Johanna Gustafsson & Helen Fors
En näring i kris?
-en studie om besöksnäringens motståndskraft mot pågående Corona-pandemi
Turismvetenskap C-uppsats
Termin: Vt-20
Handledare: Ulrika Åkerlund
Sammanfattning
Denna studie syftar till att skönja vilken motståndskraft aktörer inom besöksnäringen i Karlstad, har mot pågående Corona-pandemi. De deltagande aktörerna arbetar inom sektorerna hotell- restaurang, event, transport samt offentlig sektor. Dessa sektorer har valts ut för att påvisa från olika delar av besöksnäringen, hur motståndskraften hos aktörerna möjligen skiljer sig åt och för att få olika perspektiv på studien. Studien har tittat på vilka olika lösningar som arbetats fram av aktörerna, samt vad statens och kommunens roll har varit under pandemin. Det utgås också från ett fokus på kriser och krisplanering, samt vad forskningen säger om pandemiers involvering i krisplanering. Vad händer när en pandemi slår till och restriktioner från staten begränsar människors möjlighet att resa och befinna sig i folksamlingar. På så vis har staten en betydande roll i vår studie, då restriktioner och krispaket bidragit till att förändra besöksnäringen. Hur aktörerna har tagit del av dessa krispaket utfärdat av staten är också av betydande för studien, då det påvisar en länk mellan den offentliga och privata sektorn, varpå alla roller behövs för att skapa en enhetlig besöksnäring som klarar sig genom kriser. Människors mobilitet är i allra högsta grad kopplat till det turistiska systemet, vad händer då när en länk av detta bryts och begränsning av resandet görs.
Har det skapats lösningar för att anpassa företagen mot rådande omständigheter, när resandet har begränsats. En fråga av betydelse är om det går att skönja några samarbeten inom besöksnäringen och hur aktörerna ser på framtiden. Studien utgår från aktuell forskning, som stärker aktörernas argument hur rådande omständigheter i pandemin upplevs. För att för att få en realistisk bild över motståndskraften, mot pandemin, har en kvalitativ metod i form av djupgående intervjuer med olika aktörer inom besöksnäringen gjorts. Aktuell statistik har analyserats, gällande arbetsmarknadsläget, som stärker studiens resultat. Där har statistik gällande korttids- permitteringar och varsel på nationell och regional nivå analyserats, för att få en lägesbild av hur situationen ser ut på arbetsmarknaden inom besöksnäringen. Studiens syfte är således att kunna utläsa vilken motståndskraft besöksnäringen hade mot Corona-pandemin, genom att koppla ihop forskningen med intervjumaterialet och statistiken, för att på så vis kunna utläsa ett resultat.
På vilket sätt en pandemi påverkat besöksnäringen blev av allra högsta betydande för studien och det som studien utgår från, genom att se på olika aktörers motståndskraft inom besöksnäringen i Karlstad. Detta då motståndskraften hänger ihop med turismsystemet och alla delar är betydande för att skapa en fungerande besöksnäring.
Nyckelord: Motståndskraft, turismsystemet, pandemi, besöksnäringen, mobilitet
Abstract
The purpose of this study is to investigate the resilience amongst different actors in the tourism industry in the city of Karlstad, during the ongoing outbreak of the Corona-pandemic. Solutions within the structural boundaries of society and tourism is of interest, to see how the actors has managed to handle their current situation. The importance of the role from the state and the municipality is also a factor, not least the travel restrictions which has been imposed on the mobility of tourists. The crisis packages provided by the state is a solution of interest to the study as well.
The actors use of these crisis packages and their implementation of crisis planning and management has also been studied, to see how crisis like a pandemic affects the whole structure of the tourism system.
Kvalitative method has been applied in this study including depth interviews with different local actors from different sectors in the tourism industry. These sectors involve hotel and restaurants, events, transportation and the public sector. Statistics from the Swedish Employment Agency and the Swedish Agency for Economic and Regional Growth has also been used to illustrate the growing rate of people within the tourism sector being subjected to notice of termination, which indicates the gravity of the pandemics impact on our society. The material collected from the interviews and the statistical data has been interlinked in order to answer the research questions and purpose of this study, regarding the resilience amongst the tourist actors.
Keyword: Resilience, the tourism system, pandemic, tourism industry, mobility.
Förord
Vi som genomfört denna studie har fördelat arbetet likvärdigt mellan oss båda, och vi tar lika stort ansvar för samtliga av studiens delar. Vi önskar tacka de deltagande aktörerna för deras tid och värdefulla bidrag. Tack till övriga lärare och våra medstuderande för de synpunkter och feedback som framförts. Vi önskar även ge ett stort tack till vår handledare Ulrika Åkerlund för allt stöd och utvecklande samtal under arbetets gång. Tack för ett lärorikt samarbete.
Trevlig läsning!
Johanna och Helen.
Karlstad, 5 juni 2020
Innehållsförteckning
1. Inledning………..1
1.1 Bakgrund………....………..1
1.2 Problemformulering………....….………...…..2
1.3 Syfte……….4
1.4 Frågeställningar………...…..4
1.5 Avgränsningar………....…...4
1.6 Disposition………...5
2. Teori……….………6
2.1 Turismens globala omfattning…………...…..……… 6
2.1.1 Turismsystemet……….………..…6
2.1.2 Turismprodukten………..……….……….……8
2.2 Definition av kriser och katastrofer……….………...…..9
2.2.1 Kriser och katastrofer som fått globala konsekvenser..………...……….9
2.2.2 Epidemier och konsekvenser….………..…………..…………11
2.2.3 Pandemier och konsekvenser av Coronaviruset………12
2.3 Motståndskraft………....………...……….13
2.3.1 Statens roll i turismsektorn……….……..15
2.3.2 Proaktiv krisplanering………..………….16
2.3.3 Samarbeten………..…….17
2.3.4 Innovation…………....………18
3. Metod……….20
3.1 Vetenskapsteoretiskt förhållningssätt....……….………….20
3.2 Angreppssätt………....……….……….21
3.3 Metodval………....………...………..21
3.3.1 Kvalitativ intervju……….………21
3.3.2 Statistisk insamling…….………...………22
3.4 Urval………....………..……….23
3.4.1 Aktörerna……….………23
3.5 Tillvägagångssätt………...………..25
3.5.1 Forskningsprocessen………...…………..25
3.5.2 Genomförande av intervjuer………....….26
3.5.3 Analysmodell kvalitativ metod………..26
3.5.4 Analysmodell statistik………....………....………27
3.6 Reflektion……….………..28
3.6.1 Metodreflektion………....………28
3.6.2 Etiska ställningstaganden……….…….29
3.6.3 Validitet och reliabilitet………...…………....…………..30
3.6.4 Självreflektion och positionalitet………..……….31
3.6.5 Källkritik.………....……….……….32
4. Empiri………....……….33
4.1 Statens krispaket……….………33
4.2 Statistik och lägesbild Värmland………....………..33
4.2.1 Statistik………....……….33
4.2.2 Lägesbild Värmland………..………35
4.3 Karlstads besöksnäring, en case-introduktion………....………..36
4.4 En tematisk sammanställning av intervjumaterialet……….…………36
4.4.1 Besöksnäringen innan Corona….……….….36
4.4.2 Aktörernas förberedande arbete för en kris……….…………..37
4.4.3 Corona-pandemins effekter för besöksnäringen……….……..……….38
4.4.4 Lösningar inom besöksnäringen……….………..………….39
4.4.5 Kommunen och statens roll………..41
4.4.6 Vikten av samarbete inom besöksnäringen………..………..41
4.4.7 Besöksnäringens motståndskraft och synen på framtiden…....……….…….42
5. Analys………...………..44
5.1 Besöksnäringen före Corona………..……….44
5.2 Aktörernas förberedande arbete för en kris……….………44
5.3 Corona-pandemins effekter för besöksnäringen………..45
5.4 Lösningar inom besöksnäringen………..45
5.5 Kommunen och statens roll………46
5.6 Vikten av samarbete inom besöksnäringen……….……….47
5.7 Besöksnäringens motståndskraft och synen på framtiden………..………..48
6. Slutsats……….…...………50
6.1 Vidare forskning……….52
Referenser……….…………..53
Bilagor………57
Figur- och tabellförteckning Figur 1 Modell motståndskraft……….…...….………...………..14
Tabell 1 Urval aktörer..………...……...………...25
Tabell 2 Antal varsel, mars 2020………..………..……….34
Tabell 3 Antal varsel april 2020………..…..……....….………..34
Tabell 4 Korttidspermitteringar (KTA) 7 april-18 maj 2020………...…..…….35
1
1 Inledning
I studiens inledande kapitel kommer bakgrunden till den samhälleliga situation som uppstått i och med spridningen av Coronaviruset att läggas fram. Problemformuleringen byggs på premissen att globaliseringen lett till att de samhälleliga strukturerna kräver en fri mobilitet, vilket nu förhindrats av gällande reserestriktioner i samband med rådande kris. Studiens syfte och frågeställningar riktas in på aktörernas motståndskraft att stå emot denna kris.
Avgränsningar redogörs sedan och kapitlet avslutas med en disposition över studiens upplägg.
1.1 Bakgrund
Under mitten av december 2019 slog Coronaviruset till mot staden Wuhan i Kina (Yang et.al, 2020). Coronaviruset angriper cellerna och immunförsvaret, samt lungorna, med hosta och hög feber som vanliga symtom (Darlenski & Tsankov, 2020). Då viruset är mycket smittsamt, spred det sig snabbt mellan människor och platser. Med bakgrund av den snabba spridningen meddelade Kinas regering resten av världen att viruset existerade, med nedstängning av kinesiska städer under samma tidpunkt (Yang et.al, 2020). Aktuell forskning tyder på att trots att Kina tog sitt ansvar och stängde ned sina drabbade städer, hade viruset redan påbörjat sin spridning via flyget (Gössling et.al, 2020). Coronaviruset hade då fått rejäl fart och spred sig snabbt världen över, varpå WHO (World Health Organisation) klassade viruset som en pandemi (Yang et.al, 2020). Den 11 februari år 2020 namngav WHO sjukdomen människor får av viruset till Covid-19. Under mitten av mars hade virusets spridit sig rejält över hela världen och det rapporterades att det fanns mer än 200 000 bekräftade fall av Covid-19 världen över, de första 100 000 fallen tog 12 veckor att uppnå, för att sedan eskalera och uppnå ytterligare 100 000 smittade två veckor senare (Darlenski &
Tsankov, 2020).
Pandemier såsom Corona har en stor roll i människors förmåga att resa fritt och röra sig världen över, vilket får en direkt konsekvens på besöksnäringen, som också forskningen understryker.
Detta då besöksnäringen är beroende utifrån människors möjligheter att resa, vilket gör den styrd av mobilitet och rörelse. Vår globaliserade värld har bidragit till ökad mobilitet och rörlighet världen över, men också gjort att besöksnäringen således är mer sårbar för globala kriser. Aktuell forskning tyder på att stängda landsgränser och reserestriktioner i och med pandemins framfart, slår hårt mot världsekonomin. Då Corona-pandemin sträcker sig över hela världen, med förbud mot folksamlingar och nedstängningar i samhället som resultat i kampen mot viruset, är besöksnäringen starkt påverkad (Yang, et.al, 2020; Ritchie, 2009; Daniels & Jones, 2012; Gössling et.al, 2020).
Corona-pandemin utgör stora hot mot människors fysiska och psykiska hälsa världen över, eftersom den också påverkar människors sociala tillvaro (Darlenski & Tsankov, 2020). Det har således i och med utbrottet och spridningen av Corona-pandemin runt om i världen, vidtagits
2 åtgärder för att stoppa, eller sakta ner, spridningen av viruset globalt. Många länder har infört karantän, där möjlighet att lämna hemmet är starkt begränsat (Folkhälsomyndigheten, 2020). Då inga vaccin finns att tillgå ännu och länder har begränsad möjlighet att bistå med sjukvård till svårt drabbade av viruset, skedde därmed nedstängning av samhällen. Med karantän i hemmet som följd, vilket tidigare nämnts, samt isolering från andra människor i många länder världen över (Gössling et.al, 2020). Spridningen av pandemin har därmed påverkan på människors möjlighet att resa och mobiliteten. Sveriges regering införde inreseförbud den 17 mars år 2020 till Sverige och stängde därmed gränserna, för icke nödvändiga resor, vilket trädde i kraft två dagar senare, alltså 19 mars.
Nuläget påvisar att inreseförbudet har förlängts till att gälla till och med 15 juli, dock är det ok att göra kortare resor på 1–2 timmar inom från hemmets gränser, om symtom på sjukdom ej uppvisas (Krisinformation, 2020; Folkhälsomyndigheten, 2020). I Sverige har regeringen dessutom tillsammans med Folkhälsomyndigheten, gått ut med andra rekommendationer och tillfälliga lagändringar, där bland annat folksamlingar på mer än 500 personer förbjöds den 11 mars år 2020, vilket senare ändrades till 50 personer den 29 mars (Regeringen, 2020). Det råder inte karantän i Sverige, men det finns starka direktiv att jobba hemifrån om möjligt och begränsa sina sociala kontakter med andra människor, främst de som är äldre och sjuka, med syfte att minska spridningen av Corona (Folkhälsomyndigheten, 2020).
Mot bakgrund av Corona-Pandemin och dess påverkan på vårt samhälle, vill vi med vår studie undersöka vilka förändringar och åtgärder som skett i dagsläget inom besöksnäringen i Karlstad.
Detta då besöksnäringen agerar som motor för ekonomisk tillväxt, vilket forskningen tyder på och gör näringen sårbar för kriser, eftersom besöksnäringen bidrar till regional utveckling (Holloway &
Humphreys, 2020).
1.2 Problemformulering
Resandet världen över bidrar till en allt mer globaliserad värld, som då gör att kriser på global nivå kan få förödande konsekvenser (Daniels & Jones, 2012). Turismprodukten produceras när den upplevs, och är därmed en tjänst som styrs av åtkomsten av turister (Holloway & Humphreys, 2020). Som tidigare nämnts bidrar spridningen av pandemin att flygtrafik ställs in och sammankomster samt tillställningar med mer än 50 personer får ej genomföras i Sverige.
Spridningen av pandemin påverkar således samhället på alla nivåer (Regeringen, 2020), då produktionssystemet och globaliseringen hänger ihop på grund av vår globaliserade värld, vilket innebär att Corona-pandemin får konsekvenser på världens samhällen. Exempel på detta ses att
3 stängda gränser bidrar till minskad produktion och konsumtion, då världens länder är beroende av varandra för import och export av varor bland annat. Länder är på så vis länkade och beroende av varandra, så när nedstängning av samhällen sker får det konsekvenser även på turismens produktionskedja eftersom den bygger på mobilitet och fri rörlighet över gränser. Öppna gränser ses som en förutsättning för att turismen ska kunna ske (Knox, 2016; Holloway & Humphreys, 2020).
På grund av stängda gränser och restriktioner har besöksnäringen avstannat. Staten har dock tagit en betydande roll i att erbjuda företag inom olika branscher, därav också besöksnäringen, krispaket där korttids-permittering av personal och skattelättnader är exempel på detta (Regeringen, 2020).
Vi vill med denna studie se hur besöksnäringen svarar på krisen genom nya lösningar och omstruktureringar. Detta för att kunna se hur verksamheterna anpassar sig till denna samhällsförändring som pandemin innebär, samt vilka möjligheter staten erbjuder aktörerna. Hur aktörerna anpassar sig till rådande läget och hanterar krisen blir av betydande vikt för vår studie, då tidigare pandemier vilket forskningen tyder på, har haft negativa konsekvenser på besöksnäringen i länder som varit drabbade (Doherty, 2013). Aktuell forskning tyder även på att kriser påverkar besöksnäringens motståndskraft (resilience) mot förändringar, såsom exempelvis naturkatastrofer och pandemier. Det finns en lucka i forskningen gällande när en kris inträffar och motståndskraften, samt flexibiliteten vid en kris hos aktörer inom besöksnäringen på destinationer (Cartier & Taylor, 2020). Företag med högre motståndskraft kan hantera kriser bättre, med större möjlighet att bibehålla sin ekonomiska status, trots rådande situation. Dock kan företag behöva omorganisera sig under en kris, för att hitta nya lösningar och därmed få högre motståndskraft (Knox, 2016).
Tidigare epidemier har lett till snabb återhämtning av besöksnäringen, dock har ingen epidemi eller pandemi varit av denna magnitud tidigare (Gössling et.al, 2020). Därför är det av betydande roll att studera hur aktörernas motståndskraft var mot Corona-pandemins inverkan. Då också forskning stärker att motståndskraften är betydande att studera vid en kris, snarare än att endast involvera krisplanering i studierna (Prayag, 2018). Vi vill därmed påvisa den samtida situationen, gällande vilken motståndskraft besöksnäringen i Karlstad har mot Corona-pandemin. Hur förberedd var branschen på en kris av Coronas storlek och på vilket vis väljer aktörerna inom besöksnäringen att svara på rådande kris. Har det skapats några samarbeten samt nytänkande lösningar för att klara omständigheterna inom branschen, samt vilket sätt statens roll har påverkat effekterna, för att på så vis kunna påvisa vilken motståndskraft besöksnäringen haft mot krisen. Vi vill även se ifall dessa
4 anpassningar haft någon effekt på den ekonomiska förlust som pandemin inneburit. Jämförelse kommer att göras mellan olika sektorer, aktörer och lösningar. Därför blir det relevant hur besöksnäringen agerat i samband med Corona-pandemin, och hur de skapar möjligheter och samarbeten sinsemellan inom besöksnäringen, för att på så vis tackla den rådande situationen. Vi vill undersöka ifall dessa lösningar och åtgärder haft någon påverkan på den rådande ekonomiska situationen, som tillkommit, samt vilken motståndskraft besöksnäringen hade mot en pandemi av detta slag.
1.3 Syfte
Syftet är att undersöka på vilket sätt besöksnäringen drabbats av Corona-pandemin och turismaktörernas förmåga att stå emot krisen.
1.4 Frågeställningar
1. Vilka förändringar rörande verksamheters arbetssätt och ekonomi har skett inom besöksnäringen i Karlstad i och med den pågående spridningen av Corona-pandemin?
2. Vilka omstruktureringar och samarbeten har gjorts bland verksamheterna till följd av spridningen av Corona-pandemin?
3. Hur har verksamheternas åtgärder lyckats med att lindra de negativa effekterna av Corona- pandemin?
För att få svar på våra frågeställningar har vi intervjuat representanter från Karlstads besöksnäring samt kommunala aktörer. Med syfte att få en djupare förståelse för vilken effekt Corona-pandemin fått på samhället och besöksnäringen har statistik över korttidsarbete och varsel samlats in.
Resultatet har växt fram genom att analysera den data som samlats in genom dessa intervjuer och statistiska register.
1.5 Avgränsningar
I denna studie har avgränsningar gjorts gentemot att det har valts ut sju aktörer inom besöksnäringen för våra intervjuer. Dessa aktörer återfinns inom sektorerna hotell, evenemang, kommunen och transport. Vi har även valt att använda aktuell forskning, som är relaterat till vårt ämne. Detta inkluderar bland annat forskning gällande motståndskraft och krishantering.
5 Statistiken gällande korttids-permittering och varsel inom besöksnäringen, har avgränsats till att omfatta perioden mars-maj 2020, för att kunna jämföra denna statistik med vårt insamlade intervjumaterial. Avgränsningen gällande statistik och perioden har gjorts för att få så aktuell statistik som möjligt under rådande pandemi. Studien utgår från perioden december 2019-maj 2020.
1.6 Disposition
Kapitel 1 inleder studien och ger en bakgrundsbild till den situation som råder i och med Corona- pandemins framfart. Detta kapitel inkluderar även problemformulering, där globalisering och mobilitet ställs mot de samhälleliga struktur och restriktioner som råder. Kapitlet avslutas med studiens syfte och frågeställningar gällande aktörernas motståndskraft gentemot den kris som uppstått.
Kapitel 2 redogör för det teoretiska underlaget som använts i studien, och inleds med begreppen kriser och katastrofer samt exempel på dessa. Turismens system och produkter är en del av globaliseringen vilket framförs. Motståndskraft, statens roll samt krisplanering är andra aspekter som redogör för den teoretiska grund som lagts under studiens gång.
Kapitel 3 redogör för de metoder som använts. Inledningsvis förklaras det vetenskapliga förhållningssättet, vilket för denna studie är poststrukturalismen. Vidare redogörs för angreppssätt och urval, vilket inkluderar studiens avgränsningar. Därefter förklaras tillvägagångssätt, process och analysmodell. Kapitlet avslutas med reflektioner gällande bland annat validitet och etiska ställningstaganden.
Kapitel 4 redogör för det empiriska materialet som framkommit. Intervjumaterialet har sammanställts enligt en tematisk ordning, vilket redovisas tema för tema. Den statistiska datan som används i studiens visas även upp i detta kapitel.
Kapitel 5 innehåller studiens analys som baseras på det teoretiska underlaget och det empiriska materialet som redogjorts för i tidigare kapitel. Analysen är även den tematiskt uppbyggd och kopplar ihop resultatet med problemformuleringen.
Kapitel 6 är studiens avslutande kapitel där slutsatser dras från den analys som genomförts. Detta kapitel binder ihop studiens syfte och svarar på frågeställningarna. Avslutningsvis ges förslag på framtida forskning som skulle kunna utveckla ämnet ytterligare.
6
2. Teori
I följande kapitel presenteras forskning som är relevant för studiens ämne. Turismsystemet och dess produkter har en global omfattning vilket visas. Kriser och katastrofer definieras och exemplifieras samt möjliga konsekvenser av dessa. Motståndskraft som begrepp och statens roll, krisplanering och samarbete gällande detta presenteras.
Innovationer har även en roll gällande motståndskraften och avslutar detta kapitel.
2.1 Turismens globala omfattning
Turismen bygger på mobilitet och rörelse, som sker över hela världen. Besöksnäringen bidrar till ekonomisk tillväxt i de länder där den fått fäste, vilket gör näringen central för världsekonomin (Holloway & Humphreys, 2020). Företag och stater integrerar med varandra på ekonomisk global nivå, för att bidra till världsekonomin. Produktion och konsumtion sker globalt, varpå det är av betydande att alla delar fungerar i produktions- och konsumtionskedjan världen över (Daniels &
Jones, 2012).
Vår globaliserade värld, där varor och tjänster exporteras samt importeras över världen, är känslig för förändringar på global nivå. Förändringar i ett lands ekonomi eller socialt, har därmed påverkan på andra länders ekonomier. Välbefinnandet hos individerna och för staten skiljer sig, när beslut på global nivå tas. Det ses att statens välbefinnande går före det individuella, varpå små ekonomier får det svårare vid en kris (Daniels & Jones, 2012).
Ekonomiska geografier är styrda av vad som sker på en global nivå, varpå globalisering har en betydande roll. Globalisering på en ekonomisk nivå innebär integration över landsgränser av olika marknader, teknologier och finanser. Den har bidragit till att människor kan förflytta sig över hela planeten på ett enklare och snabbare sätt, vilket gör beroendet mellan länder alltmer komplext och sårbart för kriser (Daniels & Jones, 2012).
2.1.1 Turismsystemet
Resemönster hos turister är påverkade av yttre faktorer som kan innebära katastrofer, kriser eller olika politiska beslut, vilka får konsekvenser på hur turister väljer eller har möjlighet till att resa.
För turismen på en global nivå har olika sjukdomsutbrott fått stora konsekvenser på besöksnäringen, eftersom sjukdomar sprids via resanden (Holloway & Humphreys, 2020).
Reserestriktioner tillämpade i och med Corona-pandemin, på internationell, nationell och regional nivå, har fått konsekvenser för länders ekonomier och hela turismsystemet. Detta eftersom restriktionerna innebar att stänga gränser, sätta länder i karantän och sätta reseförbud. Länder började ta hem sina medborgare som befann sig som turister ute i världen, för att förhindra att
7 dessa bidrog till smittspridningen av viruset, eller blev fast ute i världen när gränserna stängde.
Detta för att förhindra att någon turist blev fast ute i turismsystemet på exempelvis kryssningsfartyg, som ansågs vara en riktig smittspridnings härd. Kryssningsfartyg världen över stängdes ned, och fick ställa sig i hamnar för att minska smittspridningen. Trots länders försök att få hem sina medborgare, har det dock varit problem för många i och med stängda gränser och inställda flyg världen över (Gössling et.al, 2020). Då besöksnäringen bygger på mobilitet och rörelse hos människor som väljer att byta bort sitt vardagliga liv och besöka nya platser för en tidpunkt, är öppna gränser och ett fungerande turismsystem ett måste. Besöksnäringen anses ha stor betydelse för att utveckla länders socio-ekonomiska status, eftersom den bidrar till ekonomisk tillväxt, varpå näringen är central i vår globaliserade värld (Holloway & Humphreys, 2020). Till följd av Corona- pandemin nämns det att 75 miljoner arbeten riskeras världen över, då besöksnäringen har stor betydelse i många länders ekonomi, och bidrar till att stärka länders BNP och arbetsmarknad. I exempelvis Spanien arbetar 13,5% av den arbetande befolkningen inom turismsektorn, på Island ter sig siffrorna ännu högre och landar på 15,7%, vilket stärker turismens betydande för arbetsmarknaden (OECD, 2020; Tillväxtverket, 2020). Turism är en global näring, med biljoner resor gjorda världen över varje år. Resandet bidrar till att utveckla samhällen och skapar förutsättningar för länders ekonomier (Holloway & Humphreys, 2020). Turismsystemet består av flera samband och relationer mellan olika parter. Besöksnäringen kan förklaras som ett öppet system, vilket är påverkbart av omvärlden och situationer som inte destinationen kan rå på (Ritchie, 2009). Stängda gränser har bidragit till att omstrukturera hela turismsystemet, där massturism tidigare ansågs vara ett problem på många av världens platser, till att vara icke existerande turism (Gössling et.al, 2020).
Turismsystemet består av den turistgenererande marknaden, varifrån potentiella turister kan tänkas komma, samt av destinationen. Dessa två element kombineras med alla delar som formar besöksnäringens fält, såsom exempelvis hotell, restauranger, transporter och lokalbefolkningen.
Besöksnäringens inverkan på platsen och på turisterna har en betydande roll i turismsystemet.
Turismfältet anses som ej homogeniserat eller standardiserat, då det innehåller många olika näringar och produktfält. Besöksnäringen är en näring som således består av många aktörer som erbjuder olika produkter, vilka bidrar till upplevelsen och turismfältet (Ritchie, 2009).
Relationen mellan pandemier och turismsystemet är centrala i att förstå globala förändringar. Dock tyder forskningen på att det i många fall tenderas att endast forskas på enskilda länders påverkan av pandemier, istället för att se till hela turismsystemets utmaningar i och med en kris. Detta då
8 turismsystemet hänger ihop med samhällsekonomin och spridningen av pandemier sker genom människors mobilitet (Gössling et.al, 2020).
Ses det till den lokala skalan har en undersökning gjord av Handelskammaren Värmland nämnt att alla företag är påverkade av Corona-pandemin, dock på olika sätt och beroende på vart i Region Värmland företagen är lokaliserade. Lösningar såsom inköpsstopp och neddragningar av olika kostnader nämns som sätt att arbeta genom pandemin (Handelskammaren Värmland, 2020).
Besöksnäringen är hårt drabbad inom Region Värmland av pandemin. Många varslar personal, för att på så vis undgå konkurs på grund av minskade finanser i pandemins spår, vilket ses som en direkt konsekvens av krisen (Region Värmland, 2020). År 2019 var dock besöksnäringen i Värmland den bransch som hade störst tillväxt av företag och sysselsättning för anställda inom regionen, varpå näringen hänger ihop med Värmlands ekonomiska tillväxt. Nu under Corona- pandemin, som tidigare nämnts, är besöksnäringen i Värmland den bransch som är hårdast drabbad av pandemin, men hela samhället är drabbat, dock på olika sätt. För att näringen ska kunna återhämta sig måste samhällsekonomin även återhämta sig globalt, för att fungera på sikt igen efter krisen (Handelskammaren Värmland, 2020). Beroende på hur länge krisen varar, ses olika konsekvenser av pandemin kunna ske i regionen (Region Värmland, 2020).
2.1.2 Turismprodukten
Redan på 1970-talet talades det om en förändrad syn på varuproduktion. Kunderna blev mer välinformerade och involverade konsumenter, vilka inte längre nöjde sig med massproducerade standardiserade produkter, utan intresset för en personligare och mer individuell anpassning av marknaden ökade. Industrierna gick från massproduktion till en mer just-in-time produktion (Daniels & Jones, 2012) som innebar att produktionen anpassades till denna trend. Inom turism och gällande turismprodukten har ett medproducerande förhållningssätt växt fram mellan aktör och kund. Deltagande miljöer och samarbeten resulterar i att gränsen mellan producent och konsument suddas ut, då alla kunder blir såväl användare som producenter av den turistiska produkten. Detta innebär att turisterna samverkar i produktionen av turistprodukten vilket gör att turisterna blir medproducenter av sin egen upplevelse (Bruns, 2006). Ytterligare definieras turismprodukten att den inte kan visas upp för potentiella turister innan upplevelsen sker. Detta eftersom turismprodukten är en service snarare än en vara, vilket gör att upplevelsen är olika varje gång den sker, eftersom den definieras olika av varje individ. På så vis styrs efterfrågan och produktion av turismprodukten utifrån efterfrågan av turister (Holloway & Humphreys, 2020).
9
2.2 Definition av kriser och katastrofer
En kris innebär en mycket svår situation speciellt om den handlar om sjukdomsförlopp och ekonomi (SAOL, 2015) och kan definieras som en händelse med låg sannolikhet att inträffa, men som får stora konsekvenser. En kris kan ha ett väldigt snabbt utvecklingsförlopp och inkluderar osäkra situationer med okänd orsak och effekt. Kriser är oväntade händelser som kan störa verksamheten hos företag på så vis att det råder hot mot personalens och kundernas fysiska eller psykiska hälsa. Kriser hotar även den finansiella statusen och den framtida livskraften hos företaget (Ritchie et.al, 2011).
En katastrof kan handla om personlig olycka eller syfta till en stor olycka som får omfattande förstörelse (SAOL, 2015). Katastrof kan även definieras som en “allvarlig händelse där tillgängliga resurser är otillräckliga i förhållande till det akuta behovet och belastningen är så hög att normala kvalitetskrav trots adekvata åtgärder inte längre kan upprätthållas” (Socialstyrelsen, 2006). Vidare definieras en katastrof som en händelse där minst 10 personer dött och 100 människor drabbats.
En katastrof kan ske var som helst, över hela världen och kräver sjuk- och hälsovård. Ofta blir många som utsätts för katastrof traumatiserade eller förlorar familjemedlemmar och närstående, vilket kräver psykosocialt stöd (Röda korset, 2010).
Gränsen mellan en kris och en katastrof kan ses som suddig, då många attribut som tillhör en kris även kan tillämpas på katastrofer. En skillnad mellan dem är att en kris anses till viss del mer hanterbar än en katastrof, dock om krisens effekter inte kan kontrolleras kan det leda till katastrof för enskilda aktörer och samhället. Katastrofer ses som en mer extern och oförutsägbar händelse, men om inte den akuta belastning som uppstår avhjälps kan detta leda till en kris. De båda begreppen överlappar därför varandra, och går hand i hand. Däremot behöver inte en kris leda till en katastrof och vise versa (Ritchie, 2009).
2.2.1 Kriser och katastrofer som fått globala konsekvenser
Det finns flera olika pandemier som inträffat världen över. En av dessa var svininfluensan, som inträffade år 2009, och var orsakat av ett virus benämnt H1N1. Detta virus spred sig via turister från det område i México där den hade sitt utbrott. I och med utbrottet, var oron stor att den skulle bli i samma storlek som spanska sjukan, som spred sig världen över år 1918–1919, där uppemot 50 miljoner människor dog. Men WHO rapporterade runt 18 000 döda, världen över, till följd av svininfluensan (Holloway & Humphreys, 2020).
10 Mers-pandemin inträffade år 2012 och identifierades först i Egypten, viruset är en respiratorisk sjukdom precis som Covid-19. Viruset spred sig via människor som deltog i pilgrimsfärden till Saudi Arabien och har fått utrymme i forskningen inom turism. Detta eftersom ett stort antal människor var påverkade av pandemin, som fick fäste och spred sig genom människors mobilitet (Gössling et.al, 2020).
Ebola spred sig i olika vågor från år 1976 till senaste utbrottet 2018–2019 på afrikanska kontinenten och klassades som en pandemi. Viruset skapade förödande konsekvenser för afrikanska destinationer, på grund av människor ovilja att resa till Afrika till följd av viruset (Gössling et.al, 2020). Trots att inte alla Afrikas länder var drabbat av Ebola, blev det en global påverkan på hela kontinenten. Detta eftersom media hade en stor bidragande roll i att beskriva Ebola som en afrikansk pandemi, vilket fick stora konsekvenser i länder som var beroende av turismen, såsom exempelvis Gambia. Landet var innan Ebola starkt influerad av turism och växte kraftigt ekonomiskt med hjälp av turismnäringen. När Ebolan bröt ut sjönk turismen i Gambia, som då sveptes med i Ebola-pandemin, trots att sjukdomen ej spred sig i landet (Novelli et.al, 2018).
Både Mers och Ebola utbrotten bidrog till att öka världens medvetenhet mot globala möjliga pandemier. Trots att dessa två pandemier inte bidrog till en global spridning världen över, fick de ändå utrymme för oron för att en pandemi skulle kunna inträffa (Gössling, et.al, 2020).
Exempel på en katastrof som har fått globala konsekvenser är tsunamin, som inträffade år 2004 i Indiska Oceanen, vilken slog hårt mot turistnäringen i drabbade länder. Thailand nämns som hårt drabbat av minskad turism på grund av tsunamin. Detta då hela kustlinjen var beroende av turismen, varpå katastrofen slog hårt mot landets ekonomi och bidrog till minskad turism (Klocker Larsen, 2010).
När terrorattacken skedde i USA 11 september 2001, fick katastrofen en omedelbar påverkan på utgående och ingående turism i landet. Händelsen ledde till en kris inom hela turismnäringen och bidrog till samarbeten och kommunikation mellan turismplanerare, varpå krisplanering fick en alltmer betydande roll inom turismsektorn (Fall & Massey, 2005). Forskning tyder dock på att epidemier och pandemier tar längre tid för turismsektorn att återhämta sig ifrån, än vid en terrorattack (Novelli et.al, 2018).
11
2.2.2 Epidemier och konsekvenser
Epidemier benämns som ett stort hot mot turismindustrin över hela världen, då det ofta bidrar till att stänga ner landsgränser och belägga drabbade länder med inresevarning. Detta bidrar till att turismen i drabbade länder minskar eller helt uteblir, vilket får konsekvenser på turismnäringen.
Gällande tidigare Sars-viruset som först spreds i Hong Kong och sedan vidare till Kanada, Singapore och Taiwan, fick viruset konsekvenser på turismindustrin i de drabbade länderna. Då viruset spreds med flyget vidare, var turismnäringen en bidragande faktor till att sprida Sars över hela världen. Epidemier som sker i en del av världen nämns därmed kunna bli ett problem för resten av jordklotet. Detta eftersom turismen sträcker sig över hela världen (Ritchie, 2009).
Sars-epidemin har som tidigare nämnts haft ekonomiska konsekvenser på besöksnäringen i Kina, Taiwan, Kanada och Singapore. Detta eftersom besöksnäringen är känslig mot förändringar i människors resmönster, som Sars-epidemin bidrog till, genom reserestriktioner. Epidemier slår således hårt mot besöksnäringen och samhällen i stort, varpå det har fått en betydande roll i turismforskningen (Ritchie, 2009). De tidigare epidemiutbrotten såsom Sars och Mers, hade som aktuell forskning behandlar, en påverkan på besöksnäringen. Trots påverkan på besöksnäringen hade ingen av nämnda epidemier någon längre påverkan på den globala ekonomin, som då återhämtade sig snabbt (Gössling et.al, 2020).
WHO's beslut kring resande, har en betydande roll i ekonomin inom besöksnäringen vid ett virusutbrott. Därför menas det vara av betydelse att planera destinationen som helhet, snarare än turismen som näring, då en eventuell kris således blir mer hanterbar. Detta eftersom om det har planerats på en småskalig nivå, leder till att kriser blir enklare att planera för, då alla delar i besöksnäringen ingår i planeringen. Turismplaneringen innefattar att kunna förutse och planera för eventuella risker som kan tänkas uppstå (Ritchie, 2009). Beroendet mellan besöksnäringen och stater är stort, varpå pandemiers påverkan på besöksnäringen är avhängande av hur stater tar sig an krisen. Det har funnits varningar som tillkommit från turismforskare, hälsoforskare och olika institutioner om att en pandemi skulle kunna inträffa. Detta då människors resemönster, alltså vart och hur de reser har förändrats till att gälla hela världen. Världens befolkning ökar också kraftigt och människor bor i allt högre grad i städer där det är trängre. Dessa nämnda aspekter gör att världen enligt aktuell forskning är sårbarare mot ett pandemiutbrott, då det är slagkraftigare för viruset att spridas genom människors levnadssätt (Gössling et.al, 2020).
12
2.2.3 Pandemier och konsekvenser av Coronaviruset
Definitionen av vad en pandemi är, beskrivs som en infektion, vilken sprids globalt världen över.
Pandemier benämns som globala fenomen, där WHO har högsta ansvaret att fastställa huruvida det rör sig om en pandemi eller inte. Syftet WHO har är att skydda mänskligheten mot sjukdomar, som utgör ett hot mot människors hälsa över hela planeten (Doherty, 2013). Då världsbefolkningen ökar, urbaniseringen sker i hög takt och produktionskedjan sker över landsgränser, utgör pandemier ett stort hot mot världens befolkning. Detta eftersom spridningen av viruset ökar och kan få fäste i stora städer, genom högre population på mindre yta, där virus kan sprida sig (Gössling et.al, 2020). Pandemier benämns svåra att bemästra utan vaccin eller immunitet, då sjukdomen utan dessa kan spridas världen över, eftersom vår globaliserade värld är länkad (Knox, 2016). Inget vaccin finns ännu att tillhandahålla mot Coronaviruset, varpå länders gränser stängs, i syfte att stoppa spridningen av viruset. Därmed är stängda landsgränser och karantän, det betydande verktyget i kampen mot en pandemi. Detta får konsekvenser för besöksnäringen som bygger på mobilitet och människors fria rörelse över gränserna (Gössling et.al, 2020).
Stängda landsgränser och förbud mot publika folksamlingar har fått konsekvenser på besöksnäringen, samt världsekonomin i stort. Corona-pandemin påverkar turismen på internationell, nationell och regional nivå, vilket aktuell forskning tyder på. Påverkan sker på alla delar inom besöksnäringen däribland flygnäringen, hotellsektorn, restaurangnäringen och eventsektorn för att nämna några. Det finns dock ingen forskning som tyder på att besöksnäringen har en strategi mot risker såsom en pandemi, varpå dess påverkan på branschen får större konsekvenser (Gössling et.al, 2020).
Pandemin har som aktuell forskning nämner, gjort att besöksnäringen gått från massturism till i princip ingen turism alls, vilket ställer företagen i ett helt annat skede. Dock är det för tidigt att påvisa den egentliga påverkan på besöksnäringen av Corona-pandemin (Gössling et.al, 2020). Men den kinesiska ekonomin är starkt påverkad av pandemin, där har det testats på fyra olika ekonomiska tillväxtenheter, varpå turism och flyget är två av dem. Det kunde konstateras att turismnäringen minskat med 75% i pandemins fotspår. Detta nämns dock inte vara exklusivt för Kinas ekonomi, utan det benämns vara ett globalt ekonomiskt fall världen över. Utvecklingsländer såsom Sverige, Kanada och USA, dras med i det ekonomiska fallet, då pandemin även sprider sig i dessa länder (Estrada et.al, 2020). Besöksnäringen har under pandemins gång försökt hitta olika lösningar för sina företag, för att ha möjlighet att få intäkter. Dock har riskerna med en pandemi
13 inte haft betydande roll i tidigare forskning, varpå dess effekter får högre fäste (Gössling et.al, 2020).
På det sätt den globala turismen växer, borde leda till en kritisk reflektion i pandemins fotspår gällande förändrade resmönster. Det finns risker med globalt resande, som inte endast går att koppla till miljömässiga effekter. Vilka positiva effekter pandemin slutligen lett till, borde involvera turisters ändrade resmönster. Det finns en utmaning i att lära av pandemin och gå mot en mer hållbar turism. Motståndskraften hos besöksnäringens aktörer måste förbättras, genom att påvisa turismens fördelar för världsekonomin (Gössling et.al, 2020).
2.3 Motståndskraft
Med grund av faktorer såsom naturkatastrofer blir företags motståndskraft (resilience) och förmåga att minimera risker av betydande. Exempel ges från Tsunamikatastrofen i Thailand 2004, där turismnäringen efteråt har arbetat för att bli mer motståndskraftiga vid framtida kriser och katastrofer. Där ses olika varningar för tsunamis och stärkta ekonomier hos turistföretag, som ett sätt att öka aktörernas motståndskraft mot en framtida kris (Klocker Larsen et. al, 2011).
Den motståndskraft företaget har benämns ge en möjlighet för aktörer att förbereda för, reagera mot och återhämta sig efter en potentiell kris. Målet är att med hjälp av motståndskraften bibehålla företagets ekonomiska status trots krisens faktum. Dock krävs att företaget kan omorganisera sig, för att på så vis kunna bemästra rådande situation. De företagen med högst motståndskraft klarar också kriser på ett bättre sätt, än de företag med lägre motståndskraft (Knox, 2016). Vilken motståndskraft företagen inom besöksnäringen har vid pågående Corona-pandemi, kommer att bidra till hur de klarar att komma tillbaka efter krisens slut. Hur de kommer att kompensera för det tappet de gjort under krisen, visar på betydelsen av motståndskraften i turismsystemen (Gössling et.al, 2020).
Tidigare utbrott såsom Sars-epidemin och Mers spridningen ledde inte till någon större påverkan på besöksnäringen, som återhämtade sig snabbt efter dessa kriser. Turismsystemet består av olika näringar och produktfält, vilket skapar en bredd inom branschen. Det finns flera samband och relationer som möjliggör för en återhämtning efter nedgång, vilket skulle kunna tyda på att besöksnäringen har en motståndskraft mot kriser. Motståndskraften finns således inom besöksnäringen, däremot kan små enskilda aktörer få det svårt att stå emot en kris (Gössling et.al, 2020; Ritchie, 2009).
14 Dock tyder forskningen på att Corona-pandemins effekter inte är kartlagda ännu, varpå det ej går att tyda vilken nivå av motståndskraft som är nödvändigt för att klara krisen (Gössling et.al, 2020).
Motståndskraften har genom tidigare katastrofer och kriser fått en ökad roll i forskningen som handlar om att reducera potentiella risker hos aktörer inom besöksnäringen vid en samhällsförändring. Dessa risker kan implementeras i riskhanteringens processer, för att på så vis reducera och minimera risker, vilket gör det betydande för aktörernas motståndskraft (Klocker Larsen, 2010). Återhämtandet för aktörer efter en kris tar många gånger lång tid, vilket gör att motståndskraften mot krisen är av betydande. Det handlar om att aktörerna inom besöksnäringen ska anpassa sig till rådande omständigheter, för att vara motståndskraftiga och svara på de förändringar som kriser medför (Prayag, 2018).
KRIS
RESILIENCE
TILLGÅNGAR MOTOR EFFEKTER
Naturtillgångar Institutioner Ekosystem
Människor Marknaden PRODUKTION Sociala system
Socialt kapital Företag PROCESSER
Skapat kapital Infrastruktur Välmående
Policys Negativt
Samhällen utfall Konsumtion
Investering
Figur 1. Modell samhällets motståndskraft vid en kris. Källa: omarbetad efter modell the resilience conceptual framework, EU publications office (2020). Time for transformative resilience-the COVID-19 emergency.
Spridningen av pandemin har påverkat nästan alla delar av samhällssystemet (se figur 1).
Motståndskraften har på kort tid utsatts för hård press. Detta ställer höga krav på att myndigheter ska kunna svara på denna press på ett effektivt sätt, och snabbt hitta lösningar. Människors fysiska och psykiska hälsa är i fara och den mängd människor som kräver sjukvård riskerar att erodera det mänskliga kapitalet, då många blir sjukskrivna och ej är arbetsföra. Med detta menas att sjukvårdens kapacitet blir ansträngd då den står under högt tryck, och att det i och med stigande sjukskrivningar minskar arbetskraften på marknaden, vilket inkluderar besöksnäringen. Finansmarknaden står inför
15 en stor osäkerhet gällande vilka effekter denna situation kommer att få på ekonomin. När ett system eller ett land utsätts för den här sortens press och osäkerhet krävs att åtgärder görs. Förändring av kulturella beteendemönster och institutionella reformer kan komma att behöva genomföras. Detta kräver engagemang från folket och handlingskraft hos både individer och företag (EU Publications Office, 2020).
2.3.1 Statens roll i turismsektorn
Turism nämns ha en betydande roll i länders ekonomiska utveckling, då näringen bidrar till ekonomisk tillväxt och regional utveckling. Detta gör att länder som är beroende av besöksnäringen är sårbara mot kriser som kan tänkas ske i världen, som bidrar till att resandet minskar, eftersom det minskar den ekonomiska tillväxten, när resandet uteblir. På så vis blir statens intresse i besöksnäringen av betydande för länders utveckling, då ekonomin styrs till viss del av turismen och måste involveras på politisk nivå (Holloway & Humphreys, 2020).
Statens roll i utvecklingen av turism är att använda sig av en mixad ekonomi, vilket innebär att besöksnäringen består av privat- och statligt ägda företag. Detta gör att samarbeten mellan staten och den privata sektorn är en nödvändighet för att besöksnäringen ska utvecklas i landet. Om ett land således är beroende av näringens påverkan på ekonomin, blir statens inflytande av högre karaktär (Holloway & Humphreys, 2020).
Gällande svenska statens ekonomiska bidrag till den privata besöksnäringen, kan staten bidra ekonomiskt till aktörer om det är nödvändigt. Detta kan göras genom lån, då staten har ett intresse i att besöksnäringen utvecklas och överlever, eftersom näringen som tidigare nämnt bidrar till ekonomisk utveckling (Holloway & Humphreys, 2020). Staten har i och med pandemin möjliggjort för korttidsarbete, alltså permittering av personal för företag, där staten står för upp till 75% av den anställdes lön. Reglerna för sjukfrånvaro har också redigerats i krisens spår, där ses att staten står för hela sjuklöneansvaret för anställda som är sjuka. Det erbjuds också statlig lånegaranti och ALMI möjliggör för företag att låna pengar genom dem. Dessutom är det en skattelättnad för företagare och hyresnedsättning på upp till 50% som erbjuds genom staten (Region Värmland, 2020).
16
2.3.2 Proaktiv krisplanering
Vikten av krishantering har fått större utrymme under 2000-talet, bland organisationer som riskerar att utsättas för risk. Förebyggande åtgärder anses spela stor roll för hur väl förberedd företaget är innan kris uppstår. Proaktiv krisplanering handlar om att planera och förbereda inför eventuella kriser, för att lättare kunna ställa om verksamhet och rutiner. Inom besöksnäringen finns överlag en nödvändighet för att förbereda för kris, då näringen utsätts för stora ekonomiska förluster vid händelse av kris. Mindre företag har i regel svårare att hantera kriser, vilket ökar behovet av att kunna kopiera modeller som används av större företag (Ritchie et.al, 2011).
Beirman (2018) menar att säkerhet och krisplanering har en betydande roll inom den globala besöksnäringen, på destinationsnivå och för enskilda aktörer. Detta då människors resmönster är påverkade av bland annat terrorism, säkerhetsrisker, eller medicinska eller fysiska risker. Säkerhet har blivit en viktig faktor vid människors val av destination, därför är det av betydande att studera krishantering, eftersom besöksnäringen många gånger bidrar till landets ekonomiska utveckling.
Kriser leder i många fall till minskade turister, högre arbetslöshet samt minskade statliga finanser.
Risk- och säkerhetsplanering inom besöksnäringen har gått från att ingå i turism planeringen till att gälla hela destinationen, vilket visar på en utveckling i kris- och säkerhetshanteringen. Beirman (2018) behandlar också att destinationernas rykte kan skadas av exempelvis en naturkatastrof eller virusspridning, där pandemiers utbrott ses som en säkerhetsrisk för turister, varpå pandemier måste finnas med i besöksnäringens riskplanering. Vid en kris genomgås olika steg där det första steget innebär att värdera om destinationen är förberedd för en potentiell kris. Nästa steg innebär att krisen troligen kommer att ske, där det beskrivs att många kriser dock inte går att förutspå. Tredje steget innebär att rädda människor och minimera krisens skadliggörande, medan nästa steg handlar om att se vilken påverkan krisen haft och börja fundera på hur återhämtning kan ske efter den. De två sista stegen innebär att planera för att klara kommande kriser och lära av föregående kris (Beirman, 2018).
Hur destinationer svarar på en kris är av betydande för hur de klarar att återhämta sig efter den.
Forskning tenderar dock på att fokusera på vilka åtgärder som krävs och hur destinationer ska hantera kriser, snarare mot att se hur effektiva strategierna var mot krisen. Lösningar för framtida kriser omnämns av betydande att ha med i framtida riskplanering inom besöksnäringen, för att på så vis vara mer förberedd mot den. Detta för att trygga destinationer, vilket är av betydelse för resandets fortsatta utveckling (Beirman, 2018; Novelli et.al, 2018). Vidden av motståndskraftens betydande för besöksnäringen vid en kris, bör få ett större utrymme i turismforskningen, snarare
17 än endast forskning kring krisplanering. Det har forskats kring krisers påverkan, men motståndskraftens betydande har fått en mindre roll. Destinationers och aktörers motståndskraft bör involveras i forskningen, då kriser och katastrofer sker världen över, vilket påverkar besöksnäringen. Relationen mellan krisplanering och motståndskraften inom besöksnäringen är betydande, då turismsystemet är sårbart mot kriser. Krisplanering behandlar att högre motståndskraft hos aktörer vid en kris, ökar deras chans att återhämta sig efter krisen. Det föreslås att ändra fokus inom turismforskningen från att endast involvera krisplanering, till ett högre fokus på att forska kring att bygga motståndskraftiga destinationer, som därmed klarar kriser bättre och återhämtar sig snabbare efter krisen (Prayag, 2018).
2.3.3 Samarbeten
Turismplanering och policys är en av de största influenserna till hur besöksnäringen utvecklas och hur fördelar inom branschen fördelas. Sociala faktor styr hur kunskap rörande planerings- och policyarbetet går till. Dessa faktorer kan inkludera vilka problem som identifieras, vilka metoder som används, och den vägledning som uppstår. Centralt styrda åtgärder och engagemang kan variera och branschen kan inte enbart förlita sig på stöttning av dessa. För att påverka möjligheterna som besöksnäringens aktörer har för att kunna genomföra sin agenda samt balansera sin egen makt, krävs ytterligare samarbetsformer inom besöksnäringen (Dredge & Jamal, 2015).
Besöksnäringen är en viktig motor för tillväxt och utveckling och offentliga insatser har gjorts på lokal, regional och nationell nivå för att främja besöksnäringen. Dessa insatser handlar i stort om marknadsföring, där rum, biljetter samt upplevelsepaket förmedlas, vilket kräver att insatser för att utveckla destinationen koordineras. Gradvis har fokus skiftat från enskilda hotell, restauranger och besöksmål till att innefatta en samlad destination, där offentliga aktörer, såsom kommuner och regioner, tagit mer ansvar (Svensson & Syssner, 2019). Samarbetet mellan boende, lokala aktörer, näringsliv och styrande skapar resurser inom besöksnäringen, vilket då gynnar olika servicefunktioner och boendemöjligheter (Richards, 2015). Inom turistbranschen finns därför ett växande behov av ömsesidigt samarbete, vilket kräver att problemlösningar designas så att de inkluderar andra parter som berörs i frågan. Turismutveckling handlar därför mycket om att koordinera lösningar på problem, vilket kräver strategier för samarbete, samt kreativa och genomförbara lösningar. Då besöksnäringen består av många olika aktörer kan detta försvåra för samarbete och skapandet av en gemensam policy (Hall, 2008).
18
2.3.4 Innovation
Historiskt sett har turism varit ett fenomen som genomsyrats av innovationer och uppfinningsrikedom, både på individ- och företagsnivå. Innovation kan ses som en process där nya problemlösande idéer skapas och genomförs. Exempel på olika innovationer kan vara omorganisering, minskade utgifter och kostnader, nya budgetsystem samt förbättrad kommunikation. Innovationer handlar om ett nytänkande gällande produkter, processer, management, marknadsföring eller institutionella lösningar. Entreprenörskap och kunskapsbyggande är viktiga hörnstenar i sammanhanget och förstärks ytterligare av så kallade territoriella kluster. Företag som är i samma bransch, och som befinner sig inom samma kluster, har lättare att utbyta kunskap med varandra vilket är en grogrund för att innovation ska uppstå.
Forskningen brister dock gällande huruvida innovationskraften inom besöksnäringen har någon effekt på den nationella ekonomin (Hjalager, 2010).
Hjalager (2009) menar, att motståndskraften hos företag kan variera, men det finns olika sätt för företag att vara kreativa och hitta innovativa lösningar. Exempel på hur ett företag kan vara innovativ i sin utveckling är att dess utbud av varor eller tjänster de erbjuder ses över, detta för att kunna vara medveten om och anpassa dessa efter rådande efterfråga som finns på marknaden inom branschen. Företag kan även införa åtgärder som förändrar det arbetssätt som används till att bli mer effektivt och produktivt, vilket kräver ett fungerande ledarskap. Andra sätt att vara innovativ på kan innebära att företag genomför institutionella förändringar av företagsstrukturen, vilket bland annat innefattar interna samarbeten. Oavsett innovativ lösning krävs att företaget har en strategi för sitt arbete och vidareutveckling. Förutom ett strategiskt upplägg finns det andra drivande krafter som krävs för att företagen ska kunna genomföra innovativa lösningar. Dessa innefattar entreprenörskap, uppfinningsrikedom, anpassningsförmåga, handlingskraft samt att företaget är delaktig i ett system inom den näring verksamheten bedrivs. Detta för att kunna dra nytta av gemensamma infrastrukturer, sociala nätverk och informationskanaler (Hjalager, 2009).
Innovationer inom besöksnäringen som kan nämnas i samband med Corona-pandemin är lösningar som medfört ett annat sätt att arbeta inom näringen, såsom videokonferenser, som gör att flygets påverkan på miljön också minskar, då människor inte behöver resa för att konferera (Gössling et.al, 2020). Andra lösningar inom branschen är att företagen minskar på sina kostnader, skjuter på investeringar, inför inköpsstopp och istället nyttjar det befintliga lagret. Det finns även ett fokus på omstart och omställning. Nya affärsplaner tas fram, verksamheter har effektiviserats
19 och vissa företag satsar även på internutbildning av sina medarbetare, eftersom de ordinarie arbetsuppgifterna har minskat (Handelskammaren Värmland, 2020).
Det teoretiska underlaget som presenterats ligger till grund för studiens analys och slutsatser, då dessa stärks av tidigare forskning som bedrivits inom vårt ämnesområde. Teorin spelar även in gällande insamlingen och analysen av det empiriska materialet, då de kvalitativa intervjuerna som genomförts har tematiserats utefter olika aspekter inom turismsystemet samt gällande motståndskraft. Teorin kan även kopplas ihop med studiens vetenskapsteoretiska förhållningssätt som utgår från handlingskraft inom samhälleliga strukturer, där vikten av samarbete framförs. På så vis binds teorin och empirin samman och ger en grund för analys och slutsats.
20
3. Metod
I kapitlet som följer beskrivs det vetenskapliga förhållningssättet, poststrukturalismen,
angreppssätt, samt de metoder som använts i denna studie. Dessa utgörs av kvalitativ metod som använts under intervjuerna med fokus på aktörernas perspektiv, samt en insamling och sammanställning av statistiskt material.
Urval och tillvägagångssätt redogörs, vilket inkluderar en förklaring av processen och analysmodell. Reflektioner över bland annat studiens validitet, reliabilitet och etiska ställningstagande avslutar kapitlet tillsammans med källkritik.
3.1 Vetenskapsteoretiskt förhållningssätt
Poststrukturalismen analyserar relationen mellan sanning och kunskap och menar att det finns en psykisk relation mellan människans önskningar och verkligheten. Denna relation påverkar hur viljan att skapa makt formas, vilken är en process som styrs av strukturer länkade genom rum och tid (Deleuze & Guattari, 1977). Det rationella medvetandet ges en social kontext, som skapar en universell och total sanning. Den mänskliga kroppen befinner sig i ett naturens tillstånd som består av en dominerande reaktiv kraft som styr över en underlägsen aktiv kraft. Människan kan med en kreativ viljekraft styra vilken av dessa krafter som får övertaget och på så vis påverka sitt eget handlingsutrymme (Peet, 1998).
För att kunna påverka sitt handlingsutrymme och agera utefter de strukturer som samhället byggs upp av, krävs en tillgång av olika sorters kapital. Ekonomiskt kapital är en styrka men det går inte att förlita sig enbart på detta utan fler kapital behövs. Ett starkt kapital gällande handlingsförmågan är det sociala kapitalet, som syftar till de resurser som är länkade i ett nätverk, där ett samförstånd och en samlad bas av erfarenheter finns inom gruppen. Detta resulterar i förekomsten av ett kollektivt kapital, som fungerar som en källa till kunskap och kreativitet, vilket skapar en trygghet som gynnar nätverkets medlemmar (Bourdieu, 1986).
Vi vill utifrån ett poststrukturalistiskt perspektiv förstå aktörernas förståelse av de strukturer och yttre faktorer inom vilka de kan skapa sitt handlingsutrymme, exempel på detta är hur turismsystemet fungerar och vilka restriktioner och hjälppaket som regeringen utfärdar. Vi vill med denna studie undersöka hur aktörerna utökar sitt handlingsutrymme och därmed utmanar dessa strukturer.
21
3.2 Angreppssätt
Analys av vetenskapligt material kan ske med hjälp av olika infallsvinklar och metoder. En av dessa metoder är en så kallad induktion, där en systematisk undersökning av likheter inom och mellan fall görs. Syftet med denna metod är att utveckla begrepp, idéer och teorier genom att identifiera mönster och möjliga förklaringar till dessa (Kvale & Brinkmann, 2014). Denna studie ämnar identifiera samhälleliga strukturer och aktörers möjligheter att påverka sin motståndskraft gentemot den effekt Corona-pandemin haft på besöksnäringen i Karlstad. Begreppet motståndskraft har utvecklats och en jämförelse mellan olika aktörer har gjorts för att på så vis kunna skönja ett mönster mellan dessa fall. Därmed har ett induktivt angreppssätt tillämpats i denna studie.
3.3 Metodval
Metoden som använts för datainsamling och analys är insamling av intervjumaterial genom kvalitativa intervjuer, samt sekundärdata i form av statistik gällande antal varsel och korttidspermitteringar.
3.3.1 Kvalitativ intervju
Då vi ämnar med vår studie att se vilken motståndskraft besöksnäringen hade mot Corona- pandemin, har vi använt oss av en kvalitativ intervjumetod, för att kunna besvara våra frågeställningar och vårt syfte. Det insamlade materialet bygger på våra sju utförda intervjuer, där fem av dessa utfördes på aktörernas företag, och två av dessa utfördes digitalt. De utförda intervjuerna var i snitt cirka 1 timme långa, och utfördes mellan tidpunkten 20 april-14 maj detta år 2020. Där intervjuades olika representanter från besöksnäringen, inom både privat och offentlig sektor i Karlstad kommun, för att på så vis få olika perspektiv på vårt material i studien. Genom att använda olika representanter från besöksnäringen, har olika perspektiv av motståndskraft hos aktörerna kunnat påvisats. Genom att använda olika respondenter och olika typer av aktörer i sin studie, skapas ett bredare perspektiv, som skapar bredd på insamlade materialet till resultatet. Detta eftersom alla individer upplever och ser på sakfrågor på olika sätt, samt att alla intervjuer ter sig olika och bidrar med olika infallsvinklar (Valentine, 2013). Syftet med vår studie var att få en helhetsbild av vilken motståndskraft och hur krisen påverkar besöksnäringen, samt vilka lösningar som de utvalda aktörerna kommit på, för att på så vis klara rådande omständigheter. Vid en intervju ges möjligheten för respondenten att tala fritt och berätta med egna ord, varpå den blir mer utförlig, än exempelvis en blankett. Frågorna kan kategoriseras för att systematiskt dela upp svaren, så att möjligheten finns till ett vidare samtal under intervjun, snarare än att endast besvara frågorna. På så vis kan studiens skribenter få ett bredare spektrum av information till sin studie (Valentine,
22 2013). Våra intervjuer byggde på kategoriserade frågor, som utgick från hur verksamheten såg ut innan, vilka förändringar som skett i och med Corona. Även hur samarbeten såg ut inom besöksnäringen mellan aktörerna, både innan och efter krisen, samt lösningar företagen kommit på. Genom att lyfta in statens betydande roll i våra frågor, kunde svar gällande hur aktörerna klarar krisen fås. Vi frågade även hur de såg på framtiden efter krisen och hur aktörerna arbetat för att komma vidare. Syftet med dessa kategorier var att få olika perspektiv, och få till mer av ett samtal, som kunde hjälpa att inbringa mer material till vår studie, vilket kunde jämföras för att få olika infallsvinklar på vårt problem. Kvale och Brinkmann (2014) beskriver intervju som en process där kunskap produceras genom relationen mellan forskare och intervjuperson. Olika synsätt gällande filosofisk utgångspunkt påverkar formen och analysen av intervjun. Det material som produceras kan analyseras genom att granska språkbruket, underliggande strukturer samt intervjuberättelser som ger mening till innehållet (Kvale & Brinkmann, 2014). Genom våra intervjuer har vi fått material som täcker vår studie och besvarar våra frågeställningar. Detta då respondenterna tilläts tala fritt under intervjun, som då blev mer av ett samtal än en utfrågning. På så vis kunde mer material insamlas eftersom respondenterna gav olika infallsvinklar och sitt eget synsätt av pandemins påverkan på företaget.
3.3.2 Statistisk insamling
Sekundärdata är information som redan samlats in av någon annan, och finns tillgängligt offentligt att använda. Exempel på sekundärdata kan vara kommunalt insamlade data rörande befolkningsfrågor eller data insamlad av privat företag. Analys av statistiska data kan ske på olika sätt (Clark, 2013). Denna studie har samlat in statistik gällande hur många som blev varslade och korttids-permitterade under mars och april månad 2020 på grund av Corona-pandemins framfart, inom de sektorer som representeras av studiens aktörer. Även en genomgripande statistik har samlats in över varsel från alla branscher i Sverige, för att få en bild av hur nuläget är. Insamlandet gjordes på nationell nivå för Sverige och regional nivå för Värmland, för att beskriva den rådande situation pandemin har skapat på arbetsmarknaden. Statistik gällande detta har samlats in från Tillväxtverket, där deras tabell gällande statistik över korttids-permitteringar har använts (Tillväxtverket, 2020). Även statistik gällande varsel har samlats in, genom en aktuell tabell från Arbetsförmedlingen, som infaller inom tidsramen för studien (Arbetsförmedlingen, 2020). All statistik har sedan analyserats, för att få fram hur statistiken ser ut gällande varsel och korttids- permitterade. Statistiken används som en grund för förståelse och förtydligande av pandemins effekter, och för att skapa en bakgrundsbild till hur situationen ser ut i dagsläget.
