REFLEKTION AV METOD

Företags konkursförfarande kan enligt Larsson (2016) pågå från några månader till flera år beroende på dess komplexitet. Denna undersökning har utgått från företag som haft en avslutad konkurs under 2019 och då konkursbon enligt Bokföringslagen (SFS 1999:1078, 2 kap. 5§) inte är bokföringsskyldiga har det resulterat i att dessa företag inte heller behövt upprätta någon årsredovisning från och med den tidsperiod där konkursförfarandet inletts. Det har resulterat i att studien valt att fokusera på de tre senast utgivna årsredovisningarna

oberoende av ett exakt årtal, vilket gjort att årsredovisningarna kan variera beroende på när den sist utgivna årsredovisningen har upprättats.

25

Informationen som använts vid beräkningarna av de olika nyckeltalen hämtades från

årsredovisningarna. Samtliga beräkningar av nyckeltalen utfördes manuellt, vilket i och med den mänskliga faktorn kan ha ökat risken för felaktigheter. Om nyckeltalen istället räknats ut autonomt skulle risken att råka ut för eventuella misstag minimeras vid beräkningarna av Z- värdet. För att minska riskerna för felberäkningar gjordes regelbundna kontroller av de uträknade värdena. Detta innebar att värdena räknades om på nytt för att säkerställa de beräkningarna som gjorts. Kontrolleringarna var av extra vikt när det uppstått extremvärden, det vill säga värden som varit oproportionerligt stora eller små i relation till resterande värden.

Altmans Z-modeller är väldigt lika varandra och bygger på samma struktur, mellan Z-

modellen och Z”-modellen är tre av fyra variabler identiska. Utöver en förändrad variabel har koefficienterna justerats och Z”-modellen skiljer sig därmed inte särskilt mycket från den ursprungliga modellen. Genom åren har det dock riktats kritik angående hur lämplig modellen anses vara när det kommer till att förutse konkurser. Bristen på forskare som studerat Z”- modellens lämplighet har även den inneburit att studien tvingats utgå från kritik som riktats mot tidigare versioner av Z-modellen, för att öka förståelsen för modellens funktion och eventuella problem.

Vidare kan kritik riktas mot antalet kontrollföretag som använts i denna studie och att urvalet på 30 stycken företag inte skulle kunna generalisera hela populationen. Anledningen till att kontrollföretag använts i denna studie var för att kontrollera att Z”-modellen gav ett sannolikt resultat även på aktiva företag. En studie gjord av Khaje och Lohilahti (2017) vars

huvudsakliga syfte varit att testa Z”-modellens träffsäkerhet hos 40 aktiva och 40 inaktiva företag, gav ett resultat som visade på att modellens träffsäkerhet av de aktiva företagen uppgick till hela 87 procent. I en liknande studie som utfördes av Andersson (2012) undersökte författaren sammanlagt 90 företag där hälften av företagen varit aktiva och resterande varit inaktiva. Studiens resultat visade att Z”-modellens träffsäkerhet bland de aktiva företagen var 62 procent.

26

4. RESULTAT

Studiens fjärde kapitel presenterar undersökningens resultat. Den inledande delen av kapitlet utgörs av en introduktion till den data som sammanställts utifrån de årsredovisningar som granskats. Vidare presenteras resultaten för fortlevnadsvarningarna, Z”-modellen, övriga anmärkningar och kontrollföretagen.

4.1 INTRODUKTION

Totalt undersöktes årsredovisningar från tre olika år och där 184 konkursdrabbade företag granskats. Företagens revisionsberättelser undersöktes för att finna eventuellt utgivna

fortlevnadsvarningar eller någon annan typ av anmärkning. De företag som fått någon annan form av anmärkning summerades i gruppen övriga anmärkningar, det betyder att ett företag kan få en övrig anmärkning utan att ha tilldelats en fortlevnadsvarning. Samma företags årsredovisningar undersöktes för att studera Z”-modellens lämplighet till att förutse konkurser. Tidigare angivna nyckeltal utgjorde Z”-modellens regressionsformel vilket resulterade i att företagen fick ett Z-värde för vardera år. Genom denna metod kunde

företagen klassificeras efter hur välmående de ansågs vara och vilken konkursrisk de befann sig i. Nedan presenteras resultaten som tagits fram för de tre år som granskats, vilka vardera representerar årsredovisningarna innan företagens avslutade konkurs. Resultatet är uppställt på så sätt att det redogörs från den senast utgivna årsredovisningen det år företaget gått i konkurs, och det hänvisas därför till ett, två eller tre år innan konkurs.

4.2 FORTLEVNADSVARNINGARNAS UTFALL

Det första resultatet som gick att utläsa av studien behandlade den tidsperiod som varit närmast i tiden i förhållande till den avslutade konkursen, det vill säga ett år innan företagets konkurs. Vid den senaste årsredovisningen visade studiens resultat att av de 184

konkursdrabbade företagen som utgjorde urvalsgruppen delade revisorerna ut 62

fortlevnadsvarningar, vilket motsvarar en träffsäkerhet på 34 procent. Resterande 122 företag, det vill säga 66 procent, tilldelades ingen fortlevnadsvarning, då revisorerna ansett att

osäkerhetsfaktorerna inte varit tillräckliga. Detta tyder på att ett typ 2-fel bland revisorerna förekom i 122 fall av totalt sett 184 möjliga.

Studiens resultat för det andra året visar att revisorerna delade ut 24 stycken

27

tidigare resultatet går det att utläsa att antalet utgivna fortlevnadsvarningar minskat från 62 till 24 stycken. Detta motsvarar en minskning på uppemot 39 procent på endast ett års tid. Att endast 24 av företagen blivit tilldelade någon fortlevnadsvarning innebär att det var 160 stycken, eller 87 procent, av företagen som försattes i konkurs men som ändå inte tilldelats någon varning två år innan konkursen.

Figur 1. En illustration över hur mängden företag som fått en fortlevnadsvarning respektive inte fått någon varning, och hur det skiljer sig mellan de tre åren

Källa. Bearbetning från framtagen studie

Under det år som sträckt sig längst bak i tiden jämfört med när konkursen avslutades, delades det endast ut fyra fortlevnadsvarningar, vilket motsvarar två procent. Det innebär att hela 180 företag inte fick någon varning, trots att de tre år senare gått i konkurs. Denna siffra kan jämföras med året före de avslutade konkurserna där den siffran istället uppgick till 122 stycken företag. Det innebär en ökning med 58 företag under perioden tre år innan konkursen gentemot det år som varit närmast konkursen, vilket motsvarar mer än en tredjedel av hela urvalsgruppen.

4.3 Z”-MODELLENS UTFALL

Det första resultatet som gick att utläsa med hjälp av Z”-modellen behandlade den tidsperiod som varit närmast i tiden i förhållande till den avslutade konkursen. Genom att utgå från de nyckeltal som återfunnits i den senast utgivna årsredovisningen kunde modellen förutse

28

företagens konkurser bland 110 av de totalt 184 företagen, vilket motsvarar en träffsäkerhet på 60 procent. Under den så kallade gråzonen, där företag har mellan 1,21 och 2,9 i Z-värde, klassades 42 företag, vilket motsvarar 23 procent. Det innebar att Z”-modellen hade svårt att identifiera dessa 42 företag och därför inte heller kunde dra några slutsatser utifrån de

nyckeltal som granskats ifall företaget skulle gå i konkurs eller ej. De resterande 32 företagen hamnade i kategorin av företag där konkursrisken enligt Z”-modellen bedömdes som låg.

Figur 2. En illustration över antalet företag som enligt Z”-modellen ligger i zonen för hög- respektive låg konkursrisk, samt de företags som ligger i den gråa zonen

Källa. Bearbetning från framtagen studie

Z”-modellens förmåga att förutse konkurser resulterade i att 90 stycken företag klassificerades av modellen att ha hög sannolikhet att gå i konkurs under det andra året, vilket motsvarar 49 procent av företagen. Det innebär att Z”-modellens förmåga att förutse konkurserna minskade med 20 företag gentemot året innan. Gråzonen innefattade 51 företag, det vill säga 28 procent. Resterande 43 företag ansågs enligt modellen som välmående och hamnade därför i kategorin för företag med låg konkursrisk.

Under det år som tidsmässigt varit längst ifrån konkursens avslut visade Z”-modellen att 79 av de totalt 184 företagen ansågs ha hög risk att drabbas av en konkurs, alltså 43 procent. Det innebär att Z”-modellens träffsäkerhet har minskat med 11 i antal jämfört med året innan, samt en minskning med 31 stycken gentemot det första året som granskats. I gråzonens intervall hamnade 50 företag, vilket motsvarar 27 procent. De företag som enligt Z”-modellen

29

ansågs ha liten risk att drabbas av konkurs uppgick till 55 stycken, en siffra som innehåller 23 fler företag jämfört med den tidsperiod som varit närmast den avslutade konkursen.

4.4 ÖVRIGA ANMÄRKNINGAR

Vid sidan av revisorernas fortlevnadsvarningar har revisorerna i en del fall gett ut olika typer av anmärkning i revisionsberättelsen. Klassificeringen övriga anmärkningar kan bestå av flera typer av anmärkningar. Försenad skatt, moms och sociala avgifter samt en årsredovisning som inte lämnats in i tid är vanligt förekommande exempel på övriga anmärkningar bland

konkursdrabbade företag. Året innan de granskade företagen gått i konkurs delade revisorerna totalt ut 91 stycken övriga anmärkningar av 184 möjliga. Det är alltså en betydligt högre siffra gentemot antalet fortlevnadsvarningar som delades ut under samma period. Två år innan konkursen delades det istället ut övriga anmärkningar till 75 av företagen för att sedan minska till 64 i antal tre år innan konkurs. Det har med andra ord delats ut övriga anmärkningar i betydligt större grad, även under de två senare åren, i förhållande till mängden

fortlevnadsvarningar.

Figur 3. En illustration över hur mängden övriga anmärkningar skiljer sig mellan de tre åren Källa. Bearbetning från framtagen studie

30