I detta avslutande kapitel delar vi med oss av våra reflektioner kring vilka faktorer som eventuellt hade kunnat bidra till ett ytterligare fördjupat, alternativt olikartat, resultat. Vi belyser således hur valet av metod hade kunnat vidareutvecklas samt föreslår hur en fortsatt forskning hade kunnat te sig.
7.1 Problematisering av metodval
Det hade varit av stort värde att inkludera observation som insamlingsmetod utöver de personliga intervjuerna. Då hade vi som forskare inte enbart behövt förlita oss på vad de intervjuade säger, det vill säga vad lärarna hävdar att de gör, utan insamlingen hade istället grundats på de händelser som ögat direkt observerar (Denscombe, 2014, 285-286). Utefter studiens syfte, att undersöka inkluderingen av anpassningar för andraspråkselever, anser vi att en observation av vad som faktiskt sker ger en mer rättfärdig bild av följande. Då intervjuer baseras på vad den intervjuade talar om för forskaren, finns risken att läraren i själva verket befinner sig på avstånd från sina påståenden. Av denna anledning hade vi valt att inkludera direkt observation i vår studie som komplettering för att kritiskt granska handling kontra uttalande (Denscombe, 2014, s85-286).
Vid en observation hade bristperspektivet, samt resursperspektivet, kunnat urskiljas i högre grad. Vidare baseras slutsatserna på fem intervjuer varav lärarnas hela profession koncentreras till ett 20 minuters samtal. Hade vi istället haft längre och fler samtal med lärarna, samt även med deras elever och ledning, hade slutsatserna med stor sannolikhet sett annorlunda ut.
7.2 Förslag till fortsatt forskning
Då resultatet visade att lärarna upplevde att deras utbildning inte hade förberett dem i tillräckligt stor utsträckning på att undervisa andraspråkselever, hade det varit av stort intresse att vidare utforska just denna intervjufråga. Vid frågan som löd: ”Hur har din utbildning förberett dig på att undervisa andraspråkselever?” svarade samtliga lärare likartat, nämligen att deras utbildning inte har förberett dem på följande.
Då lärarna ger en subjektiv bild av sin utbildning hade det varit intressant att undersöka ämnet på ett mer djupgående och objektivt plan. Med detta menar vi att utbildningen kanske inte specifikt har förberett dessa fem lärare på undervisningssituationer med andraspråkselever, emellertid tror vi att utbildningen skapat ett fundament för lärarna att utgå från i sin yrkesutövning. Detta fundament hade möjligen åskådliggjorts i en studie specificerad på lärarnas utbildning.
Referenser
Ackesjö, Helena. & Persson, Sven. (2010). Skolförberedelse i förskoleklass: Att vara lärare-i-relation i gränslandet. Pedagogisk forskning i Sverige, 15(2/3), 142–163. Amir, Alia. & Huq, Rizwan-ul. (2015). When the tokens talk: IRF and the position of acknowledgment tokens in teacher-student talk-in-interaction. Novitas-ROYAL,
9(1), 60–76.
Aspelin, Jonas. (2010). Sociala relationer och pedagogiskt ansvar. Malmö: Gleerups. Barth Nordström, Britt-Mari. (1987). Medvetet lärande: strategier för effektivare
inlärning. Stockholm: Natur och Kultur.
Bergius, Berit. (2008). Hur många prickar har en gepard? Göteborg: Göteborgs universitet NCM.
Bergöö, Kerstin., & Jönsson, Karin. (2012). Glädjen i att förstå. Lund: Studentlitteratur. Bryman, Alan. (2011). Samhällsvetenskapliga metoder. Solna: Liber.
Dalen, Monica. (2008). Intervju som metod. Malmö: Gleerups.
Dalgren, Sara. (2017). Att göra pedagogisk praktik tillsammans: Socialt samspel i förskolans vardag. Linköping Studies in Pedagogic Practices Linköping studies in
education and social sciences, 30(11), 1–243. doi: 10.3384/diss.diva-134368
Denscombe, Martyn. (2009). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Denscombe, Martyn. (2014). Forskningshandboken: för småskaliga forskningsprojekt
inom samhällsvetenskaperna. Lund: Studentlitteratur.
Dysthe, Olga. (1996). Det flerstämmiga klassrummet. Lund: Studentlitteratur. Dysthe, Olga. (2003). Dialog, samspel och lärande. Lund: Studentlitteratur.
Ekbom, Dennis. (1989).”Varför gråter sälarna?” eller Integration som ett sätt att förstå. I I. Kullberg (Red.), SO i fokus: exempel på en undervisning som utgår från begrepp
och färdigheter. (s. 97–127). Stockholm: Utbildningsförlaget.
Evenshaug, Oddbjörn., & Hallen, Dag. (2001). Barn- och ungdomspsykologi. Lund: Studentlitteratur.
Gibbons, Pauline. (2013). Stärk språket stärk lärandet. Stockholm: Hallgren & Fallgren.
Hajer, Maaike. (2015). Introduktion till ett språkutvecklande arbetssätt i SO-ämnen. Stockholm: Skolverket. Tillgänlig: https://larportalen.skolverket.se/webcenter/larportal/api- v2/document/path/larportalen/material/inriktningar/5-las- skriv/Grundskola/004_framja_elevers_larande_SO/del_01/material/Flik/Del_01_M omentA/Artiklar/M4_gr_01A_01_Hajer.docx. Hämtad 2018-02-28.
Kvale, Steinar. (1997). Den kvalitativa forskningsintervjun. Lund: Studentlitteratur. Kärrby, Gunni., & Lundström, Marita. 2004). Pedagogisk integration och en förändrad
praktik. Pedagogisk Forskning i Sverige, 9(3), 189–204.
Ladberg, Gunilla. (2000). Skolans språk och barnets - att undervisa barn från språkliga
minoriteter. Lund: Studentlitteratur.
Lendahl, Birgit. (1989). Har arbetssättet någon betydelse?. I I. Kullberg (Red.), SO i
fokus: exempel på en undervisning som utgår från begrepp och färdigheter (s. 73–
90). Stockholm: Utbildningsförlaget.
Løken, Aud., & Melkeraaen, Åse. (1996). Fånga språket!: när svenska är barnens
andra språk. Hässelby: Runa.
Nationalencyklopedin [NE]. (u.å.). Erfarenhet. Tillgänglig:
http://www.ne.se/uppslagsverk/encyklopedi/lång/erfarenhet. Hämtad 2018-02-28. Payant, Caroline. (2015). Plurilingual Learner’s Beliefs and Practices toward Native and
Nonnative Language Mediation during Learner-Learner Interaction. Canadian
Modern Language Review, 71(2), 1–25.
Persson, Anders., & Persson, Johannes. (2017). Vetenskaplig grund och beprövad erfarenhet i högre utbildning och skola. Vetenskap och beprövad erfarenhet - skola. Lund: Lund University.
SFS 2003:460. Lag om etikprövning av forskning som avser människor. Stockholm: Utbildningsdepartementet. Tillgänglig: https://www.riksdagen.se/sv/dokument- lagar/dokument/svensk-forfattningssamling/lag-2003460-om-etikprovning-av- forskning-som_sfs-2003-460. Hämtad 2018-02-28.
Skolinspektionen. (2010). Språk- och kunskapsutveckling för barn och elever med annat modersmål än svenska (Rapport 2010:16). Tillgänglig:
Skolverket. (2013). Forskning för klassrummet – vetenskaplig grund och beprövad
erfarenhet i praktiken. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/om-skolverket/publikationer/visa-enskild-
publikation?_xurl_=http%3A%2F%2Fwww5.skolverket.se%2Fwtpub%2Fws%2Fs kolbok%2Fwpubext%2Ftrycksak%2FBlob%2Fpdf3095.pdf%3Fk%3D3095. Hämtad 2018-02-28.
Skolverket. (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. (Reviderad 2017). Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575. Hämtad 2018-02-28. Stehagen, Hanna. (2014). Språk i alla ämnen: handbok för kunskaps- och
språkutvecklande undervisning. Stockholm: Gothia Fortbildning.
Svingby, Gunnilla. (1989). SO i fokus. I I. Kullberg (Red.), SO i fokus: exempel på en
undervisning som utgår från begrepp och färdigheter. (s. 10–43). Stockholm:
Utbildningsförlaget.
Säljö, Roger. (2015). Lärande: en introduktion till perspektiv och metaforer. Malmö: Gleerups.
Säljö, Roger. (2014). Lärande i praktiken: ett sociokulturellt perspektiv. Lund: Studentlitteratur.
Turuk, Mamour Choul. (2008). The relevance and implications of Vygotsky’s sociocultural theory in the second language classroom. Annual Review of
Education, Communication and Language Sciences, 5, 244–262.
Wedin, Åsa. (2018). Flerspråkighet i klassrummet – språklig mångfald som resurs. Stockholm: Skolverket. Tillgänglig:
https://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.266461!/flersprakighet-i-klassrummet- spraklig-mangfald-som-resurs-20180112.pdf. Hämtad 2018-02-28.
Wedin, Åsa. (2008). Monologen som resurs i klassrummet. Pedagogisk Forskning i
Sverige, 13(4), 241–256.
Wedin, Åsa. (2011). Språkande i förskolan och grundskolans tidigare år. Lund: Studentlitteratur.
Östberg, Viveca. (1999). Barn i klassrum. Kamratstatus, statusfördelning och psykiskt välbefinnande. Sociologisk forskning, 36(2), 36–62.