Under de senaste tio åren har Britt, 42 år gammal, arbetat vid den för undersökningen aktuella gymnasieskolan i ämnena religion och historia. Förutom sin ämneskombination har Britt ytterligare 60 poäng i etnologi.
Britt hänvisar till två lärare vilka påverkat henne i sitt yrkesval och i sin yrkesroll. Under sin högstadietid hade Britt en historie- och religionslärare vilken fångade hennes intresse för ämnena genom berättandet då berättandet skapade spänning och livfullhet. Under sin tid som lärarstudent mötte Britt en kunnig och strukturerad handledare vilken påverkat hennes syn på vikten av att vara just strukturerad i sin undervisning samt vikten av fördjupade ämneskunskaper.
För tillfället undervisar hon ungdomselever från ett teoretiskt program och ett praktiskt samt vuxenelever på komvux. Den pedagogiska modellen mellan de båda ungdomsprogrammen skiljer sig något åt. Britt poängterar att nivån på de moment som ryms i undervisningen är densamma oavsett programinriktning. Men på det praktiska programmet befinner sig den svagaste eleven och den starkaste eleven längre ifrån varandra i sin utveckling, vilket medför att hon som lärare måste förklara de historiska sammanhangen tydligare. Detta till skillnad från eleverna på det teoretiska programmet där eleverna håller en mer jämn och hög kunskapsnivå. Ytterligare en skillnad kan ses då eleverna vid det praktiska programmet oftare uttrycker sina tankar och åsikter i ämnet, ifrågasätter det hon säger samt relaterar det som sägs under lektionerna till sin egen personliga situation.
Kunskapssyn
Människan är enligt Britt en förståelse- och meningssökande varelse och därför ser hon kunskap som förståelse. I historia är det inte viktigt med detaljer utan det viktiga är att elever själva kan se sammanhang och dra paralleller.
Läroboken
För tillfället använder Britt tre olika läroböcker parallellt i de olika klasserna nämligen Nya
Alla tiders historia, Alla tiders historia Maxi och Perspektiv på historia. Nya Alla tiders historia och Perspektiv på historia ses av Britt som likvärdiga medan Alla tiders historia Maxi innehåller fler faktafel och är dessutom mer ytlig till sin karaktär.
Britt ser läroboken dels som ett ankare att förhålla sig till och dels som en trygghet för eleverna eftersom de då vet att det finns en tillgänglig text inför kommande prov. Hon utgår
från lärobokens kronlogi samt dess innehåll. Britt ser läroböckerna som väldigt faktabaserade vilket är bra och själva texten tycker hon inte är ”tung”. Det hon dock kritiserar är att författarna skrivit ut alldeles för lite årtal vilket leder till att texten blir diffus och att läsaren inte får någon förståelse för hur lång tid som löper mellan olika händelser. Hon anser att elever behöver årtal som verktyg för att få en förståelse för om det fortlöpt en vecka eller ett år mellan olika händelser. För hur definieras ordet omedelbart egentligen?
Det som inte finns med i boken men som Britt ändå anser vara av stor vikt förmedlas i så fall via kompletteringstexter i form av artiklar, källtexter, ögonvittnestexter, kartor eller något hon själv skrivit samman. De texter Britt tar in i sin undervisning som komplement till läroboken ligger oftast i överkant av elevernas förmåga. Vid för hög nivå på innehållet i texterna tvingas hon lägga ner mycket tid på att förklara textens innehåll och begrepp.
Material och moment i undervisningen
Britt anser sig vara en berättande lärare som bjuder in sina elever till samtal och diskussioner. Hon har en undervisningsmodell som bygger på genomgångar och föreläsningar med varierat upplägg. Det finns dock tillfällen då hon själv anser att berättandet bör varieras med andra moment och då tilldelas eleverna populärvetenskapliga texter, skönlitterära texter, tabeller, kartor, instuderingsfrågor eller uppgifter där svaren finns att tillgå i biblioteket.
Tidsbristen ses av Britt som ett dilemma eftersom alla extrauppgifter där eleverna får möjlighet att arbeta fritt tar två lektioner istället för en om hon själv gått igenom innehållet. Samma dilemma kan ses vid filmvisning. En historisk spelfilm som upptar tre lektioner kan Britt sammanfatta under en halv lektion, vad gäller faktainnehållet, men via spelfilmer får elever med sig viktiga bitar vilka Britt inte kan förmedla och vice versa. Men det är framförallt film som används i Britts undervisning och då förekommer filmvisning som introduktion till ett nytt historiskt avsnitt, som avslutning till ett avsnitt, eller som en kontinuerlig illustration vid sidan av den löpande undervisningen.
Då Britts elever studerar första världskriget har de ofta fått en filmintroduktion som visat krigets utlösande faktor nämligen skottet i Sarajevo. Utifrån filmen kan hon sedan, under sina narrativa genomgångar, hänvisa tillbaka till dess innehåll. Den svenska filmen
Utvandrarna, filmatiserad utifrån Vilhelm Mobergs bok, används av Britt som en
kontinuerlig illustration där eleverna tillåts att se hela filmen parallellt med den mer traditionella undervisningen. Hon anser att denna film återspeglar en verklig och korrekt fakta.
Eftersom Britt själv har ett stort intresse av att se filmatiseringar av historiska skeenden samt övriga genrer av spelfilmer så hänvisar hon ofta i sin undervisning till dessa filmer, vilka eleverna ofta också tagit del av. Utifrån dessa filmer uppkommer ofta diskussioner om huruvida det faktiska innehållet är korrekt samt diskussioner som åskådliggör historiska skeenden.
Britt skulle önska att hon använt mer musik och bild i sin undervisning men en gång per A-kurs genomför hon ett årligt framträdande för eleverna genom att sjunga Frankrikes nationalsång marseljäsen. Vidare använder hon även andra nationalsånger och kampsånger i sin undervisning.
Eleverna får under A-kursen i historia i uppgift att fördjupa sig i en historisk person. En fördjupning som de senare skall redovisa på ett valfritt sätt inför de övriga eleverna. Vid introduktionen av detta projekt brukar Britt pryda sig i en av sina medeltidsdräkter och spela upp en liten scen där hon imiterar en historisk person. Detta skapar enligt Britt ett intresse från elevernas sida och hennes framträdande inspirerar dem till kreativitet under projektets gång.
En del elever har i detta projekt valt att redovisa genom egna filmatiseringar, vilka sedan legat till grund för introduktion i olika ämnesområden i övriga klasser.
Om filmen Utvandrarna inte visas i en elevgrupp kopieras antingen ett utdrag ur Vilhelm Mobergs bok upp eller så väljer Britt att själv läsa de valda delarna ur boken högt. Vid högläsning uppstår en andaktsfull stämning i klassrummet eftersom eleverna uppskattar högläsning.
Britt väljer även att kopiera upp textutdrag ur andra skönlitterära böcker för att visa på historiska miljöer och för att visa på människors inre funderingar över den historiska tiden.
Det ultimata för Britt hade varit om A-kursens tidsomfattning varit den dubbla eftersom hon då kunde ha låtit eleverna tagit del av mer film, mer extra material i form av texter, musik och konst för att ge mer färg åt hela ämnet. Enligt Britt är det svårt att förmedla den historiska tidsfärgen och känslan. Dessutom hade det då varit möjligt att genomföra fler studiebesök.
Synen på tidigare årskurser
De likheter som enligt Britt bör finnas mellan henne och en lärare som undervisar elever i de yngre åldrarna bör vara att de lyfter fram den raka kronologiska historien. Det är hennes
övertygelse att kronologin inte bör vändas eftersom elever då blir mer förvirrade. Dessutom önskar hon att även lärare för yngre elever utnyttjar narrativiteten.
De skillnader som Britt lyfter fram är tematiska studier vilka hon tror förekommer oftare bland elever i lägre åldrar än på gymnasiet. Samt att det ställs högre krav på att äldre elever utvecklar sitt analytiska och akademiska tänkande, vilket enligt Britt är rimligt.
Vad gäller elevers inlärningsförmåga tror hon att elever på gymnasiet har en annan förmåga att förstå djupet i historiska skeenden men däremot behöver troligen alla elever ta del av en logisk ordningsföljd för att förstå.
Det vidgade textbegreppet
Britt har tidigare aldrig hört talas om svenskämnets begrepp men anser att även hon uppmuntras till att använda mer än bara skrivet material i sin undervisning.
För Britt finns det inga hinder för att anamma svenskämnets begrepp, eftersom hon tror att de flesta lärare i praktiken använder sig av mer än skrivet material trots att tyngdpunkten ligger just där.