• No results found

5. Analys och tolkning av resultaten

5.3 Tvåstegshypotesen en potentiell åsiktsbildning

Ardévol-Abreu, Gil de Zú​ñiga och ​Weeks (2017, 229-230) förklarar att sociala medier har skapat nya sätt att övertala och interagera med människor som delar samma intressen och åsikter. ​YouTube är den plattform som möjliggör att människor kan publicera olika videoinnehåll och varje video besitter något typ av budskap som ska förmedlas. I samtliga intervjuer fick respondenterna definiera en YouTube-profil, de svar som påträffades i empirin gav ett flertal olika definitioner.

“En YouTuber för mig är ju någon som /.../ en ganska alldaglig människa”​ - Per 26 år

“Det är ju någon som går ut med ett budskap ett syfte och en mening som man vill att alla ska ta åt sig” ​- Frans 23 år

Neubaum och Krämer (2017, 465) beskrev att enskilda individer kan agera som en opinionsbildare och influera sin publik att tycka och tänka som dem. Gemensamt för samtliga respondenter var att de definierade en YouTube-profil som vem som helst. Frans och Pers beskrivning stärker Katz (1957, 77) definition som menar att en opinionsbildare inte nödvändigtvis behöver vara en välkänd person. Det vill säga, att en YouTube-profil enligt respondenterna kan agera som vem som helst som vill förmedla ett budskap och ett syfte. Resonemanget stärks också av Hong (2016, 45) som förklarade att vem som helst kan agera som opinionsbildare på sociala medier. ​YouTube är ett tydligt exempel på hur enskilda personer kan framföra sina åsikter och förmedla specifika budskap till en större publik på YouTube. Gemensamt för ett flertal respondenter är att det finns en antydan om att de medvetet som undermedvetet influeras av YouTube-profiler.

“/.../ jag vet tidigare så här att jag kan komma över politiska kanaler, det liksom inget jag följer /.../ om det är så här politiska grejer man, sitter och lyssnar och bara ‘ja fan

det är ändå, det låter vettigt liksom’ att man ändrar uppfattning om grejer ” ​-Viktor 25 år

Gemensamt under intervjusituationer var att respondenterna var en aning otydliga med att de influerades av YouTube-profilers tankar, handlingar och åsikter. Som bekräftats tidigare kan en opinionsbildare agera som vem som helst och det går att tyda att respondenterna upplever att YouTube-profiler är någon som vill förmedla tankar och åsikter. Utdraget ovan är ett tydligt exempel på hur svårt det var att tyda reflektionerna, om respondenterna influerades av en YouTube-profil eller inte. Dock framgick det under intervjuerna, att respondenterna på ett sätt undermedvetet influerades av YouTube-profiler. Följande citat är tydliga exempel på hur svårt det var att tyda respondenternas reflektioner.

“Jag vet inte om det är just YouTuber som får mig att ändra min åsikt /.../ det kanske är skillnad på vem jag ser, men det kanske också beror på vad jag har för relation till personen /.../ att jag ändrar åsikt för att dem här personerna förklarar kanske mer /.../ bekräftar något som jag undrar” ​- Per 26 år

“/.../ just det här med att man delar samma åsikt eller om någon uttalar sig om något då stärks ju gemenskapen ännu mer eller iallafall från min synvinkel” ​- Adam 20 år

Utifrån Per och Adams perspektiv synliggörs möjligen att ju starkare band de har till en YouTube-profil desto lättare har de att bli influerade av deras åsikter och uttalanden. Gemensamt för respondenterna var att de valde att följa en YouTube-profil utefter deras intressen, vilket stärks av Katz (1957, 77) som menar att människor vanligtvis influeras av människor som delar samma intressen. I relation till detta kan eventuellt en tydligare parasocial relation introduceras och det blir lättare att bli influerad av en YouTube-profil. Katz (1957, 63) förklarar också detta resonemang och utgår utifrån en valkampanj, att ju längre en person följt en opinionsbildare desto större chans är det att de faktiskt influeras av en persons åsikter, ​vilket går att associeras med den parasociala relationen som respondenterna har till en YouTube-profil. Det vill säga att, ifall respondenterna följt en YouTube-profil under en längre period går det att uppfatta att deras åsikter influeras mer än

“Även film, jag kollar på Felix recenserar, han recenserar svenska filmer och vissa där har jag valt att inte kolla på för att han har recenserat /.../” ​- Olof 23 år

“Typ som den här campingkanalen /.../ som åker runt i naturreservat och pratar mycket om miljö och hur dåliga människor är generellt på att ta ansvar och typ städa upp efter sig, det är något jag inte har tänk på innan men numera så är det såhär tråkigt med det här kexchokladpappret som ligger där i parken och skräpar /.../ ja men det är väl typ det här, med att städa upp efter sig om man har varit på någon naturskön plats.” - ​Valter 24 år

En opinionsbildare kan agera som en mellanhand i förhållande till medierna och befolkningen och kan besitta en större inverkan på befolkningens åsiktsbildning ​(Katz 1957, 16, 77). Som respondenterna ovan förklarade går det tyda att YouTube är en av de primära källor som de i första hand vänder sig till. Med andra ord upplevdes YouTube som en betydande källa för respondenterna. YouTube-profiler agerar mellanhand och i vissa situationer kan de ändra respondenternas åsikter, beslut och funderingar. Som ovanstående citat beskriver, går det att tyda att respondenterna skapade en tillit till en YouTube-profil som i sin tur kan beröra deras beslut. Som tidigare diskuterats gällande deras parasociala relation finns det indikationer på att de influeras av de YouTube-profiler som de kontinuerligt följer. Till följd av detta går det att tolka att ju starkare band och samhörighet respondenterna har gentemot en YouTube-profil desto lättare influeras eller ändras deras beslut, åsikter och funderingar. Med andra ord går det att tolka att deras parasociala relation som de undermedvetet skapar spelar roll och att människor influeras lättare av de personer som delar samma intressen. Följande citat visar ett tydligt mönster på att respondenterna i ett flertal situationer tagit ett beslut om att köpa något som en YouTube-profil har rekommenderat.

“Och mycket sånt Merch, som dem släpper.” ​- Valter 24 år

“Språk mycket, lingo och sånt där man tar efter typ slang” ​- Valter ​24 år

“Aaah språket, mycket catch-phrases också, tar man efter /.../” ​- Rolf 24 år

Ovanstående konversation mellan respondenterna bekräftar att de någon gång har köpt produkter som en YouTube-profil har rekommenderat. Konversationen visar även, att de tar efter uttryck och stil. För att förtydliga resonemanget behöver inte en YouTube-profil diskuterar åsikter eller värderingar utan kan möjligen influera respondenternas beslut gällande till exempel köp eller stil. Resonemanget stärks även av Ardévol-Abreu, Gil de Zúñiga och Weeks (2017, 214) som menade att sociala medier har skapat nya sätt att övertala. Det vill säga, att YouTube-profiler har antagit en ny roll och kan agera som inflytelserika opinionsbildare på YouTube.

“Man är ju mer kritisk i dag också till sådana här samarbeten man vet ju hur det funkar ‘isch’ eller mer än när man var mindre, då blev det mer ‘aah vad är det här?’ då hade man ju ingen koll /.../ lättare för yngre, alltså yngre personer att falla för det” ​- Einar 23 år

Vidare förklarade ett ​flertal respondenter att de hade en tendens att influeras lättare, när de var yngre. Det vill säga att under intervjuerna diskuterade de utifrån ​en tredje person (Davison 1983, 3), där de uttryckte​“att alla andra influeras, men inte jag”​.Citatet ovan är ett tydligt exempel på hur respondenterna talar i tredje person, det vill säga de pratar om sig själva utifrån ett förflutet, men också utifrån alla andras perspektiv.

Related documents