• No results found

Reflektioner kring propositionens argument

5. Argumentation i proposition 2000/01:81

5.2. Reflektioner kring propositionens argument

Överlag i propositionen går det inte att påstå att det finns mycket av diskussion kring moraliska överväganden. Redan i början av propositionen finns känslan av att vissa

värderingar är underförstådda och regeringen har gått in med en redan bestämd åsikt. Det är ju inte meningen att en proposition ska vara någon moralisk debatt på det viset, men vissa av argumenten kräver en djupare förklaring än vad propositionen ger, samt att vissa argument även är tveksamma om de är hållbara.

Även om det är viktigt att komma ihåg att religionsfriheten regleras i grundlagen och det gör inte barnens fri-och rättigheter, så gäller religionsfriheten alla individer och alla individer skyddas under grundlagen. Dock är det föräldrarnas religionsfrihet som tas i beaktande i propositionen och inte barnens religionsfrihet. Föräldrarnas bestämmanderätt är något som verkar vara självklart och inte ifrågasätts då det verkar vara normen i samhället att föräldrar får bestämma i allt rörande sina barn.

Resonemanget som förs att det inte går att förbjuda manlig omskärelse på grund utav att det är en så djupt rotad tradition och vore naivt att tro att ingreppet skulle sluta utföras bara för att det blev förbjudet känns inte som ett hållbart argument. Staten förbjuder handlingar för att visa vad som är rätt och fel och för att försöka reducera antalet av sådana händelser. I Sverige är det till exempel förbjudet i lagen att sälja och köpa droger, förbjudet att misshandla eller våldta människor och trots att staten, myndigheter och många aktiva medborgare jobbar för att minska dessa företeelser vet vi om att detta sker på platser dit statens arm inte alltid når. Det sker i det fördolda. Om argumentet som används i propositionen 2000/01:81 skulle appliceras överallt betyder det att vi inte skulle kunna ha dessa lagar som förbjuder droger, misshandel och våldtäkt för det sker ändå. Samma sak går även att anta kring lagen som förbjuder kvinnlig könsstympning (1982:316), som de drar vissa återkopplingar till i propositionen. Fast det är förbjudet så sker det ändå i det fördolda under dåliga

omständigheter, så då skulle detta inte heller kunna förbjudas enligt resonemanget ovan. De drar flera paralleller till kvinnlig könsstympning i propositionen och vill betona

skillnaderna mellan kvinnlig och manlig omskärelse. Kvinnlig könsstympning, litet som stort ingrepp, är alltid förbjudet i Sverige och i stora delar av resten av världen och har heller inte

35 någon religiös förankring (2000/01:81, 13). Detta är ett problematiskt antagande att göra då religion brukar kunna användas som ett argument i samband med kvinnlig könsstympning. Till exempel inom vissa delar av islam utförs kvinnlig könsstympning som en del av

religionen, så att säga att det inte har någon religiös förankring är tveksamt. Visst nämns inte kvinnlig könsstympning i den heliga boken Koranen, ifall det är de propositionen syftar på när de talar om religiös förankring, men omskärelse nämns inte heller. Så argumentet att religiös förankring saknas i samband med kvinnlig könsstympning är inte riktigt relevant eller hållbart. Det känns som de tagit till detta argument för att försöka påvisa ännu en skillnad mellan kvinnlig och manlig omskärelse och varför det är godkänt att tillåta manlig omskärelse men inte kvinnlig.

De tar även upp att manlig omskärelse är USAs vanligaste operation, vilket känns som något de tar upp för att visa hur vanligt det är även i andra moderna stater och att det inte är speciellt farligt eftersom det förekommer så pass mycket. Frågan är vad USA har med den svenska lagstiftningen att göra och hur relevant det verkligen är att det är en så pass vanligt

förekommande operation i ett annat land? Detta känns som de tar upp onödig fakta som inte är relevant.

Propositionen ifrågasätter kort i en mening, efter att det diskuterats om det bästa för barnet skulle vara att omskärelsen sker av en kunnig person samt under bra förhållanden med smärtlindring, om omskärelse kan betraktas som barnets bästa överhuvudtaget. Men detta är inget de vidareutvecklar eller analyserar mer. Känslan blir att de bara visar upp en sida av myntet och diskuterar inte den andra sidan överhuvudtaget och den sidan de visar upp är den som passar normerna och deras förutbestämda värderingar. När barnens rättigheter tas upp radas de upp efter varandra utan vidare fördjupning om vad de faktiskt har för innebörd i förhållande till omskärelse. Det skulle varit intressant att förstå hur resonemanget hade gått kring omskärelse och rätten att inte utsättas för fysiskt övergrepp (CRC, art. 19), rätten att åtnjuta bästa möjlig hälsa (CRC, art.24), rätten till religionsfrihet (CRC, art. 14) eller någon av de andra rättigheterna som tas upp.

Efter att de tagit upp artiklarna ur CRC som de anser kunna vara relevanta nämner de statens jobb att bekämpa spädbarnsdödlighet, smittor och traditionella sedvänjor som är skadliga för barns hälsa. Den enda traditionella sedvänja som anses skadlig för barns hälsa som tas upp är kvinnlig könsstympning som redan är förbjudet och även anses av FN som något som strider mot konventionerna. Då går frågan till vad som är skadligt för hälsan, vilket de inte resonerar kring. Det de verkar basera resonemanget på är argumentet att omskärelse aldrig kunnat

36 bevisas vara skadligt, detta resonemang diskuteras vidare under jämförelsen med den etiska debatten.

Det underliggande argumentet i propositionen verkar vara att traditioner ur religioner ska accepteras därför att vi har religionsfrihet och ingen ska diskrimineras. Var går egentligen gränsen då? För alla religiösa traditioner är inte lagliga i Sverige, till exempel polygami eller barnäktenskap är förbjudet. Vad räknas som en religion och hur länge ska det ha behövt vara en religion för att den till exempel på kirurgisk väg ska få rätt till att operera bort örsnibbarna eller håret på spädbarn för att det är en del av en ritual till religionen, som ett exempel var ur den etiska debatten? Här verkar det vara så att religioner som funnits länge har ett visst tyngd och större respekt, eftersom i propositionen beskrivs att omskärelsen är en så pass gammal tradition att den därför inte kan förbjudas. Det skulle betyda att äldre religioner har mer trovärdighet och lättare att få igenom sina traditioner än yngre religioner och det blir en ny konflikt mellan vilka av de väldigt gamla traditionerna som kan behållas.

37

Related documents