensavtal avgjordes genom skiljedom. Skiljedomen klandrades av GP&C som hävdade att skiljenämnden överskridit sitt uppdrag bland annat genom att ha lagt ett icke åberopat rättsfaktum till grund för sin bedömning. I målet hade en recit upprättats som godkänts av parterna. Svea hovrätt konstaterade återigen att utgångspunkten när parterna har godkänt reciten är att denna i allt väsentligt återspeglar respektive parts talan och att parterna åbe-ropar de faktiska omständigheter och gör de invändningar som framgår av reciten, även om i princip allt material som tillförs skiljeförfarandet utgör processmaterial. Hovrätten fann att de omständigheter som skiljenämnden dömt över funnits upp-tagna i reciten. Klandertalan ogillades.

7.4 Kan skiljemannarätten i nu aktuellt hänseende ge