Samhället förändras hela tiden och likaså människors relationer så det är viktigt att skolan bemöter förändringarna och utvecklas tillsammans med dem. Nya metoder och program för konflikhantering tillkommer ständigt av forskare och det kommer hela tiden nya sätt att arbeta. Kanske behövs det en större reform än så? Möjligen en reform som har en stark grund men där det ändå finns plats för förändringar inom grundens ramar. En metod som öppnar upp för trygghet och gemenskap tror vi är viktigt. Grunden kan innefatta att blanda grupper och göra mer saker ihop med andra. Det gäller att skolan hittar ett arbetssätt där eleverna oavsett grupptillhörighet har samma status inom projektet och tvingas in i samarbete. Eftersom elevernas status utifrån Evenshaug och Hallen påverkar deras skolprestation anser vi det vara en viktig fråga att belysa. Skolan bör inbjuda till oliktänkande och låter eleverna tillsammans förändra och utveckla värdegrunden samt dela med sig av idéer. Vi anser att det vore bra att låta eleverna vara med i förändringarna och låta deras drivkraft påverka. Det finns mycket positivt att hämta i omställningar, men det är viktigt att även behålla en trygg grundmiljö.
Vi ställer oss även frågande till varför problemen endast löses av ett utomstående team som under kortare perioder arbetar med elever som har konflikter på skolorna. Istället kan en möjlighet vara att inkludera hjälpen i deras naturliga miljö. Givetvis är det ibland nödvändigt att vid enskilda fall ge eleven utomstående hjälp av experter men då det gäller problem där större grupper innefattas tror vi mer på en lösning som ger eleverna trygghet i vardagen.
Vi noterade även följande tendenser i vår undersökning: Lärarna och eleverna vi intervjuade tog sällan upp de bakomliggande externa faktorer i omgivningen som kan ligga till grund för elevernas problem. Istället var det fokus på vilka personer som bråkade och hur de ska arbeta med problemen. Orsak till problemen lades då på individerna.
Vem har ansvaret? Skolan ser att problemen ligger hos eleverna, föräldrarna anser att skolan är problemet för att de har ansvaret medan eleverna skyller på varandra.
Eleverna anser vi inte bara bör bli beskyddade utan de bör även lära sig ta ansvar. Enligt Skollagen, har alla elever rätt till trygghet men skolan ska även fostra eleverna till ansvarstagande individer som kan fatta egna beslut. Lärarna på skola 1 kan, såsom vi uppfattar det, ibland underskatta elevernas förmåga till lösningar. Lärarna går in och löser konflikterna istället för att resonera kring problemen och ge eleverna verktyg att klara nya utmaningar. De
50
behöver enligt vår bedömning låta eleverna se olika perspektiv, ta ställning, ställa förväntningar på att de klarar av det, samt tillåta eleverna att hitta lösningar med vuxnas hjälp. Vi tror det viktigt att låta eleverna ta konsekvenserna av deras handlingar genom att inte lyfta bort ansvaret från dem. En förutsättning för att det skall ske är att de vuxna även ger eleverna verktyg att rätta till problemen, se möjligheter och utveckla sina empatiska förmågor. Vår övergripande slutsats utifrån vår studie är att skolan bör skapa en trygg grund och omgivning genom samarbete emellan elever och personal över hela skolan. Denna bör vara beständig men det ska fortfarande finnas utrymme för förändringar.
51
7. Slutsats
Vi menar att fördomar, konflikter och grupperingar hänger ihop och alla tre faktorerna påverkar varandra. Fördomar leder till konflikter samt splittring mellan och i grupper. Det resulterar i en otrygg skolvardag för elever och lärare. Mycket energi går till konflikthantering vilket i sin tur påverkar elevernas skolprestation och lärarnas arbetsmiljö. Att lösa konflikter tar tid från lärarna och de har inte samma möjlighet att nyttja sin fulla kompetens, vilket drabbar eleverna som blir lidande och inte får den utbildning de är berättigade till. Klassrumsklimatet påverkar elevernas undervisning eftersom elever blir okoncentrerade och nedstämda då konflikter uppstår. Samhället är beroende av elevernas kompetens då de är framtidens arbetskraft. Detta gör det relevant för skolorna och samhället att lägga hög prioritet på frågor som rör konflikter, grupper och fördomar. Denna problematik kan enligt vår undersökning drabba både individen, gruppen samt organisationen och samhället.
7.1 Vidare forskningsfråga
Eftersom våra intervjuer främst är genomförda med flickor då vi upplevt att problematiken varit mest utbredd bland dem innebär det att vi främst fått flickornas perspektiv på problemen. Vi anser det därför relevant för fortsatt undersökning på området att inkludera fler pojkar i forskningen för att se eventuella skillnader och likheter.
53
8. Referenser
8.1 Tryckta källor
Binder, Jens, Zagefka, Hanna, Brown, Rupert, Funke, Friedrich, Kessler, Thomas, Mummendey, Amelie, Demoulin, Stephanie, Leyens, Jacques-Philippe,”Does contact reduce prejudice or does prejudice reduce contact? A longitudinal test of the contact hypothesis among majority and minority groups in three european countries”, Journal
of Personality and Social Psychology, April, 2009, Vol. 96. No. 4, 843-856.
Bryman, Alan, Samhällsvetenskapliga metoder, 2002, Oxford, University Press.
Evenshaug, Oddbjorn, Hallen Dag, Barn- och ungdomspsykologi, Lund, 2001, Studentlitteratur.
Hartman, Jan, Vetenskapligt tänkande – från kunskapsteori till metodteori, Lund, 2004, Studentlitteratur.
Helkama, Klaus, Liebkind, Karmela Myllyniemi, Rauni, Socialpsykologi, Malmö, 2000, Liber AB.
Hewstone, Miles, Stroebe, Wolfgang, Jonas, Klaus, Social Psychology a european
perspective, Oxford, 2008, Blackwell publishing ltd.
Hinton, Perry R, Stereotyper, kognition och kultur, Lund, 2000, Studentlitteratur .
Klein Melanie, Menzies-Lyth, Isabel, Kennet, Rice, Albert, Rioch, Margaret, Turquet, Pierre, Grupprelationer - Texter om förhållandena mellan individ, grupp och
organisation, Finland, 2004, 4:e upplagan, WS Bookwell.
Kvale, Steinar & Brinkmann, Svend, Den kvalitativa forskningsintervjun, Lund, 2009, Studentlitteratur.
Lärarförbundet, Lärarens handbok - Skollag, Läroplaner, Yrkesetiska principer, FN:s
barnkonvention, 2005, Solna.
Maltén, Arne, Kommunikation och konflikthantering, Lund, 1998, Studentlitteratur.
Oskamp, Stuart, Reducing prejudice and discrimination, New Jersey, 2000, Lawrens Erlbaum Associates, Inc . Publishers.
54
Passer, Michael,W, Smith, Ronald, E, Holt, Nigel, Bremner, Andy, Sutherland, Ed, & Vliek, Michael, Psychology: The science of mind and behavior, Boston, 3rd edition, 2007, European edition. Berkshire: McGraw Hill.
Passer, Michael,W, Smith, Ronald, E, Holt, Nigel, Bremner, Andy, Sutherland, Ed, & Vliek, Michael, Psychology: The science of mind and behavior, Boston, 4th edition, 2008, European edition. Berkshire: McGraw Hill.
Passer, Michael, W, Smith, Ronald, E, Holt, Nigel, Bremner, Andy, Sutherland, Ed, & Vliek, Michael, Psychology: The science of mind and behavior, Boston, 5th edition, 2009, European edition. Berkshire: McGraw Hill.
Patel, Runa, Davidsson, Bo, Forskningsmetodikens grunder – att planera, genomföra och
rapportera en undersökning, Lund, 2003, Studentlitteratur.
Sahlberg, Pasi, och Asko Leppilampi, Samarbetsinlärning, Malmö, 2005.
Widerberg, Karin, Kvalitativ forskning i praktiken, Lund, 2002, Studentlitteratur.
Wolfe, Connie , T, Spencer, Steven, J, Stereotypes and prejudice: Their overt and subtle
influence in the classroom, American Behavioral Scientist (40),176-182, Beverly Hills,
1996.
Yebio, Bereket, Utveckling av globalt medansvar: attityder och attitydutveckling på låg-
och mellanstadiet, 1978, Malmö, Serie: Pedagogisk-psykologiska problem, 354.
8.2 Muntliga källor
Intervju med Jonas 2009-12-02 Intervju med Anette 2009-12-02
Intervju med Josefin 2009-12-02 Intervju med Louise 2009-12-02
Intervju med Ida 2009-12-02 Intervju med Ester 2009-12-11
Intervju med Karin 2009-12-11 Intervju med Lisa 2009-12-11
55
Bilaga 1
Intervjufrågor till eleverna:
• Som intervjuare börjar vi med att presentera oss själva. Nästa steg är att även intervjupersonen får presentera sig själv. ( För att skapa personlig kontakt) • Vad är roligast i ditt liv just nu?
- Vad ser du mest fram emot att göra i veckan? Till exempel familj, vänner, intressen,
skola.
• Vad leker ni på rasterna? • Vilka umgås du oftast med?
• Varför umgås du med honom/henne/de?
- Varför är de speciella för dig?
• Vad har dina vänner för intressen?
• De du inte umgås med i klassen, har de andra egenskaper eller intressen än dina vänner? • Hur skulle du beskriva dina andra klasskompisar som du inte står lika nära?
• Hur kommer det sig att du valt att umgås med de du umgås med?
• Trivs du med de du umgås med eller vill du hellre vara med några andra i klassen? • Umgås hela klassen med varandra eller finns det gruppindelningar?
Om svaret är ja,
• Förändras i så fall grupperna ibland eller är det alltid samma personer i en viss grupp? Förklara.
56
• Har det förändrats över tid? Hur såg det ut på lågstadiet? Umgås man med samma kompisar då som nu?
Om svaret är ja,
• Vad tror du det beror på?, Om nej, Varför umgås man inte med samma kompisar längre? • Brukar det uppstå konflikter i klassen?
Om svaret är ja,
• Är du eller dina vänner ofta delaktiga i konflikterna? Hur, på vilket sätt? • Vad beror konflikterna på?
• Känner du dig okoncentrerad på lektionstid när konflikter nyligen förekommit? • Upplever du klassen mer okoncentrerad under lektionerna när ni konflikter uppstått? • Hur ser du på de som inte är i din grupp? Vad skiljer dig och din grupp från dem? • Vad är det som gör att du vill umgås med just de du umgås med?
• Umgås ni på fritiden?
• Beroende på svaret på föregående fråga: Är era familjer kompisar med varandra? Om svaret är ja,
• Vilket tycker du är roligast, när ni leker hemma hos dig eller din kompis?
• Är det olika regler när ni leker hemma hos hemma hos dig än hos dina kompisar? I så fall på vilket sätt?
• Leker ni samma lekar hemma hos din familj som hos din kompis familj, Om svaret är ja, Varför?
57
Bilaga 2
Intervjufrågor till pedagoger:
• Hur ser det förebyggande arbetet mot gruppindelningar och konflikter ut i klasserna?
- Undervisning och lärande
• Har det förbyggande arbetet förändrats? Om svaret är ja, på vilket sätt?
• Upplever du att det förekommer mycket konflikter i klassen? Upplever du att eleverna har fördomar mot andra i klassen? – Är problematiken i dessa frågor stor på er skola?
– Om så är fallet, på vilket sätt yttrar sig det?
• Hur arbetar ni på skolan för att förbättra verksamhetens arbete med att förhindra uppkomsten av fördomar och konflikter?
• Märker du någon skillnad på eleverna under lektionstid på när det uppstått konflikter? Om svaret är ja,
• Påverkar det skolarbetet och deras förmåga att prestera?
• Samarbetar ni med andra lärare i frågor som rör fördomar och gruppkonstellationer? Om svaret är ja,
- Är alla lärare delaktiga i arbetet eller endast vissa?
- Hur planerar ni och lägger upp arbetet? Vad utgår ni ifrån?
Om svaret är nej,
58
• Finns det en tydlig styrning från skolledningen om hur detta arbete bör hanteras? På vilket sätt? Har skolledningen synpunkter på material, arbetssätt och samarbete eller är det upp till er pedagoger att ansvara för det?
• Är du nöjd med skolans insatser i dagens läge angående problematiken kring gruppbildningar, fördomar och konflikter bland elever?
- Hur kan det förbättras?
• Hur hade du velat att det skulle sett ut resursmässigt på skolan för att kunna förändra och förbättra arbetet i dessa frågor?