Reflektion

3.6.1 Metodreflektion

Vi ser det som en fördel för vår studie att intervjuerna blev i snitt cirka en timme långa och där möjligheten gavs för respondenterna att samtala fritt om sitt företags situation under pandemin.

Det ledde till att intervjuerna blev mer av ett samtal, och materialet vi samlade in blev mer utförligt.

Respondenterna fick möjlighet att berätta med egna ord hur de upplever situationen och välja vad de ville säga under intervjun. Det beskrivs av Valentine (2013) att intervjuer ger möjlighet för respondenter att uttrycka åsikter om sitt vardagliga liv och situation. Respondenterna får även möjlighet att tala fritt om sådana ämnen eller infallsvinklar om ämnet, som inte intervjupersonerna tänkt över. Detta kan ge en mer utförlig studie och nya sätt att fundera kring ämnet (Valentine, 2013). Alternativa metoder som skulle ha kunnat användas är en mer kvantitativ metod, som bygger mer på statistik, där till exempel syftet skulle kunna vara att se mer ekonomiska effekter av pandemin. Kvantitativa metoder kan användas för att utläsa ny information kring ett ämne (Cook, 2013). Men då vi vill se mer på strukturer och motståndskraft hos besöksnäringen, valdes en kvalitativ metod istället.

Reflektioner har även gjorts över vad medias påverkan inneburit för vår studies del och vi har varit tvungna att ställa en källkritisk roll, då media fylls av information gällande Corona-pandemin. En annan reflektion som gjordes var att det är en pågående pandemi, varpå forskning och information ständigt är föränderlig, därför var vi tvungna att ha det i åtanke och därmed hålla oss uppdaterade om ämnet.

29 Gällande reflektioner angående vår studies insamlade statistik är även den föränderlig, eftersom det är en pågående pandemi. Detta har gjort att vi har varit tvungna att förhålla oss till en period av datum i statistiken, för att kunna avgränsa någorlunda, då siffrorna ändrar sig varje dag.

3.6.2 Etiska ställningstaganden

Forskning ses som viktig för samhällsutvecklingen, och en aspekt av moralisk ansvarsfullhet är att följa de krav och förordningar som finns. Ett sådant krav är forskningskravet, vilket innebär att samhället och dess medlemmar har krav på att forskning av hög kvalitet bedrivs, och att den riktas mot väsentliga frågor. Detta innebär att den kunskap och metoder som finns tillgängligt utvecklas (Vetenskapsrådet, 2020). Denna studie berör ett ytterst aktuellt ämne, då den undersöker hur den pågående Corona-pandemin har påverkat besöksnäringens motståndskraft. Forskningen om motståndskraften inom turism innehåller luckor, vilket påvisas av studiens teoretiska underlag. En utveckling av ämnet har därmed inträffat och uppfyller således forskningskravet.

Utgångspunkten inom forskningsetik är dock att värna om individens rättigheter. Därför finns individskyddskravet, vilket innebär att samhällets medlemmar inte får utsättas för skada eller kränkning. För att säkerställa detta delas individskyddet in i fyra olika huvudkrav som rör information, samtycke, konfidentialitet och nyttjande (Vetenskapsrådet, 2020). En stor del av individskyddet berörs av den så kallade dataskyddsförordningen (GDPR), som innebär att personuppgifter måste behandlas utifrån särskilda principer. Dessa rör laglighet, korrekthet, öppenhet, och att uppgifterna som samlas in är relevanta för angivet ändamål. Det finns även krav på lagring, och att integritet och konfidentialitet säkerställs (Karlstads universitet, 2020). De personuppgifter som samlats in till denna studie har anpassats efter relevans och fokus har varit på typen av företag som aktörerna representerar samt yrkestitel. Åsikter som framförts i intervjuerna har getts utifrån deltagarnas yrkeskunnande, eventuella privata kommentarer har inte inkluderats.

Behandlingen av personuppgifter kräver även samtycke från respondenten, och information rörande vad behandlingen av personuppgifterna innebär måste erhållas. Deltagarna i en studie ska därför erbjudas möjligheten att ge ett informerat samtycke till att hens personuppgifter behandlas (Karlstads universitet, 2020). I denna studie har ett informerat samtycke samlats in från samtliga aktörer som intervjuats, via samtyckesblankett eller muntligt samtycke som spelats in, för att kunna säkerställa att individskyddskravet uppfylls.

30 Etiska problem kan uppstå i samband med intervjuer då privata liv redogörs offentligt. Syftet med undersökningen måste därför ta hänsyn till den mänskliga situationen och inte enbart fokusera på det vetenskapliga värdet. Forskningsbeteendet bör därför innehålla moralisk ansvarsfullhet och en känslighet för den kunskap som erhålls, där integriteten hos den som bedriver forskningen blir av stor vikt (Kvale & Brinkmann, 2014). Med bakgrund av dessa aspekter har vi med vår studie ämnat att se på respondenternas svar utifrån deras yrkesroll och inte delgivit information om deras privatliv. Vi inser även att diskussioner rörande ekonomiska situationer kan vara av känslig natur, varpå vi valt att inte fokusera enbart på den ekonomiska aspekten av pandemins påverkan, utan snarare byggt upp en helhetsbild av de sammantagna effekterna. För att bibehålla vår integritet har vi tagit ett opartiskt och neutralt ställningstagande inför respondenternas bidrag till studien. Vi har inte pekat ut enskilda personer eller aktörer, utan en jämförelse av studiens respondenter har gjorts för att få en översikt över branschens rådande situation och dess motståndskraft.

3.6.3 Validitet och reliabilitet

Validitet handlar om styrkan och hållbarheten i ett uttalande eller påstående och undersöker ifall en metod faktiskt undersöker det den påstår sig undersöka. Genom att kritiskt granska sitt arbete kan selektiv perception eller snedvriden tolkning undvikas. Validiteten är beroende av att teoretiska antaganden är väl underbyggda. När det kommer till intervjusammanhang krävs en noggrannhet gällande översättning från muntligt till skriftligt språk. I arbetet med analysen måste gjorda tolkningar vara logiskt hållbara (Kvale & Brinkmann, 2014). Denna studie har använt sig av validering då de teoretiska antagningar som gjorts i studien har baserats på tidigare forskning i ämnet med hjälp av litteratur, vetenskapliga artiklar och tidskrifter samt tidigare studier.

Information från myndighetssidor och vissa nyhetssidor har använts för att redovisa bilden av Corona-pandemins spridning och effekter i dagsläget. Intervju har använts som metod i studien där ett gemensamt frågeformulär för samtliga intervjuer har använts (se bilaga 1), för att på ett lättöverskådligt sätt kunna urskönja likheter och skillnader mellan de olika respondenternas svar.

Intervjuer har spelats in och sedan transkriberats ordagrant, för att minska risken för felaktig eller snedvriden tolkning. Sammanfattning och analys av intervjumaterialet har sedan sammanställts på sådant sätt att det i sammanhanget är möjligt att verifiera den kunskap som framkommit genom intervjuerna med studiens respondenter. Gällande studiens statistiska underlag visar denna på varsel och uppsägningar under mars och april månad, samt korttids-permitteringar till och med 18 maj 2020, vilket ger stöd för att materialet ska kunna hjälpa till att svara på studiens frågeställningar.

Detta skapar en validitet av det statistiska materialet.

31 Reliabilitet handlar om en studies tillförlitlighet och svarar på ifall resultatet som nås kan reproduceras av andra forskare och vid andra tidpunkter. Gällande intervjuer kan reliabilitet bland annat syfta till forskarens beteende, såsom att ställa ledande frågor eller på andra sätt oavsiktligt påverka respondenternas svar (Kvale & Brinkmann, 2014). Ett frågeformulär användes som nämnts ovan, detta för att ge en grundförståelse för vårt syfte med intervjuerna. Dock är frågorna ställda på ett sådant sätt att intervjuerna blivit mer som samtal där respondenterna har fått svara berättande utifrån sina egna ord. Då några av respondenterna vi intervjuat är bekanta för oss sedan innan studien genomfördes fanns en redan uppbyggd tillit och respondenterna kände sig trygga med att svara på våra frågor och eventuellt svarat på ett mer personligt sätt än vad de annars kanske skulle gjort ifall någon okänd genomfört intervjun. Detta är positivt för vår del då vi lättare kunnat få fram svaren på våra frågor. En annan sak som även påverkar studiens reliabilitet är att den undersöker en pågående pandemi i ett visst läge, detta läge kommer med största sannolikhet ha förändrats när studien är avklarad och går således inte att exakt replikeras vid ett annat tillfälle.

Studiens statistiska underlag grundar sig på Arbetsförmedlingen och Tillväxtverkets sammanställningar över varsel, uppsägningar och korttidspermitteringar. Den statistiska sammanställningen grundar sig således på offentliga uppgifter från myndigheter, vilket för en tyngd till innehållet och underlättar för att de slutsatser som dragits kan replikeras av utomstående.

3.6.4 Självreflektion och positionalitet

Reflexivitet är ett viktigt moment inom samhällsvetenskaplig forskning, då mentala kvaliteter hos människor kan variera och styrs av mänskligt beteende. Reflektion rörande vårt eget beteende blir därför viktigt för att förhindra att detta påverkar de som deltar i forskningen (Graham, 2013).

En självkritisk analys av sin roll som forskare krävs i intervjusammanhang, då maktbalansen mellan den som intervjuar och respondenten kan rubbas. Saker som historia och tidigare upplevelser kan ge påverkan på hur intervjun utvecklas. Det är av stor vikt att den som bedriver forskningen är medveten om sin egen utgångspunkt och positionalitet, för att lättare kunna särskilja sina egna ståndpunkter med respondenternas och inte låta samtalet färgas av sina egna personliga åsikter (Valentine, 2013). Genom hela arbetsprocessen har vi som genomdrivit denna studie varit väl medvetna om att våra erfarenheter inom hotell och restaurangbranschen gett oss en viss förståelse och förutfattade meningar om hur saker och ting fungerar inom dessa verksamheter. Detta har krävt en reflektion hos oss båda för att kunna förhålla oss mer objektivt under intervjuerna, vilket ibland varit en utmaning. Vårt mål har varit att lägga fokus på respondenternas ståndpunkter och

32 åsikter istället för vår egen, detta för att kunna påvisa ett så rättvist och neutralt resultat som möjligt.

3.6.5 Källkritik

Källkritik används för att undersöka att de källor som används i informationssökningen är trovärdiga, sannolika samt går att lita på. Detta är av betydelse oavsett om publikationen är tryckt eller digital. En källa ska ha en avsändare och ett budskap (Karlstads universitet, 2020). De källor som används i denna studie är vetenskapligt förankrade och hittats i form av läroböcker, vetenskapliga journaler och artiklar, samt statistik från myndighetsorgan. Det förekommer även källor från nyhetstidningar, vilket i forskningssammanhang kan ses som mindre önskvärt. Denna information har dock enbart använts i syfte att bidra till samhällsbilden i nuläget, det vill säga inga konkreta vetenskapliga slutsatser har dragits från denna information.

33