Reflektion kring resultatet

Resultatet som kan utläsas i studiens analys kan möjligen tillföra en ökad kunskap om unga mäns användning av YouTube. Resultatet påvisar att varje respondent upplever att YouTube uppfyller ett flertal olika behov, relationen till YouTube-profiler förklaras olika och de influeras på olika sätt. ​Det empiriska materialet innehåller endast tio respondenters enskilda åsikter och tankar, av den anledningen är det svårt att applicera resultatet i en större

utsträckning av människor. ​Till studiens fördel går det dock till en viss gräns att applicera resultatet på andra områden, eftersom YouTube är ett socialt medium. Det vill säga att det går att koppla YouTube med andra sociala plattformar för att se liknande mönster, vilket också kan bidra till att studiens trovärdighet ökar. Tidigare studier har fokuserat på att undersöka både män och kvinnors medieanvändning och har applicerat kvantitativa utgångspunkter (Rihl & Wegener 2019; Balakrishnan & Griffiths 2017; Laeeqs 2017). Mot bakgrund av detta önskar studien kunna bidra till en ökad kunskap om unga mäns YouTube-användning för att lyfta fram nya perspektiv inom området. Vidare har studien bland annat haft Wang, Fink och Cais (2008, 102) fråga som inspiration, för att vidare visa att unga män möjligen tenderar till att skapa parasociala relationer likt kvinnor.

Människors behov av social samhörighet är explicit. Utifrån analysen framgick det att respondenterna var medvetna om sin användning av sociala plattformar och väljer därmed medium utefter behov. Utifrån det empiriska materialet som samlats in påträffades ett flertal olika behov som har bekräftats i andra studier, där uses and gratifications teorin har applicerats. De gemensamma fynden är möjligen baserat på att människor är sociala och vill uppfylla ett flertal behov som de känner för stunden. Det vill säga att varje människa har ett syfte i sin användning och det är förmodligen därför snarlika upptäckter bekräftas, oavsett vilket medium. Ett annat behov som påträffades och som gick utanför tidigare studiers fynd, var att respondenterna beskrev att videon och innehållet ska inneha hög kvalité ​för ett fortsatt följande. Det upplevdes som att respondenterna var petiga med att YouTube-profilers videos ska inneha hög kvalité, eftersom det finns ett oändligt utbud på YouTube. Upptäckten kan även förklaras som att respondenterna inte vill ödsla sin tid på något som inte ger dem något i utbyte, i form av tillfredsställelse.

Det fanns även tecken på att respondenternas tillfredsställelse har en koppling till YouTube-profiler som de väljer att följa. Det vill säga att utifrån de innehåll som en YouTube-profil publicerar kan respondenterna identifiera sig och undermedvetet skapa en ensidig virtuell relation. Resonemanget överensstämmer till viss del med Kozinets (refererad i Ballantine & Brett 2005), det vill säga ju mer de använder YouTube samt kontinuerligt följer en YouTube-profil desto lättare upplevs det som att en ensidig relation skapas. Huruvida detta resonemang är giltigt är någonting som måste prövas genom vidare studier.

Ett flertal respondenter uppgav att vissa YouTube-profiler kan betraktas som deras verkliga vänner eller förebild​er, vilket kan gå att koppla till hur åsikter och funderingar möjligtvis influerar respondenternas åsiktsbildning. Det vill säga att relationen som respondenterna har till specifika YouTube-profiler möjligtvis ligger till grund för om de influeras. Vidare tenderade respondenterna till att prata framför allt i relation till andra än sig själv ​“the third-person effect” ​(Davison 1983, 3), vilket kan grunda sig i att respondenterna inte har en vetskap om att de faktiskt influeras. Respondenternas diskussioner i tredje person faller dock inom ramen av ett nytt begrepp ​“the third-person effect” ​och kommer inte behandlas mer djupgående, trots att begreppet går utanför studiens ramverk har det hjälpt till att besvara den tredje frågeställningen. I analysen framgick det dock, att respondenterna hade tagit ett beslut utifrån en YouTube-profils rekommendationer, vilket även Neubaum och Krämer (2017) diskuterade. Det vill säga att enskilda YouTube-profiler kan agera som inflytelserika personer och kan få sin publik att tycka och tänka som dem.

6.2 Slutdiskussion

Studien önskar kunna bidra till ny kunskap om unga mäns YouTube-användande. Den kvalitativa metoden har möjligtvis bidragit till en djupare förståelse om unga mäns användande av YouTube. Dock innefattar urvalet bara tio respondenter vilket gör att det inte går att dra några större slutsatser, eftersom att det är för lite underlag. Dock hade möjligtvis en kvantitativ metod tillämpats bättre för att kunna applicera resultatet i en större kontext. En kvantitativ metod hade dock inte erhållit den djupa förståelsen på samma sätt. Studiens metodval var därmed av relevans, eftersom den grundar sig i förståelsen för hur deltagarna i en viss miljö tolkar verkligheten. Det empiriska materialet har möjliggjort att frågeställningarna kunde besvaras och har eventuellt skapat förutsättningar för vidare studier. De teoretiska ramverken har tillfört användbara perspektiv för studien och analysen har även erhållit upptäckter som tidigare studier inte har uppmärksammat. Uses and gratifications teorin har bidragit till nya upptäckter och bredare perspektiv kring unga mäns användande av YouTube. Parasocial interaktion har tillfört en större förståelse för hur människor kan skapa relationer genom YouTube. Vidare har även tvåstegshypotesen tillfört en ökad förståelse om hur åsikter kan spridas i modern tid genom YouTube. Teorin har med tiden successivt utvecklats och har därmed tillfört nya perspektiv om hur människor kan bli influerade online,

dock är det långt ifrån alla som blir en opinionsbildare. I analysen framgick det att respondenterna tenderar till att influeras vilket kan betraktas som att en YouTube-profil kan agera som en inflytelserik person.

Ur ett större samhälleligt perspektiv kan parasociala relationer ha olika effekter på människor, men utifrån studiens empiri gick det att uppfatta att respondenterna inte upplevde sin relation till YouTube-profiler som något skadligt. Vidare visar empirin att respondenterna upplevde sin YouTube-användning som positivt, de kände en samhörighet samtidigt som de blev underhållna. Respondenterna uppgav att de upplevde YouTube-profiler likt deras verkliga vänner och utifrån det fanns det inga indikationer på att det var skadligt att de undermedvetet blev influerade. Det vill säga att de kunde känna positiva känslor för en YouTube-profil. Resonemanget ska dock beaktas med försiktighet, eftersom att det empiriska materialet kan tolkas annorlunda utifrån andras perspektiv.