Malmö högskola
Lärarutbildningen
Individ och samhälle
Examensarbete
15 högskolepoängBetydelsen av fördomar, konflikter och
grupprelationer i den svenska grundskolan
The Role of Prejudices, Conflicts and
Groupings in the Swedish Compulsory School
Catalina Lindgren
Carolina Svantesson
Lärarutbildningen 210 hp Examinator: Bodil Liljefors Persson
Religionsvetenskap och lärande
2
Förord
Först och främst vill vi tacka intervjupersonerna på de berörda skolorna som deltagit i vår studie. Vi vill även rikta ett stort tack till vår handledare Torsten Janson som bidragit med sina kunskaper och goda råd under uppsatsens utformning.
Slutligen vill vi tacka våra familjer och vänner som hjälpt och stöttat oss under arbetets gång.
Malmö, januari 2010
Catalina Lindgren Carolina Svantesson
3
Sammanfattning
Fördomar, konflikter och gruppindelningar yttrar sig på olika sätt i samhället. Dessa är svåra att undkomma men viktiga att belysa för att hitta sätt att reducera de problem de ofta medför. Syftet med denna studie har varit att ta reda på hur fördomar, konflikter och gruppindelningar kan yttra sig i skolan bland elever och påverka deras skolsituation. Vi vill även se vad skolan gör för att förebygga och lösa dessa problem samt hur deras arbete kan förbättras.
Utifrån kvalitativa intervjuer drar vi slutsatsen att problem som uppstår på grund av fördomar, konflikter och gruppindelningar förekommer på de två skolorna vi undersökt men att dessa två skolor har olika sätt att angripa och hantera dessa problem. Dessa problem ser dock olika ut på de båda skolorna men kan alla relateras till psykologiska och socialpsykologiska teorier.
I uppsatsen belyser vi även förslag på hur verksamheten kan förbättra arbetet angående dessa frågor samt ifrågasätter om de studerade skolorna tillfullo lyckas garantera alla elevers rätt till en trygg skolgång såsom de förpliktats av skollagen.
Vi menar att fördomar, konflikter och gruppindelningar hänger ihop och alla tre faktorerna påverkar varandra. Dessa problem drabbar enligt vår undersökning elevernas skolprestation negativt och kan få konsekvenser för deras framtida utbildning vilket i sin tur riskerar att påverka samhället då det är dessa elever som skall bygga vår gemensamma framtid.
4
Abstract
Prejudices, conflicts and groupings are expressed in various ways in our society. These are hard to avoid but important to acknowledge in order to find ways of reducing these problems. Our interest has been to investigate how they may be expressed in school among students and how this affects their school situation. We also studied what the school is doing to prevent and solve these problems as well as how this may be improved.
From qualitative interviews it was found that problems with prejudices, conflicts and groupings were present at the two elementary schools studied but that the schools have different approaches to these problems. The problems are different at the two schools but may all be related to psychological and socio-psychological theories.
In the thesis we also provide suggestions as to how the schools can improve their work regarding these matters. We also question if the schools studied are able to provide all students with a safe school environment, as mandated by the Swedish Education Act.
We believe that prejudices, conflicts and groupings are interrelated and that all three factors affect each other. According to our study, these problems affect the students’ school performance in a negative way which may have consequences for their future education, which in turn affects our society as these students are our future workforce.
5
Innehållsförteckning
1. INLEDNING ... 7
1.1SYFTE OCH FRÅGESTÄLLNING ... 8
2. TEORETISK BAKGRUND OCH FORSKNINGSLÄGE ... 11
2.1VAD ÄR FÖRDOMAR? ... 11
2.2FÖRDOMAR UTVECKLAS I TIDIG ÅLDER ... 12
2.3FÖRDOMAR OCH GRUPPER ... 13
2.4GRUPPINDELNING ... 15
2.5REDUCERING AV FÖRDOMAR ... 15
2.6FÖRDOMAR OCH GRUPPERINGAR I SKOLAN ... 17
3. METOD ... 19
3.1METODREFLEKTION ... 19
3.2URVAL OCH PROCEDUR ... 20
3.3ETISKA ÖVERVÄGANDEN ... 21
3.4KRITIK AV METODVAL ... 22
4. RESULTAT ... 25
4.1INTERVJUBESKRIVNING ... 25
4.2PRESENTATION AV INTERVJUPERSONER OCH DERAS UMGÄNGESKRETS I SKOLA 1 ... 26
4.3INTERVJUSAMMANFATTNING SKOLA 1 ... 26
4.3.1 Intervju med ”Josefin” ... 26
4.3.2 Intervju med ”Louise” ... 29
4.3.3 Intervju med ”Ida” ... 30
4.3.4 Intervju med pedagogerna ”Anette” och ”Jonas ” ... 31
4.4PRESENTATION AV INTERVJUPERSONER OCH DERAS UMGÄNGESKRETS I SKOLA 2 ... 34
4.5INTERVJUSAMMANFATTNING SKOLA 2 ... 34
4.5.1 Intervju med ”Lisa” ”Theo” och ”Isabel” ... 34
4.5.2 Intervju med pedagogerna ”Karin” och ”Ester” ... 37
5. ANALYS ... 41
5.1HUR YTTRAR SIG FÖRDOMAR, KONFLIKTER OCH GRUPPINDELNINGAR BLAND ELEVERNA? ... 41
5.2HUR PÅVERKAS ELEVERNAS SKOLVARDAG OCH UNDERVISNING AV KONFLIKTER OCH FÖRDOMAR SOM UPPSTÅR I OCH MELLAN KLASSENS OLIKA GRUPPER? ... 43
5.3HUR KAN SKOLORNA ARBETA FÖR ATT FÖREBYGGA UPPKOMSTEN AV FÖRDOMAR SAMT ÅTGÄRDA PROBLEM RELATERADE TILL KONFLIKTER OCH GRUPPINDELNINGAR? ... 45
6. REFLEKTERANDE SLUTDISKUSSION ... 49 7. SLUTSATS ... 51 7.1VIDARE FORSKNINGSFRÅGA ... 51 8. REFERENSER ... 53 8.1TRYCKTA KÄLLOR ... 53 8.2MUNTLIGA KÄLLOR ... 54 BILAGA 1 ... 55 BILAGA 2 ... 57
7
1. Inledning
"[…] Vi betraktar oss gärna som fördomsfria och toleranta. Men så enkelt är det ändå inte. Fördomen behöver inte förankras i någon vederstygglig teori. Den har ett mycket enklare ursprung. Fördomen har alltid sin rot i vardagslivet. Den gror på arbetsplatsen och i grannkvarteret. Den är ett utlopp för egna misslyckanden och besvikelser. Den är framför allt ett uttryck för okunnighet och rädsla. Okunnighet om andra människors särart, rädsla för att förlora en position, ett socialt privilegium, en förhandsrätt. […][Fördomen] är skamligt enkel att ta till för den som känner sig underlägsen - på arbetsplatsen, i sällskapslivet, i konkurrensen om flickan eller pojken. Därför ligger fördomen alltid på lur, även i ett upplyst samhälle. Den kan blossa ut i ett stickord, en obetänksam replik, en nedrighet i det lilla. Kanske menar den som handlar inte så illa. Men för den som träffas kan det riva upp sår som aldrig läks. De flesta av oss människor har ett behov att hävda oss gentemot andra. Och då står fördomen mot den avvikande […] till förfogande som en sista skans." ~Olof Palme1
”Hon har barnsliga kläder för att hon kommer från Nya Zeeland” utbrast en elev i årskurs fem,
med nedlåtande ton om en annan elev i samma klass. Eleven tyckte själv inte att uttalandet var diskriminerande utan såg det som en förklaring till att de två eleverna inte umgås. Det gör inte uttalandet mindre felaktigt men eleven såg inte själv sitt uttalande som en fördom.
Fördomar, reflekterar vi över dem? Vad är en fördom, kan de leda till konflikter i skolan? Vi har sedan den verksamhetsförlagda tiden på lärarutbildningen i Malmö fått erfara problematik gällande fördomar, konflikter och gruppindelningar på de skolor vi varit i kontakt med. På dessa skolor upplevde vi att det fanns relativt tydliga grupperingar där eleverna hade olika roller vilket i sin tur ledde till konflikter och negativa tankar om andra. Eleverna var utifrån grupptryck tvungna att ta ställning till vilken sida de skulle stå på i konflikten, ledarens eller syndabockens.
Vi har även själva erfarit flera problem relaterade till gruppindelningar där fördomar mot varandra ökat genom uppstådda konflikter mellan olika parter. Situationen vi vidare beskriver är ett verklighetsbaserat exempel som en av oss uppsatsförfattare personligen upplevt under sin skoltid.
Det hela började med en konflikt i årskurs sex mellan Ebba och Rebecka2. De hade varit
bästa vänner och umgåtts varje dag under tre års tid. När de gick i sjätte klass började Rebecka
umgås mer och mer med Linda3 i klassen och Ebba fick inte vara med längre. Rebecka förbjöd
1
Palme, Olof, 1968, s. 64-65
2
Namnen är fingerade för att skydda personernas integritet.
3
8
samtidigt Ebba från att umgås med någon annan än henne. Ebba trotsade då Rebecka genom att
umgås med Diana4 i parallellklassen. Det uppstod nu en konflikt där Ebba och Diana stod på en
sida och Rebecka och Linda stod på en annan. Konflikten växte genom att flera personer tog ställning på vems sida de skulle stå. Detta resulterade i en stor konflikt som skulle komma att innefatta 50-talet personer.
Beroende på nätverk och personliga kontakter fick Ebba och Diana ett övertag, detta eftersom de kände ett större antal personer på högstadiet. Under lektionstid då Ebba var ensam med Rebecka och Linda fick hon ta emot nedvärderande viskningar, skratt och elaka blickar. Deras nyinsatta vikarie visste inte hur han skulle tackla problemen då han hade svårt att behärska klassen som det var. Konflikten blev därmed ett mindre problem i hans ögon. På rasterna och fritiden vågade inte Rebecka och Linda göra någonting mot Ebba eftersom Ebba och Diana då hade det sociala övertaget.
Ett år senare när de gick på högstadiet eskalerade konflikten då fler och fler personer tog parti för Ebba och Diana. Rebecka och Linda blev bland annat attackerade av ett 50-tal personer som kastade vattenballonger på dem. De försökte ta skydd genom att låsa in sig på en toalett, vilken några killar snabbt slog upp dörren på. Vid ett annat tillfälle sparkades Rebecka och Linda av en tjejkompis till Ebba och Diana. Denna händelse tog plats på en fritidsgård där de fyra tjejerna befann sig.
Konflikten mellan Ebba och de övriga tre tjejerna löstes efter ett och ett halvt år på vårterminen i årskurs sju. Deras föräldrar gick då in och tog tag i problemen. Genom ett par gruppsamtal tillsammans med föräldrarna löstes konflikten väldigt fort. Problemen glömdes snabbt och Ebba och de övriga tre tjejerna fungerade därefter som klasskompisar.
Med detta som bakgrund väcktes vårt intresse att undersöka hur dessa tankar kring fördomar och gruppindelningar yttrar sig i dagens skola bland elever i åldrarna 11-12 år.
1.1 Syfte och Frågeställning
Syftet med denna uppsats är att undersöka om fördomar och konflikter är kopplat till gruppindelningar i skolan. För att genomföra vår studie har vi valt att utföra en kvalitativ undersökning i två klasser från två olika skolor i södra Sverige. Det ligger i vårt intresse att se
4
9
om och i så fall hur personalen på de båda skolorna arbetar problemlösande och förebyggande då det gäller uppkomsten av fördomar och konflikter relaterade till grupper. Utifrån vårt resultat är vi även intresserade av se hur detta arbete kan förbättras. En jämförelse mellan de båda skolorna kommer slutligen att ske för att upptäcka eventuella skillnader dem emellan.
• Hur kan fördomar, konflikter och gruppindelningar yttra sig bland några elever i åldrarna 11-12 år?
• Hur påverkas några elevernas skolvardag av fördomar och konflikter som uppstår i och mellan klassens olika gruppkonstellationer?
• Hur kan skolorna arbeta för att förebygga uppkomsten av fördomar samt åtgärda problem relaterade till konflikter och gruppindelningar?
11
2. Teoretisk bakgrund och forskningsläge
2.1 Vad är fördomar?
Fördomar är socialpsykologiska fenomen och är mycket vanliga. De skapas och styrs av grupper som vi är delaktiga i men de är också ett förhållningssätt som vi människor har till andra i vår
omgivning. Fördomar påverkar grupprelationerna som finns omkring oss.5 Fördomar beror ofta
på okunskap och distans till de man har fördomar mot.6 Vanligtvis sker den fördomsfullhet som
uppstår mot andra människor eller grupper i dold form7 och kan orsaka mänskligt lidande. Det
kan påverka det vardagliga livet och självförtroendet kan ta skada. En negativ självbild uppstår
ofta hos människor som drabbas av fördomar.8
Fördomar florerar dagligen i vårt samhälle och det finns olika sorter av dessa. Människor har både implicita och explicita fördomar. Implicita fördomar ligger dolt för omgivningen och kan även vara dolda för den enskilda individen. Dessa kan bli synliga genom psykologiska test. Då det gäller explicita fördomar är dessa synliga både för den enskilda individen och för
omgivningen.9 Fördomar kan definieras som negativa känslor och förväntningar eller ett
beteende mot en annan person baserad på dess tillhörighet socialt samt då ett beteende mot en annan person förändras baserat på dess tillhörighet.10 Dessa kan vara djupt rotade vilket kan
innebära att människor delas in i fack och döms automatiskt utan att vi tänker på det.11
Forskningen förefaller att återkomma till varför det uppstår fördomar och huruvida det mest
beror på klyftor grupper emellan.12 Inom socialpsykologin skiljer man på in-grupper, den egna
gruppen, och ut-grupper som är andra grupper än sin egen. In-gruppens framgång tillskrivs bero på inre egenskaper, medan ansvaret för misslyckanden läggs på yttre faktorer. Misslyckanden hos medlemmarna i ut-gruppen menar man däremot beror på inre dispositioner och deras
5
Helkama, Myllyniemi & Liebkind, 2000, s. 253
6
Wolfe & Spencer,1996, s. 176
7
Helkama, Myllyniemi & Liebkind, 2000, s. 254
8
Ibid., s. 255
9
Passer & Smith, 2008, s. 651
10
Binder & Zagefka et. al., 2009, s. 843-856
11
Hewstone, Stroebe, Jonas, 2008, s. 69
12
12
framgång på yttre faktorer. Detta kan förklaras som felattribution, det vill säga att felaktiga egenskaper tillskrivs grupper.13
Att människor grupperas in i olika kategorier är oftast baserat på stereotypifiering, vilket
innefattar ett antagande om att gruppen delar personliga egenskaper.14
2.2 Fördomar utvecklas i tidig ålder
Varför förekommer fördomar? Klaus Helkama, Karmela Liebkind och Rauni Myllyniemi, alla forskare inom socialpsykologi, framför i sin bok Socialpsykologi - en introduktion en teori där de anser att fördomar är inlärda från tidig ålder. Här blir föräldrarnas roll väsentlig. Deras attityder och beteende påverkar barnets syn på vissa grupper eller människor. Genom modellinlärning där barnen tar efter sina föräldrar och genom instrumentell inlärning då föräldrarna accepterar ett visst beteende gentemot den aktuella gruppen men mot ett annat inte, samt genom förstärkning av deras egna åsikter som det överför på barnet.15 Barn tillägnas stor mängd kunskap genom föräldrar, lärare och vänner, utan att behöva erfara allt själv. Därmed tilldelas de också kunskap om hur andra människor är. Till en början utvecklar barn en förståelse för kategorier genom induktion, generalisering utifrån egna erfarenheter.16 Senare får barnet lära sig formell definition på olika kategorier av objekt, till exempel i skolan, vilket klassificeras som kulturell överföring vilket enklast definieras som kunskap om begreppet som har vidarebefordrats från andra
människor.17 Därefter får barnet via deduktion avgöra vad som tillhör en specifik kategori. Det
vill säga utifrån vissa inlärda kännetecken kategorisera.18
Socialt isolerade elever får ofta psykiska problem. De tycks också finnas ett klart samband mellan elevers sociala status i klassen och skolprestation. Trots det visar undersökningar att lärare generellt har dålig kunskap om samspelet och de sociala relationerna i klassen. Lärarna tycks generellt ha tendens att underskatta problem som rör isolering och avvisande bland eleverna.19
13
Helkama, Myllyniemi & Liebkind, 2000, s. 119
14
Hewstone, Stroebe, Jonas, 2008, s. 69
15
Helkama, Myllyniemi & Liebkind, 2000, s. 256
16
Hinton, 2000, s. 30-31
17
Ibid., s. 37
18
Helkama, Myllyniemi & Liebkind, 2000, s. 38
19
13
Redan i tidig ålder kan barn uppfatta andras intentioner och skilja mellan avsiktliga och
oavsiktliga handlingar, exempelvis rena misstag eller reflexer.20 Detta kan definieras som social
kognition vilket innebär att vi uppfattar och förstår sociala reflexer i samspel med andra. Det
gäller sina egna såväl som andras tankar, känslor, motiv och avsikter.21
Rolltagande är centralt för emotionell träning hos barnen. Att byta socialt perspektiv eller ta andras roller och sätta sig in i andras situationer är en grundläggande förutsättning för den prosociala utvecklingen. Barnen tränar sina emotionella egenskaper genom lekar som mamma, pappa, barn eller doktor och patient. Detta ökar barnets empatiträning. När det uppstår konflikter
i leken måste barnet lära sig kompromissa för att kunna fortsätta leka.22
2.3 Fördomar och grupper
En enskild individ kännetecknas av unika egenskaper och egna personliga relationer till andra människor. Vid interaktionen mellan individer hamnar de sociala grupperna de representerar mer i bakgrunden än vid gruppbeteendet. Gruppbeteendet står däremot för ett beteende som
kännetecknas av medlemskap i en grupp.23 När gruppmedlemmar som representerar en grupp
individuellt eller kollektivt interagerar, utgår de från sin egen identifikation.24 Vid projicering, då man förlägger en del av sig själv in i en annan människa, grundar sig identifikationen på att man tillskriver den andra människan några av sina egenskaper. Det innebär att vi får empati samt förstår andras känslor, behov och tillfredställelse. Vi människor projicierar positiva eller negativa egenskaper beroende på sinnestämning. Beroende på hur välbalanserade vi är blir projektionen vänlig eller fientlig.25
Fördomar kan kopplas till stereotyper vilket är en generalisering av grupper, där man antar att de delar personliga egenskaper. Den tolkningen som kategoriserar in människor i grupper sker automatisk och utan att vi reflekterar över det.26 Här skaffar vi oss en föreställning om gruppen.27 Utifrån detta kan det uppkomma något som kallas för stereotyphot vilket uppstår när en person
20
Evenshaug & Hallen, 2001, s. 262
21
Ibid., s. 261
22
Ibid., s. 265
23
Helkama, Myllyniemi & Liebkind, 2000, s. 260
24
Hewstone, Stroebe, Jonas 2000, s.69
25
Klein, 2004, s. 32
26
Hewstone, Stroebe & Jonas 2008, s. 69
27
14
har kunskap om de fördomar som finns gentemot sin egen grupptillhörighet.Det resulterar i att
personen då lever upp till de förväntade stereotypegenskaperna. 28 Vid kunskap om sin grupps
stereotypegenskaper kan det påverka prestationen negativt. Ett exempel är fördomen att kvinnor presterar sämre vid matematiska test än män. Om en kvinna är medveten om det när hon
genomför testet kan det påverka hennes prestation.29 Psykologer har framfört både kognitiva och
motivationsrelaterade förklaringar till stereotypifiering. Det kognitiva synsättet som utgår ifrån att vi genom psykologiska tankeprocesser, som är aktiva då vi tolkar sinnesintryck, tolkar data har ofta dominerats av psykologer. Dock finns även förklaringar som kulturens och språkets betydelse för psykologin bakom stereotypifiering.30 Då stereotypifiering innebär att alla i en
grupp generaliseras kan det leda till konflikter mellan grupper och fördomar riskerar att uppstå.31
När konflikter eller problem relaterade till gruppindelningar och fördomar uppstår gentemot varandra kan individen tillskrivas som orsak till problemen. Detta istället för att se vilka faktorer i deras omgivning som kan vara orsak till de uppstådda problemen. Vanligt är att man lägger stor vikt vid att eventuella problem beror på individers personliga egenskaper. Detta istället för att belysa yttre faktorer som framkallar individens beteende. Två vanliga psykologiska fenomen som kan uppstå vid tolkning av individers beteende är felattribution och självuppfyllande profetia. Felattribution innefattar att vi tolkar andra människor felaktigt och vårt beteende förändras därefter. Ett exempel kan vara att vi hälsar på en vän som inte hälsar tillbaka. Vi uppfattar då vännen som oförskämd, men att vännen inte hälsade berodde helt enkelt på att han inte såg oss.32 Självuppfyllande profetia är ett annat psykologiskt fenomen som påverkar vårt beteende gentemot andra. Exempelvis kan det vara att vi hört av en bekant att en viss person är otrevlig. När vi träffar personen i fråga bemöter vi därför omedvetet personen otrevligt. Personen reagerar därför på vårt beteende och uppträder otrevligt tillbaka vilket innebär att vår profetia
uppfylldes genom vårt beteende, personen är otrevlig.33
28
Passer & Smith, 2009, s. 638-640
29
Wolfe & Spencer, 1996, s. 126
30
Hinton, 2000, s.32
31
Ibid., s. 31
32
Passer & Smith, 2007, s. 615-616
33
15
2.4 Gruppindelning
Stora grupper har många gånger svårt att finna ledare. Detta eftersom ansvaret att vara ledare är svårt och starka motsättningar mot ledaren uppstår. Det bildas ofta klickar som sätter sig emot ledarskap och varje grupp bildar sin egen informella ledare det vill säga en osynlig ledare. Ansvaret blir därför svårplacerat vilket innebär att situationen lätt bli ansträngd och konflikter
uppstår, på grund av att en formell ledare som bär upp ansvaret inte existerar.34
2.5 Reducering av fördomar
Fördomar är ofta svåra att reducera helt eftersom hjärnan automatiskt kategoriserar stimulus in i olika fack. Det är för att kunna hantera all information hjärnan ständigt tar emot och undvika kaos.35
Forskning har visat att samarbete mot ett gemensamt mål till viss del kan reducera uppkomsten av fördomar. En viktig fråga är hur ökat samarbete kan ske mellan olika grupper. Socialpsykologerna Connie T Wolfe och Steven M Spencer nämner en viktig grund för att öka samarbetet. De har kommit fram till att grupperna måste ha en jämn status och sträva mot samma mål för att det ska ge positiv effekt. De nämner också att fördomar kan öka då in-grupper och ut-grupper tävlar mot varandra.36 Här kan konflikter uppstå då det blir konkurrens de båda grupperna emellan. Alla medlemmar i in-gruppen håller ihop och strävar mot samma mål vilket gör att sammanhållningen inom in-gruppen förbättras och en konkurrensattityd gentemot
ut-gruppen uppstår vilket leder till fördomar.37 Vid tidigare experiment där man observerat elever
som befunnit sig i en konkurrenssituation har det visat sig att det uppstår en form av tävlingsanda där eleverna i in-gruppen förhåller sig väldigt fientlig gentemot den ut-grupp som inte vill
samarbeta.38 Enligt Wolfe och Spencer kan grupptillhörigheten ha betydelse för beteendet mellan
in-grupp och ut-grupp. En favorisering av den egna gruppen förekommer.39
Stuart Oskamp, forskare inom socialpsykologi och specialiserad på beteenden och attitydförändringar hos människor, menar i sin bok Reducing prejudice and discrimination att
34
Klein, 2004, s. 143-144
35
Hewstone, Stroebe & Jonas 2008, s. 69
36
Wolfe & Spencer,1996, s. 176-182
37
Helkama, Myllyniemi & Liebkind, 2000, s. 261
38
Ibid., s. 262
39
16
många metoder som skall minska uppkomsten av fördomar bygger på samma grunddrag såsom individens uppträdande gentemot en annan människa eller grupp och individens föreställningar och idéer om en annan människa eller grupp samt en motivationsrelaterad förklaring, det vill säga individens känslomässiga värderingar om människan eller gruppen. För att minska uppkomsten av fördomar och konflikter försöker man få in-grupperna och ut-grupperna att ta kontakt med varandra så att de kan lära sig samarbeta.40 Detta kan göras med hjälp av kooperativt lärande under kontrollerande former. Eleverna får då lära sig samarbeta genom att lösa uppgifter tillsammans. Genom social interaktion är det meningen att eleverna ska förstå hur viktig samverkan i en grupp är för att nå ett så gott resultat som möjligt för alla medverkande. De stödjer varandras inlärning och samspelar utan tävlan. 41 Grupperna vid samarbete består inte enbart av personer från den egna in-gruppen utan man bjuder även in personer från ut-grupper att delta. Då tvingas in-gruppen arbeta med personer från ut-gruppen, vilket generellt brukar leda till att personerna i den egna in-gruppen får en annan syn på personerna i ut-gruppen och de negativa
stereotyperna och fördomarna som in-gruppen tidigare tillskrivit ut-gruppen minskar.42
Vidare beskriver Arne Maltén, lärare och universitetslektor inom pedagogik, i sin bok
Kommunikation och konflikthantering andra strategier för att arbeta med problemen. Då
motsättningar mellan grupper eller individer uppstår är det enligt Maltén viktigt att inte dämpa eller avbryta processen för att resultatet ska bli lyckat. Han nämner en samverkansmodell där det ingår problemlösande samtal, förhandlingar mellan parterna och medling av en tredje part utifrån. Båda parterna intar en aktiv subjektiv roll. Strategin erbjuder alla att känna sig delaktiga
och båda parterna har något att vinna, då förhandlingarna kan ge båda positiva vinster.43
Pedagogiska tillämpningar i problemlösande samverkan mellan parter har stor chans att leda till konstruktiv konflikthantering. Handlingen sker då utifrån ett gemensamt gruppbeslut. Motsättningar finns men det tas ett gemensamt ansvar för dem. Konfliktens existens erkänns och problemen kartläggs genom en öppen förutsättningslös diskussion. Arbetet sker utifrån ett psykologiskt samarbetskontrakt som innehåller respekt, tillit och förståelse.44
40
Oscamp, 2000, s. 6-7
41
Sahlberg & Leppilampi, 2005, s. 70-71
42 Oskamp, 2000, s. 6-7 43 Maltén, 1998, s. 178 44 Ibid., s. 179
17
2.6 Fördomar och grupperingar i skolan
Grupper finns överallt, även i skolan. Mycket av skolans arbete bygger på samarbete då individer förs samman i en grupp.45 Grupperingar är en naturlig del av elevernas skolvardag. Skolan är
ingen skyddad verkstad utan det förekommer fördomar där likväl som i övriga samhället.46
Många elever får sina åsikter hemifrån och därmed påverkas deras förmåga att bilda en egen uppfattning utifrån egna erfarenheter.47
”1§ Utbildningen i grundskolan skall syfta till att ge eleverna de kunskaper och färdigheter och den skolning i övrigt som de behöver för att delta i samhällslivet” 48
Alla elever är berättigade till en fullvärdig utbildning och trygg skolmiljö. Skolan måste vidta åtgärder vid konflikter och problem rörande elevers trygghet. De ska sträva efter att varje elev känner sig trygg i skolan.49 Elever skall inte utsättas för kränkande behandling mot deras egenvärde. Detta gäller oavsett kön, etnicitet eller ekonomiskt bakgrund. Utbildningen skall främja demokrati, fostra till ansvarstagande och jämställdhet samt vara likvärdig över hela
landet.50 Att lära sig samspela med andra och visa respekt för andra är en viktig del i det sociala
arbetet i skolan.51 Detta gäller på individnivå såväl som gruppnivå. Elevernas känsla för solidaritet, samhörighet och ansvar för människor i och utanför sin in-grupp bör inom skolan ha en central roll och få möjlighet att utvecklas. Elevernas skall även få verktyg till att motverka trakasserier och förtryck både mot sig själva och mot andra.52
45
Sahlberg & Leppilampi, 2005, s. 70-71
46 Klein, 2004, s. 163 47 Hinton, 2000, s. 31 48 Lärarförbundet, s. 72 49 Ibid., s. 14 50 Ibid, s. 55 51 Ibid, s. 14 52 Ibid., s. 13
19
3. Metod
3.1 Metodreflektion
Vår förhoppning var att genom den teoretiska kunskapen från facklitteratur och tidigare forskning få en grund att stå på inför våra intervjuer.
Eftersom vi inte vill ta reda på hur många skolor som exempelvis har en handlingsplan för att förhindra uppkomsten av fördomar så kunde vi inte använda oss av en kvantitativ metod eftersom ett sådant metodologiskt tillvägagångssätt främst används när forskaren avser att studera något som kan kvantifieras.53 För att få ett fördjupat perspektiv har vi därför valt att
utföra en kvalitativ undersökning i form av intervjusamtal där det finns utrymme för en dialog.54
Vi har använt oss av en intervjuform med låg grad av strukturering och standardisering för att
intervjupersonen ska få möjlighet att med egna ord svara på våra frågor.55 När Runa Patel och Bo
Davidsson, forskare med mångårig erfarenhet inom forskningsmetodik vid Linköpings universitet, beskriver standardisering och strukturering menar de att det är intervjuaren som ansvarar för frågornas inbördes ordning och dess utformning respektive i vilken omfattning intervjupersonen kan tolka frågorna beroende på sin egen erfarenhet och ståndpunkt.56 Vår ambition var att uppnå ett sammanhängande och meningsfullt samtal där vi med mindre strukturerade frågor lät intervjupersonerna dela med sig av sina kunskaper och erfarenheter.57 Intervjupersonerna hade då möjlighet att besvara följdfrågor och med ord utveckla och förklara innebörden av svaren.58
Enligt Steinar Kvale, professor i pedagogisk psykologi, är kvalitativ intervjumetod en professionell samtalsteknik. Kunskap produceras genom en interaktion mellan intervjuare och intervjuperson. Samtalet är inte bara en specifik empirisk metod, det, är också ett grundläggande sätt att frambringa kunskap.59 Den kvalitativa forskningsintervjun försöker förstå världen från
53 Widerberg, 2002, s. 15 54 Bryman, 2002, s. 27 55
Patel & Davidsson, 2003, s. 78
56 Ibid., 2003, s. 71 57 Ibid., s. 78 58 Bryman, 2002, s. 27 59
20
undersökningspersonernas synvinkel och utveckla mening av deras erfarenheter.60 Intervjuaren bör i samtalet visa öppenhet för nya och oväntade frågor intervjuperson belyser annars riskeras intervjun att bli färgad av intervjuarens förutfattade meningar. Dock kan det finnas fokus på bestämda teman och intervjuaren bör följa en röd tråd.61
Vi har totalt genomfört tio stycken intervjuer med elever och lärare vi tidigare varit i kontakt med och upplever ha goda relationer till. Det är något vi tror underlättat vår undersökning. Eftersom intervjuerna ägde rum på olika skolor så har vi valt att skilja dem åt och kalla dem för
skola 1 och skola 2. Skola 1 är en F-9 skola och skola 2 är en F-6 skola. Vi har intervjuat fem
personer från varje skola. Fyra lärare respektive sex elever. På skola 1 intervjuades en manlig och en kvinnlig lärare mellan 35 och 40 år. På skola 2 intervjuades två kvinnliga lärare mellan 50 och 60 år. Vi intervjuade fem flickor och en pojke, alla hade uppnått en ålder av 11 år. Vi valde att dela upp det så att vi intervjuade en skola var. Intervjuerna skiljer sig åt. Då det gäller intervjuerna med eleverna hade vi som mål ta reda på hur de upplever sin skolvardag relaterat till eventuella konflikter och gruppindelningar. Pedagogernas intervjuer är fokuserade på det förebyggande och problemlösande arbetet på skolan samt i klassen rörande eventuella konflikter och gruppindelningar. Intervjuerna grundas inte på elevernas intervjuer men svaren berör emellanåt inbördes konflikter i klassen.
3.2 Urval och procedur
Vi ville få en insikt i hur arbetet att förhindra fördomar och gruppindelningar hanterades på de båda skolorna. Det fick vi vetskap om från personal på de aktuella skolorna som är insatta i verksamheten. Därför har vi intervjuat fyra stycken lärare väl insatta i frågor som var relevanta för vår undersökning. Alla lärarna arbetar aktivt för att få en trygg atmosfär på skolan och i deras klass. För att få en bild av hur problem relaterade till denna fråga kan se ut konkret bland eleverna så intervjuade vi även dem. Vi har valt att intervjua sex elever där tre av dem enligt deras klasslärare varit eller är delaktiga i konflikter som skapat osämja i klassen. De övriga tre är mindre delaktiga och de har vi valt för att få ett annat perspektiv på motsättningarna i klasserna. Övervägande intervjuade elever är flickor. Anledningen till urvalet är att problemen i klasserna
60
Kvale & Brinkmann, 2009, s. 17
61
21
till största delen involveras av just flickor. Intervjupersonerna valdes eftersom de enligt vår empiri har insyn i de aktuella problemen. Närmare presentation av intervjupersonerna finns i resultatkapitlet.
För att uppnå en miljö där deltagarna känner sig fria att berätta om sina upplevelser bör intervjuaren vara ödmjuk och ställa följdfrågor som ger utrymme till utveckling av svaren.62 Valet av plats för intervjusamtalen ägde därför rum i intervjupersonernas naturliga miljö.63 Intervjuerna tog plats inomhus, vilket vi hade en förhoppning om skulle fungera bra då vi befann oss i en lugn miljö. Intervjupersonerna fick möjlighet att på en avslappnad och skyddad plats berätta om sina upplevelser där det gav utrymme för eftertänksamhet och reflektion. För att få ärliga svar skapade vi en miljö där intervjupersonen inte kände sig ifrågasatt av oss och behov att försvara sina upplevelser och åsikter.
Intervjuerna genomfördes enskilt med var och en och det gav intervjupersonerna möjlighet att säga vad de ville oberoende av någon annans svar. Orsaken var att vi ville undvika att intervjupersonerna blev påverkade av varandra, vilket i slutändan kan påverka resultatet. Intervjuerna spelades in med diktafon och transkriberingarna av de genomförda intervjuerna förvaras hos uppsatsförfattarna.
3.3 Etiska överväganden
Etik är en ett viktigt ämne att belysa under genomförandet av en studie. Forskningsetik kräver en etisk granskning av studien där nyttan vägs mot etiska risker deltagarna kan utsättas för. Studien skall inte utsätta deltagarna för obehag. Risker och fördelar med studien bör alltid vägas mot
varandra innan forskningsstudien genomförs.64
Vi har på ett tydligt sätt informerat intervjupersonerna om vårt syfte med undersökningen och till vilket ändamål den kommer att användas. Vi har valt olika sätt att förmedla vårt syfte beroende på vem vi intervjuat. Till pedagogerna var vi tydliga med att delge hela vårt syfte med undersökningen och varför vi ville intervjua dem. Vi poängterade även intervjupersonernas anonymitet och användningsändamålet med undersökningen.
62
Bryman, 2002, s. 415
63
Kvale & Brinkmann, 2009, s. 316
64
22
Då det gäller eleverna har vi med tanke på intervjupersonernas låga ålder och erfarenhet delgivit dem en något reducerad version av vårt syfte. Eleverna fick veta vilka vi var och vart vi kom ifrån samt att vi skulle ställa frågor till dem angående deras skolvardag och kompisrelationer i klassen. De fick sedan vet att vi skulle använda detta till vårt examensarbete. Informationen vi gav eleverna har vi anpassat till deras nivå för att de ska kunna relatera till situationen och kunna bidra med sig själva och deras personliga åsikter i den mån det är möjligt.
Intervjupersonerna var väl medvetna om vilken betydelse deras deltagande hade för undersökningen. Deltagandet var frivilligt och kunde avbrytas när som intervjupersonerna önskade. Om intervjupersonen är under arton år så behöver forskaren tänka på att det kan behövas målsmans tillstånd för att genomföra den tilltänkta intervjun. Detta är något som vi tagit fasta vid genom att ha sett till att ett sådant medgivande funnits från elevernas föräldrar. 65
I undersökningen är det även viktigt att ta hänsyn till konfidentialitet. Deltagarna kommer i undersökningen att förbli anonyma, det vill säga inget av den insamlade data vi erhållit kommer att kunna röja intervjupersonernas identitet. Att respektera varje enskild individs privata integritet är något vi lagt stor vikt vid och pedagogerna vi intervjuat samt eleverna och deras föräldrar är väl informerade om det.66
3.4 Kritik av metodval
Risken med en kvalitativ undersökning är att verkligheten förvrängs då undersökningsmetoden kräver ett induktivt synsätt där utgången blir en generalisering av resultaten utifrån svaren. Vid kvantitativ forskning lägger forskarna tyngden vid insamling och analysering av en större mängd data. Det innebär att det inte finns utrymme för att på djupet ta reda på vad de intervjuade personerna verkligen anser. Kvalitativ forskning lägger däremot vikten vid den sociala verkligheten och tillåter personliga uppfattningar vilket kan resultera i ett svåranalyserat material då individer har egenskaper att konstruera och förändra verkligheten. Att få en objektiv analys är därför svårt. Även forskaren har åsikter och förutfattade meningar som kan påverka analysen av
65
Bryman, 2002, s. 441
66
23
resultaten.67 Intervjuforskning är debatterad och olika personer kan bedöma värdet av en
intervjuundersökning olika beroende på deras empiriska kunskaper.68
En tidigare vanlig uppfattning är att en forskare skall vara värderingsfri och objektiv i sin forskning. Den ståndpunkten är idag mindre vanlig då medvetenheten ökat om att det är omöjligt
för forskaren att ha fullständig kontroll över sina värderingar och förutfattade meningar.69 Vid en
kvalitativ intervju kan forskarens känslor och värderingar bli synliga och påverka intervjupersonernas svar. Det kan innebära att intervjuns resultat inte håller den sanningsenlighet som studien kräver och forskaren önskar. Det är något som vid en intervju bli mer tydligt än om
man istället skulle använda sig av en enkätundersökning.70
Det finns fler risker med kvalitativa intervjuer. Det är inte självklart att man uppnår det man vill med intervjun. Mötet mellan intervjuaren och intervjupersonen har en betydande roll och det blir inte alltid som man tänkt sig. Beroende på hur intervjuaren ställer frågorna och hur väl
personkemin stämmer överens dem emellan når man ett önskvärt resultat.71 Om intervjuaren
formulerar frågorna på en nivå anpassad för intervjupersonen blir det lättare för honom eller
henne att öppna sig.72 Intervjuaren bör kunna tolka och förstå situationen utifrån
intervjupersonens perspektiv, för att uppnå ett avslappnande samtal.73 Man bör även tänka på sitt
kroppsspråk och språkbruk när man leder en intervju. Om intervjupersonen får fel uppfattning om intervjuaren och hans eller hennes syfte med intervjun på grund av feltolkning av kroppsspråk och språkbruk kan det leda till att intervjupersonen känner sig hämmad under samtalet.74 En fara med en intervju är att intervjuaren många gånger litar blint på vad intervjupersonen säger. Här infinner sig en form av godtrogenhet. Man borde därför ifrågasätta sin egen intervju mer för att uppnå ett verifierbart resultat. Enligt Steinar Kvale och Svend Brinkmann finns det nackdelar med det fria och öppna samtalet. Det präglas ofta av en godtrogen attityd där inget ifrågasätts.75
67
Bryman, 2002, s. 35-37
68
Kvale & Brinkmann, 2009, s. 313
69
Bryman, 2002, s. 35-37
70
Patel & Davidsson, 2003, s. 79
71 Widerberg, 2002, s.17 72 Ibid., s. 16 73 Ibid., s.39 74 Hartman, 2004, s. 234 75
24
När man genomför en intervju är det viktigt att intervjuaren är väl insatt i intervjuns syfte och vad denne har för mål. Det innebär en stor press på intervjuaren då han eller hon inte kan fråga någon som inte är insatt i studien.76
76
25
4. Resultat
4.1 Intervjubeskrivning
Namnen i intervjuerna är fiktiva för att behålla deltagarnas anonymitet med hänvisning till våra etiska regler i metodbeskrivningen.
Intervjuerna genomfördes på två olika skolor i södra Sverige. De intervjuade eleverna går alla i årskurs fem.
Vi upplevde att de två intervjuade pedagogerna i skola 1 respektive 2 kompletterade varandra och kunde kopplas samman, därför har vi valt att sammanföra resultatet av deras intervjuer under samma rubrik vid respektive skolas intervjusammanfattning. Då det gäller elevintervjuerna som genomfördes på skola 1 ansåg vi det svårt att sammanföra ett resultat av dessa under en och samma rubrik då de eleverna upplevde skolsituationen på olika sätt, därför har vi valt att skilja dem åt under olika rubriker. I redovisningen av skola 2 har vi däremot kunnat sammanföra svaren under en och samma rubrik eftersom svaren liknande varandra i de intervjuerna. Eleverna hade här genomgående samma syn på hur de upplevde skolsituationen.
Då vi genomfört mindre strukturerade intervjuer gav det en möjlighet för pedagogerna att belysa det som de ansåg var viktigt i deras förebyggande arbete. Det resulterade i olika fokus i svar på frågorna från de båda skolorna. I skola 1 arbetar pedagogerna mer övergripande med problem och är involverade i arbetet för alla elevers välbefinnande från årskurs 1-9. Alla pedagogerna känner till alla elever på skolan och känner stort ansvar för dem även de som inte ingår i deras undervisning. De väljer att lägga mer fokus på att berätta om hela skolans förebyggande arbete. Då det gäller skola 2 arbetar pedagogerna olika beroende på vilken åldergrupp det rör sig om. De lärare som tillhör ”lågstadiet” hanterar eventuella problem som gäller de yngre eleverna, medan lärarna på ”mellanstadiet” hanterar de problem som är relaterade till de äldre eleverna. Här läggs mer fokus specifikt på mellanstadiets arbete med att förebygga problemen.
Presentationen av intervjupersonerna och deras umgängeskrets är baserad på hur de beskriver sig själva och sina klasskamrater vid intervjutillfällena.
26
4.2 Presentation av intervjupersoner och deras umgängeskrets i skola 1
Josefin: Tycker om de flesta i klassen. Hon har många kompisar.Angelica: Klassens nuvarande ledare. Är i konflikt med Sofia.
Sofia: Anses vara utanför i klassen enligt Josefin och har en stor konflikt med Angelica.
Frida: Anses av Josefin tidigare varit utstött, men idag har hon kompisar.
Louise: Ansåg sig tidigare vara klassens ledare. Det förändrades när det kom en ny elev till klassen.
Ida: Anser sig själv stå utanför konflikterna och gruppindelningarna i klassen. Hon är trots det
kompisar med alla men har ingen nära vän på grund av att hon bor långt ifrån sina klasskompisar.
Jonas: Klassföreståndare för den aktuella klassen.
Anette: Tidigare klassföreståndare för den aktuella klassen men fungerar nu ansvarig lärare för en förstaklass.
4.3 Intervjusammanfattning skola 1
4.3.1 Intervju med ”Josefin”
Josefin tycker det roligaste i hennes liv är att vara med kompisar och ta danslektioner. Det hon ser mest fram emot under veckan är att ha myskväll med familjen. På rasten leker hon och hennes kompisar King Out, vilket är ett bollspel där många kan vara med och spela samtidigt. Ofta blir det lite små konflikter om bollen var ute eller inne i rutorna. Men för det mesta löser de konflikterna själva. Josefin umgås mestadels med fem andra tjejer i klassen. Det beror på att de gjort en egen version av King Out med egna regler som bara de spelar. Anledningen till att Josefin bara är med de fem är för hon umgås med de som frågar henne, vilket oftast är någon av de fem. Hon vill umgås med dessa tjejer för de är snälla och roliga att vara med. Egentligen är alla snälla men eftersom två tjejer i klassen ofta bråkar vill Josefin inte vara med båda två samtidigt. Det blir oftast att hon umgås med ”Angelica” vilken hon beskriver som ledaren i klassen. Anledningen till det är att det vanligtvis är hon som frågar innan den andra tjejen som vi kallar ”Sofia” frågar.
27
Alla Josefins kompisar dansar och det är Josefins mamma som är dansledare. De tjejer i klassen som inte dansar umgås Josefin inte med. Sofia leker bara med förskolebarnen för hon känner inte att hon har några andra vänner säger Josefin. Men enligt Josefin har Sofia vänner men väljer att frivilligt att dra sig undan. På senare tid har dock en del i klassen börjat leka mer med Sofia. Förändringen skedde efter att Sofia själv ifrågasatt varför en del tjejer i klassen som ofta går promenader runt skolan på rasterna inte frågat om hon ville gå med. Tjejerna sa då att Sofia gärna få gå med men eftersom hon alltid är vid gungorna trodde de inte hon ville vara med dem. Sofia trodde i sin tur att tjejerna inte ville ha med henne eftersom de inte frågade.
Fyra av Josefins kompisar har hon känt ända sen de var två respektive tre år då Josefins mamma startade babydans. Deras föräldrar umgås dock inte alls på fritiden.
Josefin skulle vilja vara med alla i klassen men det går inte eftersom en del bråkar mycket. De är tre tjejer som mest bråkar i klassen. De finns två grupper i klassen berättar Josefin. De som är med Angelica eller de som umgås med Sofia. Det handlar ofta om att välja sida och att ta ställning till vems åsikter man håller med.
Sofia är ganska mycket utanför nu förklarar Josefin och hon vill inte vara med på King Out utan är hellre vid gungorna och linbanan. Lite löjligt tycker en del i klassen eftersom förskolebarnen leker där.
Det händer att Josefin säger till någon i klassen att en viss person har fula kläder. Då går personen hon sa det till och berättar för den personen vad Josefin sagt. Det gör att det blir en konfrontation och då tar Josefin upp det faktum att det är fler i klassen som sagt det. Vilket resulterar i att konflikten blir större och större när fler personer dras in. Josefin förklarar även ett annat exempel konflikter som kan uppstå i klassen.
”Om jag har sett att någon har bratsdockor, typ som barbiedockor med stora huvuden och bakåtslickat hår, då säger jag till någon att det är töntigt. Sen sprider det sig. Eller att någon säger en hemlighet till mig och jag lovar att inte säga något men så gör jag det ändå”
Konflikterna innebär att alla tjejerna i klassen måste ta ställning på vems sida i konflikten de vill stå på förklarar Josefin.
Det är även mycket konflikter på internet genom chatprogrammet MSN Messenger berättar Josefin. Då är det mest en tjej, ”Frida” som Josefin eller hennes kompisar inte brukar vara med
28
så mycket. Frida brukar ofta skriva fula saker till Angelica. ”Hora, slampa, skitstövel eller liknande”,
säger Josefin.
”Angelica kanske är lite ledsen ibland när hon kommer till skolan om detta hänt. Men Angelica vågar inte säga till hennes föräldrar att hon utsätts för det, för Angelica tror att hennes föräldrar blir arga på henne istället och tror hon kanske gjort något mot Frida och att det är anledningen till att Frida skriver så.”
Konflikterna stannar inte på rasten utan fortsätter även i klassrummet. Det kan innebära ”elaka blickar” och viskningar. Läraren får ofta lösa konflikterna under lektionstid vilket innebär att de blir ”utan” lärare och det blir stökigt i klassrummet. Josefin berättar att det trots allt är mindre konflikter nu än för ett till två år sedan. Då bråkade ofta Frida mer öppet med Angelica. Frida hade inte så många vänner då.
”Vilket berodde på att jag var Angelicas lilla ängel, hon tyckte jag var så söt och så. Så Angelica följde alltid efter mig och då hängde hela klumpen med så stod Frida där själv. Det skulle vara Josefin hela hela tiden!”
Josefin tror inte att Frida ville vara ensam men att mycket uppmärksamhet lades på Josefin och alla ville trösta mig när jag var ledsen berättar hon. Frida ville inte ha lika mycket uppmärksamhet när hon var ledsen. Vilket innebar att klasskompisarna inte brydde sig lika mycket om Frida. De har haft möte med en lärare om varför Frida kände sig utanför. Det är bättre nu och hon har kompisar men hon umgås inte så mycket med Angelica eller vi som är mycket med henne. säger Josefin, förutom angående det som händer på MSN Messenger.
Ibland är Josefin med i konflikterna, men Angelica är nästan alltid med anser Josefin.
”Det känns ibland som Angelica vill att det ska bli bråk”. De andra i klassen som Josefin inte umgås med
lika mycket tror hon egentligen vill vara med och leka men de vågar nog inte fråga.
Josefin är hellre hos sina kompisar på fritiden än hemma hos sig själv. De leker olika saker beroende på hos vem de är hos. Hon vet inte riktigt vad det beror på, det har bara blivit så säger Josefin. Det är olika regler hos olika kompisar, hos en del är det lite hårdare och man måste berätta om man går ut eller vad man ska leka.
29
4.3.2 Intervju med ”Louise”
Louise inledde samtalet med att genast berätta om en konflikt som hänt på rasten vilken involverade flera personer. Det berodde på tidigare bråk menade Louise. Hon nämnde bland annat en pojke som hon ansåg ofta var involverad i bråk och att de andra i klassen nu började tröttna på honom.”Hade det varit någon annan kanske vi inte brytt oss, men han ska alltid starta bråk”. Louise
menar att den pojken och Angelica som nämndes i den förra intervjun har varit lite ledare i klassen.
Det roligaste tycker Louise är att vara med kompisar. Hon ser mest fram emot är att dansa på fritiden och det gör också de tjejerna hon umgås med. De har roligast ihop och det är speciellt tre tjejer hon umgås med. Vi bråkar inte så mycket och man kan lita på dem menar Louise. Dock bråkar deras grupp med en del att andra i klassen, då mestadels med Angelica och två av hennes kompisar.
Louise är nöjd med de kompisarna hon har och vi inte hellre umgås med andra. Louise och hennes närmsta vänner har varit kompisar sedan första klass och då lät de inte någon annan vara med och leka. Nu får andra vara med men ibland blir det bråk om vem som frågade först.
Gruppindelningarna tror hon beror på att vissa passar ihop och vissa inte. Flest bråk var det på lågstadiet menar Louise. Det har alltid varit en ledare i klassen som indirekt blivit framvald av de andra. Först var det jag säger Louise och skrattar lite. Kort därefter kom en ny tjej till klassen. Louise ville att hon skulle känna sig välkommen och det ledde till att hon tog över ledarpositionen i klassen, viket i sin tur resulterade i att Louise blev utfryst av den nya tjejen.
Louise förklarar att en anledning till att de ofta blir bråk är för att en del vill ha bråk och tycker det är lite spännande när konflikter mellan personer i klassen uppstår. Det är även väldigt vanligt en del ljuger och fabulerar.
”Man säger saker till någon som någon annan har sagt fast kanske ändrar lite Jag kanske säger hon är helt knäpp och skrattar lite, så sen går den personen och säger att jag sa, hon är en komplett idiot!”
Louise är rädd för att bli utesluten ur gruppen och upplever därför press att vara engagerad i konflikter som uppstår i skolan och hemma. Ibland tycker hon att det är jobbigt på lektionerna eftersom kompisar kan vara ledsna.
30
Louises föräldrar och hennes närmsta väns föräldrar känner varandra väl och familjerna firar till exempel nyår ihop. De leker olika lekar hos olika personer. Det beror på vad som finns att leka med menar Louise. Hemma hos henne leker de ofta i stallet. Hon upplever att det är olika regler hos olika personer.”Min pappa är lite knäpp så vi brukar kunna busa rätt mycket hos mig. Hos de andra är det dock lite hårdare regler”, säger Louise.
4.3.3 Intervju med ”Ida”
Ida umgås med alla i klassen. Roligast tycker hon är att vara med familjen och hjälpa pappa med hans restaurang. På fritiden träffar hon inte någon från klassen eftersom hon bor så långt bort. Alla i klassen har olika intressen, därför umgås hon med alla. Lekarna varierar men hon leker mycket utomhus, även efter skolan. Hon spelar handboll och simmar på fritiden. I klassen finns en annan tjej som spelar handboll och Ida tycker det känns lättare att prata med henne.
Ida håller sig själv utanför konflikterna i klassen men menar att mest bråk är det mellan ”Angelica” och ”Sofia”, vilka även nämnts i intervjun med Josefin. Ida förklarade även att de andra tjejerna i klassen då tvingades att välja sida och ta ställning på vems sida de skulle stå vilket gjorde att klassen delades upp i två grupper. Ofta är det Sofia som känner sig utsatt av Angelica. Sofia umgås inte längre med klassen utan med förskolebarnen. Angelica har fler vänner i klassen och hon har ganska mycket att säga till om.
”Efter några månader blev Angelica drottning i klassen och bestämde allt. Sen kom Sofia som också ville bestämma och då blev det bråk.”
Det enda som har förändrats i klassen var när Angelica och Sofia började, innan dess lekte alla med alla och det fanns då ingen ledare. Konflikterna drabbar även den övriga klassens lektionsarbete även om inte alla är delaktiga i konflikterna En liten konflikt blir ofta större och större eftersom fler personer dras in och tvingas ta parti.
Ida berättar även att det är olika regler hos olika personer. Många gånger handlar det om utegångsförbud eller att städa rummet. ”En tjej måste städa rummet varje dag”, berättar Ida som anser
att det är lite hårdare hos regler hos hennes mamma än hos hennes pappa. Hennes pappa är inte lika noga med att städa som hennes mamma berättar hon.
31
4.3.4 Intervju med pedagogerna ”Anette” och ”Jonas ”
Jonas är klassföreståndare för den aktuella klassen och Anette är deras tidigare klassföreståndare men fungerar numera som ansvarig lärare för en första klass. Hon har fortfarande god kontakt med eleverna i den aktuella klassen såväl som deras föräldrar. Båda pedagogerna har en central roll på skolan då det gäller konflikhantering, gruppindelningar och andra relaterade problem. Detta eftersom de båda tillsammans med en till lärare, en fritidspersonal samt en specialpedagog ingår i ”trygghetsteamet”. Det är ett team som kopplas in då det uppstår någon större konflikt mellan elever på skolan. Eleverna upplever ett större allvar när trygghetsteamet kopplas in.
Arbetet i trygghetsteamet har inte förändras sedan år 2000. Dock dokumenteras mer idag än tidigare. Det arbetar utifrån en strategi men anpassar varje konflikthantering efter specifikt fall. Oftast pratar de enskilt med de berörda eleverna, kontaktar föräldrar och för samtalsgrupper. Skolledningen underrättas vid varje fall av trygghetsteamet. Därefter är det trygghetsteamet som beslutar vilken typ av metod som bör användas vid respektive fall. De har nu en ny chef som är mer engagerad än den tidigare och kommit med idéer om hur de kan arbeta. Fortbildning skall även ges till de fem lärarna i trygghetsteamet.
Jonas tycker trygghetsteamets arbete fungerar bra. De tar tag i problemen med en gång. Nu behövs det mycket resurser på ”högstadiet” vilket gör det svårt att få resurser till förebyggande arbete i de andra klasserna. Det ideala hade varit att kunna gå in i en klass via tema och arbeta sex veckor med värdegrundsfrågor för att lyfta problemen.
Arbetet i trygghetsteamet sträcker sig över hela skolan och de försöker anpassa åtgärderna efter varje fall. Mycket handlar om personkemi menar Anette.
”Ibland kan det vara så att jag kommer bra överens med några killar på högstadiet och kan tycka att det här är jättetrevliga killar men de kan uppföra sig fruktansvärt mot andra lärare. Då tar jag givetvis hand om deras konfliktsamtal.”
Under hösten har det förekommit stora problem på ”högstadiet” och det har inte räckt med trygghetsteamets insatser. Hot har utfärdats mot personal och därför var skolledningen tvungen
att sätta in mer resurser i form av extrapersonal som kan stoppa aggressiva elever. ”De kan lyfta ut
de elever som inte uppför sig”, säger Jonas. Här det inte fråga om fördomar och gruppindelningar mellan elever utan det är istället elever kontra lärare. Jonas upplever även förekomsten av sociala problem i hans klass men då gäller det konflikter elever kontra elever.
32
Problemen på ”högstadiet” har inneburit att resurserna fördelats ojämnt och de övriga eleverna på skolan har blivit lidande. Alla resurser har lagts på att ta i tu med dessa problem anknutna till de äldre eleverna. Konflikterna som uppstår i Jonas klass påverkar i stor utsträckning undervisningen. Eleverna har svårt att koncentrera sig och mycket av hans tid går åt till att lösa konflikterna. Han anser att problemen som uppstår med konflikter drabbar elevernas kunskapsinhämtning.
Gruppindelningar märks tydligt i det flesta klasser menar Jonas även om det inte är lika allvarligt som i högstadieklasserna. I Jonas klass framkommer det genom vilka de umgås med på rasterna och pratar med på lektionerna. Ofta berättar tjejerna om problem direkt för Jonas. Killarna har inte samma problem med gruppindelningar utan umgås allihop. Tjejgrupperna i klassen håller bastant ihop och förändras inte speciellt ofta. Ibland kan de vara lite tävlan om de personer som inte tillhör någon specifik grupp. ”Man vill få över dem på sin sida”,berättar Jonas.
Enligt Anette går det en flicka i hennes klass med lätt intellektuell funktionsnedsättning vilket inneburit att Anette ofta pratar med eleverna om att alla är olika men det är viktigt att respektera varandra ändå. Hon har än inte märkt några tydiga gruppindelningar i klassen. Än så länge inkluderas flickan med lätt intellektuell funktionsnedsättning i lekarna. Anette tror det beror på att barnen fortfarande är relativt små och därför inte tänker på olikheterna men problemen kan dock komma om några år då de är äldre tror Anette. Hon upplever dock att det finns en svagare indelning mellan pojkarna i klassen. En grupp pojkar umgås mycket ihop eftersom de delar ett fotbollsintresse. Deras jargong är lite hårdare och tuffare än de andra pojkarna som har lägre profil.
I Jonas klass har en konflikt mellan ”Angelica” och ”Sofia” blivit väldigt infekterad vilket inneburit en familjefejd. ”Nu kan vi inte längre sammanföra föräldrarna. Föräldrarna bråkar numera mer än döttrarna”, berättar Jonas.Sofias föräldrar är missnöjda med hur skolan hanterat problemen mellan
flickorna och anser att skolan borde gjort mer. Skolan dokumenterar därför alla åtgärder mycket noga för att få föräldrarna med sig och visa att de tar problemen på allvar. Sofia är inte riktigt med i klassen längre och hon uppfattar ofta att klassen är emot henne. Jonas tror att hon övertolkar ibland och uppfattar att fler personer ogillar henne än vad som verkligen är sant. Sofia tar inte så många initiativ till att vara med de andra utan vill helst att klasskompisarna ska fråga henne. Hennes försvarsinställning är förstålig menar han eftersom hon varit utsatt för påhopp av Angelica. Skolan har lagt in stora resurser på att lösa konflikten mellan dem med samtal, rollspel,
33
övningar och föräldramöte. Periodvis blir det bättre men det är svårt att hitta en permanent lösning. Jonas anser att det är viktigt att inte ge upp eftersom problemen påverkar eleverna starkt negativt och kan eskalera ytterligare ju längre tiden går.
Många elever tar upp skoldagens aktuella händelser och problem med sina föräldrar när de kommer hem från skolan. Jonas menar att föräldrarna därför spelar en viktig roll då det gäller lösningar av problem som uppstår i skolan. ”Får man med föräldrarna på tåget löser det sig ofta”, menar
Jonas.
Anette arbetar med tema ett par gånger om året då det tar upp gruppindelningar och vilken syn man har på varandra. Jonas föredrar precis som Anette att arbeta tematiskt med värdegrundsfrågor då han upplevt att det ger större effekt än kontinuerligt arbete, då det kan överanalyseras av eleverna. De kan exempelvis uppleva att mobbning förekommer eftersom de pratat så mycket om det. Går man in temavis lyfter man problemen med stora resurser ett par gånger om året men det blir inte överarbetat. Dock förekommer kontinuerligt arbete i form av kompissamtal varje vecka där eleverna får berätta om vad som hänt under veckan och om det uppstått någon form av konflikt. Denna del ansvarar Anette för i den aktuella klassen. Hon har under dessa samtal en passiv roll men sitter med i bakgrunden och lyssnar. Jonas försöker arbeta förebyggande mot gruppindelningar i hans klass genom att blanda eleverna vid samarbetsarbete och splittra de nuvarande gruppindelningarna. Detta för att få eleverna att arbeta med olika personer. Jonas har under alla sina år som lärare tänkt på att inte låta eleverna själva välja grupper. Ibland ger Jonas eleverna givna roller i grupperna. En elev ska vara ordförande och en annan sekreterare. Detta för att de ska identifiera sig med olika roller menar Jonas. Det finns ingen policy på skolan med hur personalen bör arbeta förebyggande mot gruppindelningar men flera lärare arbetar liknande.
Övergripande på skolan arbetar specialpedagogerna med ART - Agressive Replacement Training. Det handlar om att lära sig kontrollera sin aggressivitet men även om vilka värderingar man har och varför. Inom ART arbetas mycket med rollspel och värderingsövningar. De har också fadderverksamhet på skolan där de en gång per termin samlar elever från olika åldrar och exempelvis gör julpyssel tillsammans. ”Helt andra sidor även hos de tuffa killarna på högstadiet kommer fram och de tycker det är rätt kul att för en stund leka lite och sänka sig till en sjuårings nivå”, säger Anette.
Resursmässigt skulle Anette vilja ha två lärare i varje klass. Hon tror att de då skulle bli en tryggare miljö då en pedagog kan undervisa och en koncentrera sig på de sociala problemen.
34
Jonas vill lägga mer resurser på trygghetsteamet för att kunna utveckla idéerna, utvärdera arbetet, hitta gemensamma strategier samt göra uppföljning oftare. Han skulle vilja ha en timme planeringstid i veckan till trygghetsteamet istället för var tredje vecka som det ser ut nu. Detta för att kunna arbeta mer förebyggande framförallt mer med värderingsövningar och rollspel. Vilket ökar elevernas förståelse och empati för andra människor. Fokus ligger då på hur man förhåller sig till varandra? Hur kan den som upplever sig vara utanför känna?
4.4 Presentation av intervjupersoner och deras umgängeskrets i skola 2
Lisa: Anser sig själv vilja vara vän med alla och är sällan delaktig i konflikter.Theo: Har tidigare haft svårt för att anpassa sig efter regler i skolan och hamnat i konflikter på grund av det. Idag har han lättare att följa reglerna och är mindre delaktig i konflikterna. Han har många kompisar i klassen.
Isabel: Har många kompisar i klassen. Men anser sig ibland ha dålig attityd till sina kompisar. Det händer att hon är delaktig i konflikter.
Karin: Fungerar som en ”extra resurs” i den aktuella klassen och ingår i skolans ”stoppgrupp”.
Ester: Är klassföreståndare i den aktuella klassen.
4.5 Intervjusammanfattning skola 2
4.5.1 Intervju med ”Lisa” ”Theo” och ”Isabel”
Lisa säger sig vara en tjej som tycker om att gå i skolan. Hon dansar, spelar handboll och fiol på fritiden. Hennes aktiviteter tar mycket tid utanför skolan. Hon har flera kompisar i klassen, en del mer nära än andra. Hon önskar att hon kunde vara lika bra vän med alla men har insett att det inte är möjligt då alla i klassen inte tycker likadant som henne. Alla har de heller inte liknande intressen som hon själv har. Hon berättar att några i klassen fäller kommentarer om att de tycker det är töntigt att spela fiol. Lisa pratar därför sällan om sitt fiolspelande i skolan. Hon betonar att hon inte vill sluta av den anledningen för hon tycker det är väldigt roligt. Hon försöker att inte påverkas av sina klasskompisars åsikter. Det är dock svårt menar Lisa som ibland, utan att det syns utåt, tar illa vid sig av dessa kommentarer.
35
Theo säger sig vara en kille som även han tycker om att gå i skolan. Hans favoritämne är engelska. Han umgås med flera olika i klassen och tycker om att spela fotboll på rasterna. Han har många kompisar i klassen. På ”lågstadiet” berättar han att han hade problem att anpassa sig efter de regler som gällde i skolan. På grund av detta hamnade han ofta i konflikt med sina kompisar. Idag har hans delaktighet i konflikter minskat.
Isabel säger sig vara en glad tjej som även hon har många kompisar i klassen. Hon spelar handboll på sin fritid. Isabel gillar skolan och tycker att det är roligare att gå i klassen nu när de går på mellanstadiet och har bytt lärare. Hon är ibland delaktig i konflikter.
För att vidare avdramatisera intervjusituationen fick eleverna frågorna om vad som var roligast i deras liv just nu samt vad de såg fram emot att göra i veckan. Alla tre var väldigt eniga och berättade att Luciatåget de skulle gå med i samma dag var det roligaste och det var även det som de längtade allra mest efter. För att sedan glida in mer på dagens ämne, som eleverna hade fått information om skulle handla om deras skolvardag och kompisrelationer i klassen, fick de beskriva sin egen skolsituation. De fick berätta vilka de umgås de med, varför de väljer att umgås med de personerna samt vad det är som gör de personerna speciella. Alla tre intervjupersonerna var noga med att poängtera att de umgås med de flesta i klassen och alla är alltid välkomna att vara med. Men ofta umgås man med kompisar som har liknande intressen. Då har man gemensamma saker att prata om. De kompisar de väljer att inte umgås med är de personer som de känner att de inte har något gemensamt med. De säger att de även umgås med personer i klassen som inte har samma intresse för att de inte vill lämna någon utanför. Det finns dock personer i klassen som vill vara ensamma ibland och det får man respektera. De tycker inte illa om dessa personer utan de känner bara att dessa inte kan bli deras närmaste kompisar.
Lisa berättar att de ofta sitter och pratar på rasterna. För det mesta är det tjejer som är med under dessa samtal men det förekommer även en del killar som enligt Lisa tycker om att umgås med tjejer. I övrigt nämner de andra två intervjupersonerna att aktiviteterna på rasterna varierar. De som tycker om att spela handboll gör det och de som tycker fotboll är roligare brukar ägna sig åt det. De brukar ofta leka något som det kallar för ”Huspjätt” som går ut på att jaga och ta fast varandra. Ibland uppstår det meningsskiljaktigheter kring regler under lekens gång vilket gör att det kan uppstå konflikter.
Klassen har en väldigt bra sammanhållning och det blir sällan större konflikter. Men vid de tillfällen det ändå uppstår konflikter löses de snabbt på egen hand eller med hjälp av någon
