Reflektioner och framtida forskning

Relationskompetens är något som verkligen intresserar mig och som jag i viss mån praktiserar i skolarbetet. Helt enkelt bör det analyseras vad som är bästa utbildning till den enskilda eleven som har behov av särskilt stöd i undervisningen, så att hen får den absolut bästa möjliga skolmiljön, socialt och kunskapsmässigt främsta lärande möjligheterna. Dock är det långt ifrån alla pedagoger som har förmåga att vara analyserande, lyhörda och använda psykologi i kontakt med elever. Sätts särskilt på prov i krissituationer då en elev är stökig eller

40

bråkar. Där sätts relationskompetens verkligen på prov. Lärare ställs inför många utmaningar i att ge alla elever uppmärksamhet och fullgod undervisning, ett ytterst krävande uppdrag.

6.2.1 Vad tar jag med mig av studien?

Inkludering i min skolvärld, handlar inte bara om gemensamt klassrum, utan fast mer om utvecklande av arbetsmetoder som ger positivt utfall i matematikutbildningen. Således ett begrepp/metod som jag vill studera och öka mina insikter i, då jag tror mig kunna dra nytta av inkluderande utbildning i framtida undervisning. Dock bör påpekas att i all undervisning måste Skolverkets läro- och ämnes-planer beaktas och vara grund i målsättning även om inkluderande metoder användes. En viktig aspekt kring inkluderande undervisning är att jag bör avväga undervisning, så att inte resultatnivån tenderar att sjunka p.g.a. anpassningar eller stort stöd till SUM-elever. Samtidigt inser jag att detta kan vara mycket krävande med inkluderande undervisning, i det fall klassen omfattar ett flertal elever med särskilt stödbehov. En annan av mina uppfattningar är att goda relationer inte kan överdrivas, utan har flera deleffekter, såsom intresse- motivations- kunskaps- höjande såväl som byggande av förtroende och tillit, vilket kan påverka att skapa bra undervisningsmiljö. Har själv jobbat i skolan med att undervisa en ADHD-elev och verkligen gjort framsteg i dennes intresse och lärande med nära relation och omtanke i en inkluderande insats. Från att ha varit elev som skolkar och ”hoppar ikring i klassrummet” utan koncentration, har jag och hen successivt byggt sådan relation och skapat förtroende att hen numera är intresserad och jobbar framgångsrikt i matematik med lite inslag av kortare pauser i lektioner. Detta gör mig övertygad om möjligheter att använda relationskompetens positivt i min lärarundervisning i framtida undervisning. Överhuvudtaget är min inställning att jag gärna vill förkovra mitt kunnande i både relationskompetens såväl som i inkluderande metoder, då jag ser stora möjligheter att använda dessa metoder i mitt skolarbete tillsammans med övriga didaktiska ”verktyg” som ger framgång i klassarbete och lärande.

6.2.2 Forskningstankar.

Jag vill gärna ta del av mer forskning och teori, där exempelvis effekter av relationer och inkludering med SUM- elever kan klarläggas. Gärna att problematiken hur undervisning kan utformas på bästa sätt för elever i matematiksvårigheter utreds noggrant. Men kanske också

41

intressant utreda hur inkludering påverkar ”normal-elevens” lärande. Helt enkelt vilka strategier, läromedel och lärarbeteenden är bästa sätt för skapande av bättre matematiklärande till alla elever? Men också tillföra lärarna kompetens att särskilja vad svårigheterna har för uppkomst, då vissa elevsvårigheter kan vara högst tillfälliga på grund av dålig hemmiljö, uselt självförtroende eller bristande motivation osv. Anser att de digitala verktyg som de flesta skolor har, borde användas än mera, då de har väldigt informativa möjligheter som kan förenkla och ge bättre förståelse i matematikundervisning. Tänker mig också att forskare borde ha möjlighet att med digitala metoder kunna göra tillförlitligare studier om begrepp som inkludering och relation och då försöka separera dem i studien från andra didaktiska insatser. Har också tankar om att någon form av utbildning i psykologi kan vara en väg till att vi lärare bättre kan möta elever och ge dem optimal relation och motivation, som utmynnar i förbättrat lärande och trevligare skolmiljö. Har nämligen tagit del av en studie som genomfördes (Specialpedagogiska skolmyndigheten) i grundskola i Umeå 2011 bland matematikelever, där mentalträning ingick som en starkt bidragande faktor till markant resultatförbättring hos de medverkande eleverna. Även i denna kontext så förefinns givetvis fler pedagogiska metoder som medverkar till elevers kunskaper och utveckling, men är övertygad om att mer utbildning (för oss lärare) i relationskompetens och inkluderande metoder kan möjliggöra för mig och andra lärare en didaktisk ökad kompetens. Skulle sannolikt betyda många möjligheter till resultatförbättringar och ökade kunskaper hos många elever, inte minst i matematik om riktlinjer skulle ingå i skolverkets läroplan och följas av utbildningar i inkludering. Förordar nya forskningsstudier för att finna de mest framgångsrika koncepten i undervisning med inkludering och framgångsrika relationer, att implementera i svenska skolors undervisning. Faktum är att matematikundervisning i svenska skolan behöver belysas, populariseras och stärkas.

42

Referenser

Aspelin, J (2018). Lärares Relationskompetens. Stockholm: Liber.

Aspelin, J., & Persson, S (2011). Om relationell pedagogik. Malmö: Gleerups Utbildnings AB.

Biesta, G. (2011). God utbildning i mätningens tidevarv. Stockholm: Liber. Buber, M. (1993). Om uppfostran. Ludvika: Dualis förlags

Drugli, M.-B. (2014). Läraren och eleven: goda relationer ger bättre lärande. Lund: Studentlitteratur.

Frelin, A. (2012). Lyhörda lärare: professionellt relationsbyggande i förskola och skola. Stockholm: Liber.

Frelin, A (2010). Teachers’ relational practices and professionality. Uppsala: Uppsala universitet.

Gergen, K. J. (2009). Relational being. Beyond self and community. Oxford: Oxford University Press.

Haug, P. (1998). Pedagogiskt dilemma-specialundervisning. Stockholm: Statens skolverk. Hattie, J. (2012). Synligt lärande: en syntes av mer än 800 metaanalyser. Stockholm: Natur & Kultur.

Huges, J. N. (2012). Teacher-student relationships and school adjustment: progress and

remaining challenges. Attachment & Human Development, 14(3), 319-327.

https://doi.org/10.1080/14616734.2012.672288

Jordan, J. V. (2004). The complexity of connection. Writings from the Stone Center’s Jean Miller Baker Training Institute. Toward competence and connection. s.11-27. New York: The Guilford Press.

Juul, J. & Jensen, H. (2003). Relationskompetens i pedagogernas värld. Stockholm: Runa förlag.

Lilja, A. (2013). Förtroendefulla relationer mellan lärare och elev. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Ljungblad, A.-L. (2018). Relationellt ledarskap: och pedagogiska möten. Stockholm: Studentlitteratur AB.

Lindsay, G. (2003). Inclusive education: a critical perspective. British journal of Special Education/Volym 30, nummer 1.

Lundberg, I. & Sterner, G. (2009). Dyskalkyli- finns det? Göteborg: Göteborgs Universitet. Lunde, O. (2012). När siffrorna skapar kaos-matematiksvårigheter ur ett specialpedagogiskt

perspektiv. Johanneshov: TPB.

Magne, O. (2006). Historical aspects on special education in mathematics. Lund: arkiv. ncm.gu.se.

Nilholm, C. & Göransson, K. (2013). Inkluderande undervisning: vad kan man lära av

43

Nilholm, C. (2006). Inkludering av elever ”I behov av särskilt stöd: vad betyder det och vad

vet vi?. Stockholm: Myndigheten för skolutveckling.

Nordenbo, S.-E. (2008). Lärarkompetenser og elevers läring i förskole og skole. Danish Clearinghouse for Educational Research. Copenhagen: Danmarks Pedagogiske Universtets- skole.

Noddings, N. (1996). Educational theory. New York: Teachers College Press. Persson, B. (1998). Den motsägelsefulla special pedagogiken. Göteborg: Göteborgs Universitet.

Persson, B. & Persson, E. (2012). Inkludering och måluppfyllelse- nå framgång med alla

elever. Stockholm: Liber.

Putnam, R.-D. (2002). Democracies in the flux: the evolution of social capital in

contemporary society. Oxford: Oxford University Press.

Roos, H. (2019). The meaning(s) of inclusion in mathematics in student talk: Inclusion as a

topic when students talk about learning and teaching in mathematics. Växjö

Linnèuniversitetet.

Sandström, M., Nilsson, L., Stier, (2014). Inkludering- möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv. Stockholm: Statens Skolverk.

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Specialpedagogik för lärande. Stockholm: skolverket.se.

SOU (2008: 109). Statens offentliga utvärderingar, s. 215–218. www.regeringen.se Svenska Unescorådet (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Stockholm: svenska Unescorådet.

Vetenskapsrådet (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig

forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet.

Sandström, M., Nilsson, L., Stier, (2014). Inkludering- möjligheter och utmaningar. Lund: Studentlitteratur.

Skolverket (2002). Att arbeta med särskilt stöd: några perspektiv. Stockholm: Statens Skolverk.

Skolverket (2017). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011: reviderad 2017. Stockholm: Skolverket.

Skolverket (2018). Specialpedagogik för lärande. Stockholm: skolverket.se. SOU (2008: 109). Statens offentliga utvärderingar, s. 215–218.

www.regeringen.se

Svenska Unescorådet (2001). Salamancadeklarationen och Salamanca +5. Stockholm: svenska Unescorådet.

44

45

Bilaga 1

Brev till pedagoger och elever.

Först vill jag presentera mig. Heter Malek Ajaj och kommer ursprungligen från Syrien (5 år sedan) och har där en universitetsutbildning om 90 poäng i matematik. Jag gör just nu en kompletterande utbildning vid Malmöuniversitet, för att försöka bli behörig matematiklärare, grundskolan årskurs 7–9.

Jag kommer att utföra ett examensarbete, som kräver att jag kan utveckla och beskriva ”ett pedagogiskt verktyg” (på bas av forskning och med stöd av lärare/elevers uppfattningar, erfarenheter i skolarbete), som jag kanske kan använda och utveckla till något positivt i mina kommande undervisningar. Min inriktning är att försöka utreda om INKLUDERANDE undervisning och GOD RELATION elever-lärare i undervisningen, är möjlighet att använda så att fler elever övervinner sina svårigheter och misstro till att kunna prestera i matematik. Hoppas verkligen att du som lärare/elev vill uttrycka dina åsikter utifrån dina erfarenheter och kunskaper, på de frågor som formulären (Bilaga 2 respektive Bilaga 3) uppvisar. Jag garanterar att alla svar och uppgifter hålls konfidentiella och att inte någon utomstående får tillgång till Era identiteter eller kan spåra några personuppgifter. Ni erbjudes svara skriftligen med möjligheter att i hemmiljö kunna tänka till och svara så utförligt som möjligt. Medverkan är frivillig och utan risk att några som helst uppgifter sprids! Materialet ska makuleras så snart examensuppgiften är klar!

46

Bilaga 2

Frågor i enkät till lärare.

Jag hoppas Ni vill deltaga en stund och hjälpa mig besvara nedanstående frågor utifrån Era erfarenheter och praktiska kunskaper i undervisning i främst matematik. Är det någon fråga som Ni upplever svårtolkad eller ointressant att besvara, så hoppas den över. Allt material är konfidentiellt.

1. Hur lång är din lärarbana?

2. Vad är din/dina viktigaste metoder i undervisningen?

3. Vilket upplägg är vanligast i matematikundervisningen (arbetssätt)?

4. Jobbar du mycket med öppen dialog och ger elever möjlighet kommunicera kring matematikuppgifter.

5. Vilken är den dominerande undervisningsformen (helklass, grupparbete)?

6. Är inkluderande undervisning känt begrepp för dig och använt i dina lektioner (Hur?)? 7. I så fall, vilka fördelar och nackdelar ser du (helklass eller grupparbete)?

8. Har du erfarenhet av stöd i undervisning, för barn med särskilda behov av special- pedagog?

9. Hur undervisar du elever med behov av särskilt stöd i matematik? 10. Har du någon annan metod, som engagerar och ger positivt lärande?

11. Är det skolverkets mål och läroplan som huvudsakligen styr din undervisning i matematik (utveckla)?

12. Upplever du några fördelar och positiva resultat av god relation lärare-elever och elev- elev?

13. Är grupparbete eller enskilt matematikarbete något som tillämpas och ger det förbättrad kunskapsinhämtning?

14. Ger du ofta feedback och klargör för eleverna deras möjligheter, mål och potential till utveckling?

15. Finns möjlighet att stödja alla på ett respektfullt och likvärdigt sätt (även om elevens förutsättning skiljer sig från mängden p.g.a. t.ex. ADHD eller koncentrationsproblem)? 16. Kanske finns det något annat positivt/negativt i din undervisning du vill poängtera?

47

Bilaga 3.

Detta är vädjan till dig som förälder att ge tillstånd för att ditt barn ska få besvara några frågor om deras upplevelser kring undervisningen i skolarbetet. (ALLT är 100 % konfidentiellt!)

Frågor till matematik elever.

Hoppas på att jag får lite synpunkter på matematikundervisningen i din klass. Jag försäkrar att dina svar INTE ska delges lärare eller någon annan person.

1. Hur upplever du matematikämnet, svårt, enkelt eller något annat? 2. Gillar du arbeta ensam, i grupp eller i hel klass?

3. Vilket stöd och vilken hjälp får du av dina lärare, när du inte förstår begrepp eller uppgift?

4. Ger läraren bra argument till varför matematiken är viktig och vad som måste uppnås? 5. Vad sker om du inte förstår en uppgift (vågar du säga till läraren)?

6. Är du orolig för att inte uppnå uppsatta mål och bli godkänd i matematik. 7. Tycker du att läraren har god relation till dig? Vad betyder det för dig? 8. Känner du att alla elever i din klass behandlas lika?

9. Känner du att din förmåga att klara matematikuppgifter blir bättre, om du känner dig inkluderad och läraren ger dig tid till återkopplingar om dina resultat?

10. Är du nervös och orolig inför prov?

11. Skulle du önska att läraren jobbade på annat sätt i klassrummet?

12. Använder läraren mycket öppen dialog och ger Er möjlighet diskutera olika problem? 13. Vad är det viktigaste för dig i matematikundervisningen?

14. Har du möjligen något ide` om hur matematikundervisningen skulle kunna bli bättre? Jag som förälder, tillåter medverkan av mitt barn.

……….. Namnteckning