Camilla har arbetat på denna skola sedan år 1995 och är nu 35 år gammal. Utöver sin ämneskombination, vilken är svenska och historia, har hon ytterligare poäng i statsvetenskap, spanska och danska.
För närvarande arbetar Camilla 75% och undervisar fem olika elevgrupper från de teorietiska programmen, det praktiska programmet samt komvux. De moment som skall behandlas i undervisningen är desamma oavsett elevgrupp, eftersom det framgår i kursplanen. Metoderna för hur momenten skall genomföras skiljer sig dock beroende på elevgruppernas sammansättning.
Den lärare som har kommit att bli Camillas förebild inom läraryrket är hennes gymnasielärare med ämneskombinationen svenska och engelska. Enligt Camilla öppnade denna lärare upp ögonen för hur ämnet svenska egentligen kunde studeras. Bland annat visades Camilla hur hon kunde läsa skönlitteratur och göra jämförelser dem emellan på ett annat sätt än tidigare. Dessutom var läraren duktig på att engagera sina elever och att skapa en positiv inställning till det som skulle ske i klassrummet.
Kunskapssyn
För Camilla är kunskap fakta, förtrogenhet, förståelse och förmåga att använda sin kunskap. En elev kan få all fakta serverad framför sig men det är framförallt först då eleven utvecklat en förståelse samt en förmåga att använda fakta för att se sammanhang som eleven erhållit ny kunskap.
Själv anser Camilla att hon lär sig bäst då någon annan berättar för henne på ett intressant sätt eller då hon själv får möjlighet att fördjupa sig inom ämnet och genomföra experiment. Därför tror Camilla att elever lär sig genom att använda sina sinnen, det vill säga genom att skriva, höra, se och genom aktivitet. Hon försöker i sin undervisning att variera sig så att eleverna har möjlighet att använda alla sina sinnen.
Utöver en varierad undervisning tycker Camilla att det är viktigt med en traditionell katederundervisning men den skall inte vara allenarådande. Utifrån en katederundervisning i historia har hon möjlighet att ge alla elever en gemensam bas att stå på.
Läroboken
Just nu använder Camilla i sin undervisning Nya Alla tiders historia men kommer troligen att byta ut den nuvarande läroboken mot Perspektiv på historia. Den nuvarande läroboken anser Camilla vara monoton och den innehåller en mängd fakta som dessutom är svårförstådd. Läroboksförfattarna använder ibland så svåra ord att Camilla tvingas sitta ned med sina svaga elever för att på ordnivå förklara textens innehåll.
Den fördel som Camilla ser med läroboken är att den ger alla elever en gemensam bas att stå på eftersom all fakta är samlad i denna. Är eleverna inte närvarande vid ett lektionstillfälle kan hon som lärare därför hänvisa till vilka sidor i läroboken som berörts och eleverna har därmed möjlighet att ta igen den missade lektionen.
Enligt Camilla finns det ett större utbud i ämnet svenska än historia av bredvidläsningsböcker och rena uppgiftsböcker, vilka elever kan läsa då de är klara med sina övriga uppgifter. Dessutom finns det väldigt många novellsamlingar etcetera vilket gör att ämnet inte är lika läroboksstyrt som historia.
Material och moment i undervisningen
Camilla försöker i sin undervisning att använda mycket material, men musik förekommer endast i samband med att eleverna tar del av emigrationen. Då väljer Camilla att spela låten
Guldet blev till sand av Peter Jöback. Vidare finns även brev från emigrationen vilka Camilla
väljer att lyfta in i undervisningen.
De skönlitterära texterna anses av Camilla vara viktiga eftersom det genom denna genre är lättare att få en förståelse för hur människor från olika tidsskeden faktiskt tänker och känner i olika situationer. Att vara kung och drottning är inte bara ett yrke för hur tänker dessa personer bakom yrket och vilka känslor besitter de?
Vidare lyfter även Camilla fram skönlitteratur i undervisningen vilken berör världskrigen såsom På västfronten intet nytt vilken berör skyttegravskriget under första världskriget. Texten har till syfte att förmedla människornas situation och tankar till eleverna.
Tilldelas inte eleverna olika skönlitterära texter, eftersom Camilla vet att hon är ökänd för att kopiera mycket, så får de ta del av högläsning.
Camilla försöker att bygga upp en uppsättning av film, radio och cd-inspelningar därför propagerar hon för att skolan ska inhandla RAMP:s program vilka behandlar olika delar av
historian. För tillfället spelar hon in TV-program vilka är väsentliga för hennes undervisning. Dessa program visar hon citat ur dels för att lagen säger så och dels för att de elever som inte anser historia vara lika intressant ofta anser filmerna vara tråkiga. Mycket av den film som dock visas under Camillas lektioner kommer från AV-centralen. Tyvärr är det inte alltid de filmer hon önskar visa finns inne till utlån.
Skolan har dock en del filmer med visningsrätt och då Camilla i sin undervisning berör medeltiden brukar hon visa spelfilmen I rosens namn. Vidare brukar Camilla då hon i sin undervisning talar om Jeanne d´Arc fråga sina elever hur många som tagit del av spelfilmen med samma namn, vilket ofta är en stor grupp av elever. Därmed blir filmen underlag för hela lektionen, det vill säga i alla frågor utgår hon och eleverna från vad som sker i filmen.
Ett problem som uppstår då Camilla väljer att visa film för elever är att hon måste boka en filmsal, vilken kanske inte ens är ledig. Det finns nämligen inga TV-apparater i salarna och därför kan hon inte precis innan lektionen besluta om en filmsnutt skall få inleda lektionen eller ej.
Bilder förekommer inte så ofta i Camillas undervisning. Då hon för drygt 10 år sedan började arbeta vid denna skola fanns det tillgång till en rad olika bilder men i dag finns ingen projektor för diabilder. Vidare fanns det även ljudband. Hon anser sig kunna bli bättre på att använda just bilder och kartor eftersom historielärarna nyligen beställt in ett nytt material av kartor.
Det muntliga berättandet är inget Camilla valt att anamma. Visserligen gick hon en kurs under sin lärarutbildning vilken hade som syfte att ämnet historia skulle förmedlas genom berättelser. Dock ser Camilla det som ett bra sätt att inleda en lektion på eftersom det skapar ett intresse hos eleverna.
Då Camilla introducerar digerdöden för sina elever brukar hon måla upp en liten berättelse om hur digerdöden drabbat henne och hennes familj.
Synen på tidigare årskurser
Skillnaden mellan att vara lärare för elever i de äldre åldrarna jämfört med elever i de yngre är att en gymnasielärare inte behöver locka fram kunskap på samma sätt. Dessutom är eleverna på gymnasiet mer medvetna om att de lär och vad som lärs. Vidare är undervisningen, enligt Camilla, för elever i de yngre åldrarna mer individanpassad medan gymnasieeleverna skall delta i samma moment.
Camilla tror att lärarna oavsett elevgrupp väljer att ta upp samma moment i sin undervisning men skillnaden ligger i att gymnasieelever tar del av en mer problematiserad och faktabetonad undervisning, vilken dessutom är mer styrd av katederundervisning.
Oavsett ålder menar Camilla att elever lär genom variation i undervisningen men framförallt är det den analytiska förmågan som stimuleras på gymnasiet. Hon betonar att det är viktigt att som lärare inte glömma vilken kunskap och erfarenhet eleverna har med sig sedan tidigare skolgång.
Det vidgade textbegreppet
Eftersom Camilla även undervisar i ämnet svenska har hon vid ett flertal tillfällen kommit i kontakt med det vidgade textbegreppet. Visserligen berättar Camilla att hon inte känner till exakt vad det står i kursplanen för historia men ändå anser hon att det inte föreligger några hinder att anamma begreppet även i detta ämne. Genom ett gemensamt begrepp får material utöver skrivna texter en annan status i undervisningen. Begreppet blir ett mandat för övrigt material. Film har tidigare ofta setts som en indikation på att läraren inte planerat sin lektion.
Förhoppningsvis kan detta begrepp, enligt Camilla, även påverka framställningen av nytt läromedel, det vill säga att läromedel nu inte bara ses i form av tryckt text.