I samband med enkätundersökningen med Britts elever var vi inte närvarande. Hon undervisar två ungdomsklasser innehållande 40 elever av vilka vi fått enkäter från 36. Vi ser inte bortfallet som ett problem vid enkätsammanställningen eftersom dessa 36 elever ändå kan ge en helhetsbild. Inga av dessa 36 enkäter kommer att räknas bort i något avseende eftersom eleverna svarat fullständigt på samtliga frågor. Se bilaga 3 för fullständiga frågor.
Attityder till historieundervisningen och läsning av historieanknutna texter
Enkätundersökningen visar att elevernas inställning till historia i Britts klasser är exakt densamma som Lars elever delgav oss, nämligen 4,6 på en skala mellan ett och sex. De är med andra ord relativt positiva till ämnet.
En skillnad gör sig gällande mellan de olika ungdomsprogrammens inställning där vi kan se att de elever Britt undervisar inom det praktiska programmet är mer positiva både vad gäller ämnet historia och läsning av historiska texter på fritiden.
Vid en sammanställning av samtliga av Britts elever förhåller de sig ganska neutrala till läsning av historiska texter, då medelvärdet visar sig vara 3 på en skala mellan ett och sex. De elever som läser texter med historisk anknytning uppger att de läser skönlitteratur, populärvetenskapliga romaner, historiska tidskrifter samt facklitteratur. Ett par elever delgav
dessutom oss att de till exempel läser bibeln eller dagstidningar för att komplettera sina historiekunskaper.
Läroböckerna utgör för Britt en handledning vid lektionsplanering samt en gemensam källa där samtliga elever kan tillgodogöra sig historisk basfakta. Böckerna är enligt Britt baserade på mycket fakta, men hon bedömer texternas språkliga nivå vara lättillgänglig för eleverna. Den kritik hon lyfter fram gentemot läroböckerna är att de innehåller en rad faktafel samt för få årtal, eftersom hon anser fler årtal skulle underlätta elevernas förståelse av den historiska kronologin.
Elevernas syn på läroboken stämmer väl överens med den bild som Britt gav i samband med intervjun. Även eleverna anser att boken är väl fungerande då de benämner den som bra eller OK. Eleverna anser vidare att texten är lättförståelig, men kan innehålla svåra ord. Ett fåtal elever lyfter fram att det i läroboken förekommer svår fakta.
Hur eleverna lär kontra befintliga moment i historieundervisningen
Diagram 4 0 0,51 1,52 2,53 3,5 4 4,55 5,5 6 6,57 Lära ren b erä ttar Läsa Titta på bild er Titta på f ilm Lyssn a på mu sik Gå på t eat er Spel a teat er/rol lspel själ v Gå på mus eum
Vad elever tycker är bra när de skall lära något i ämnet historia
Vad elever anser förekommer i ämnet historia
Britt anser sig själv vara en berättande lärare där hon i sin undervisning ofta och medvetet bjuder in elever till samtal och diskussioner. Vidare har Britt ett personligt intresse av spelfilmer vilket kommer till uttryck i undervisningen genom att hon visar dem eller hänvisar till dem.
Diagrammet visar att eleverna anser sig lära bäst då det sker en variation i undervisningen, men det är film och berättande som de främst tycker gynnar inlärning.
Elevernas enkätsvar visar att berättandet är det vanligaste momentet i undervisningen och därutöver är det främst läsning av texter, studium av bilder samt visning av filmer som förekommer. Det som inte är vanligt förekommande, men som eleverna anser sig lära av är att lyssna på musik, gå på teater, spela rollspel eller själva dramatiserar samt att genomföra museibesök.
Andra moment som eleverna menar att de lär sig av är att arbeta självständigt, att analysera dagens samhälle utifrån ett historiskt perspektiv samt att ta del av äldre släktingars livsskildringar. Bland de moment som förekommer på lektionerna nämner eleverna att de arbetar självständigt, till exempel med instuderingsfrågor.
Positivt, negativt och önskvärt i historieundervisningen
Det roligaste eleverna har arbetat med är då de gjort egna filmatiseringar utifrån historiska skeenden och personer. Dessa filmer har sedan redovisats inför den övriga klassen, vilket även uppskattats. Även filmvisning av till exempel spelfilmer och dokumentärfilmer har i enkäterna visat sig vara uppskattat. En annan arbetsform som eleverna finner givande är att själva göra dramatiseringar och spela rollspel eller då de vid ett tillfälle var åskådare till lärarens framträdande som skådespelare.
Cirka en tredjedel av Britts elever kommenterar inte vad de anser vara mindre roligt i historieundervisningen. Övriga elever uppger att de tycker enskilda arbeten såsom instuderingsfrågor är mindre roliga. Ett fåtal elever menar att de inte tycker om prov och en elev svarar att denna inte tycker om läsning.
Elevernas önskan om innehåll i undervisningen är filmvisning, se på teater, dramatisera samt att gå på museum. Även att genomföra utomhusaktiviteter relaterade till historieämnet, att göra eget arbete, till exempel en fördjupning, att redovisa eller att läraren berättar är sådant som eleverna skulle vilja se mer av i historieämnet. Gästföreläsning, studiebesök samt mer arbete med medier, bilder, kartor och skönlitteratur är ytterligare exempel på moment som eleverna i större utsträckning önskar arbeta med. Några elever skriver att undervisningen är bra som den är.
Det vidgade textbegreppet
Bland Britts elever är det två elever som tidigare kommit i kontakt med det vidgade textbegreppet. Den ena av dessa elever minns inte var denna hört talas om begreppet medan den andra har läst om det i skolan samt mött begreppet då detta använts i medier.