Manlig omskärelse – tro, kött och blod
Male Circumcision – faith, flesh and blood
Författare: Irene Häger
Malmö Högskola
Institutionen för globala och politiska studier Mänskliga Rättigheter 61-90
Kandidatuppsats 15HP VT 2015
Handledare: Anders Melin Ord 15815
Abstract
The purpose of this study is to clarify the conflict between freedom of religion and children’s rights concerning male non-medical circumcision, by analysing the proposition of the law SFS (2001:499) regarding male circumcision. A perspective of sociology of law will be used to study the law from a moral and norm scientific view and not a strictly juridical approach. The ethical debate that exist regarding male circumcision will be analysed from six published scholar articles to find moral argument and see in which way they are similar to the
propositions argument and which moral consideration that exist within the proposition. To be able to do this an argument analysis will be used to identify arguments in both the ethical debate and the proposition. The final result in this study is that the argumentation in the proposition is in an angle that only consider the argument which the ethical debate would call
pro circumcision. The norm throughout the proposition is that parents are seen to have an
authority and a right to decide over their children which is not questioned and it is the parents’ freedom of religion that is seen more valuable than the children’s.
Keywords: male circumcision, freedom of religion, children’s rights, ethical debate, argument analysis
Abstrakt
Uppsatsen syftar till att belysa konflikten mellan religionsfriheten och barnens rättigheter angående manlig icke-medicinsk omskärelse genom att studera propositionen till lagen SFS (2001:499) om manlig omskärelse. Ett rättssociologiskt perspektiv kommer antas för att kunna studera lagen utifrån en moral- och normvetenskaplig ansats och inte ett strikt juridiskt förhållningssätt. Den etiska debatten som finns angående manlig omskärelse kommer därför analyseras utifrån sex stycken vetenskapliga artiklar för att belysa moraliska argument och se på vilka sätt de liknar på propositionens argument och vilka moraliska överväganden som framgår i propositionen. För att göra detta kommer en argumentationsanalys att användas som metod för att kunna lokalisera argument i både den etiska debatten och propositionen. Det slutliga resultatet av studien är att argumentationen som förs i propositionen är vinklad och tar endast upp de argument som inom den etiska debatten skulle räknas till för omskärelse. Normen genom propositionen är att föräldrarna har en bestämmanderätt över sina barn som inte ifrågasätts och det är framförallt föräldrarnas religionsfrihet som värdesätts och inte barnens.
Nyckelord: manlig omskärelse, religionsfrihet, barnens rättigheter, etisk debatt, argumentationsanalys
Förkortningar
CRC - FN:s internationella konvention om barnets rättigheter, 1989
ECHR – Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga rättigheterna, 1950 EU- Europeiska Unionen
FN – Förenta Nationerna
ICCPR – Internationell konvention om medborgerliga och politiska rättigheter, 1966 RFSU - Riksförbundet för sexuell upplysning
Innehållsförteckning
1. Inledning ... 1
1.1. Problemformulering ... 1
1.2. Syfte och frågeställning ... 2
1.3. Metod- och teorival ... 3
1.3.1. Material ... 4
1.3.2. Avgränsningar ... 5
1.4. Disposition ... 5
1.5. Begreppsförklaringar ... 6
1.6. Tidigare forskning ... 6
1.6.1. Nationell lagstiftning och internationell konvention ... 6
1.6.2. Etisk debatt ... 8 2. Bakgrund ... 13 2.1. Manlig omskärelse ... 13 2.1.1. Judendom ... 13 2.1.2. Islam ... 14 2.1.3. Kristendom ... 14 2.2. SFS 2001:499 om manlig omskärelse ... 15 2.3. Religionsfrihet ... 16 2.3.1. Religion i Sverige ... 17
2.4. Barnets rättigheter och friheter ... 18
3. Metod och teori ... 20
3.1. Argumentationsanalys som metod ... 20
3.2. Rättssociologi som perspektiv ... 21
4. Etisk debatt ... 23
4.1. Religionsargument mot omskärelse ... 24
4.3. Öppen framtids-argument mot omskärelse ... 25
4.4. Öppen framtids-argument för omskärelse ... 26
4.5. Hälsoeffektsargument mot omskärelse ... 28
4.6. Hälsoeffektsargument för omskärelse ... 28
5. Argumentation i proposition 2000/01:81 ... 30
5.2. Reflektioner kring propositionens argument ... 34
6. Propositionen och den etiska debatten ... 37
6.1. Religion ... 37
6.2. Öppen framtid ... 38
6.3. Hälsoeffekter... 38
6.4. Diskussion ... 39
7. Slutsats ... 42
7.1. Uppfyllande av syfte och besvarande av frågeställning ... 42
7.2. Avslutande reflektioner ... 43
1
1. Inledning
Manlig icke-medicinsk omskärelse är en flera tusen år gammal tradition inom vissa religioner och innebär att avlägsna förhuden runt penis. Ofta, enligt traditionen, sker detta när pojken är väldigt liten och inte kan uttrycka sin åsikt angående ingreppet. Icke medicinsk omskärelse på små pojkar har gett upplopp till diskussion angående moralen kring ingreppet och om
religionsfriheten ska ha företräde före barnens rättigheter.
Inom den filosofiska debatten finns det den sidan som anser att ingreppet inte är moraliskt rättfärdigat och bryter mot flera artiklar av FN:s internationella konvention om barnets rättigheter (CRC), bland annat barnets bästa (art. 3), barnets rätt till sin identitet (art. 8), rätt att komma till tals (art. 12), barnets religionsfrihet (art. 14) samt barnets rätt att inte bli utsatt för någon form av psykiskt eller fysiskt övergrepp (art. 19) och att kunna uppnå bästa möjliga hälsa (art. 24).
Den andra sidan av debatten är för omskärelse då de anser att föräldrarna har en bestämmande rätt över sina barn samt en rätt att uppfostra sina barn enligt sin tro och tradition.
Idag finns det inget land som har utfört ett direkt förbud mot manlig omskärelse så som kvinnlig omskärelse förbjudits i större delen av världen och i Sverige genom lagen SFS 1982:316 med förbud mot könsstympning av kvinnor. Sverige är däremot ett av de få länder som lagstiftad i restriktioner kring hur manlig omskärelse får utföras (SFS 2001:499 om manlig omskärelse).
Några av restriktionerna lagen om manlig omskärelse omfattar är att pojken alltid ska få smärtlindring och att den som utför ingreppet ska vara legitimerad läkare eller en behörig person från det trossamfund pojken tillhör samt att föräldrarna och pojken i den mån han förstår ska informeras angående ingreppets innebörd (2001:499 §2-6). Detta har man gjort i ett försök att främja barns bästa i sådan mån att de inte far illa genom ingreppet, utan att det alltid sker under hygieniska förhållanden. På grund av restriktionerna leder det till att en inskränkning gjorts i föräldrarnas bestämmande och rätt till religionsfrihet då de inte längre kan bestämma fritt hur ingreppet ska gå till.
1.1. Problemformulering
Genom lagen om manlig omskärelse (2001:499) har lagstiftarna tagit ställning till konflikten mellan barns rättigheter och religionsfrihet. Avsikten enligt propositionen 2000/01:81 är att skydda barnens bästa genom att göra vissa inskränkningar i religionsfriheten och då också
2 begränsa föräldrarnas rätt att bestämma över sina barn genom att sätta restriktioner angående vem som får göra ingreppet och hur det ska utföras. Dock har de tagit ställningen att inte förbjuda manlig omskärelse helt som till exempel gjorts med kvinnlig omskärelse. Även om lagstiftningen finns för att skydda barnet och på så vis inskränker en del av religionsfriheten, finns det fortfarande en rådande konflikt mellan religionsfriheten och barnens rättigheter. Framförallt att barns rättigheter fortsätter att bli kränkta även om lagen finns, att det fortfarande är ett fysiskt övergrepp och kränker kroppslig integritet och barnets religionsfrihet, och genom lagen har det fastställts att föräldrarnas religionsfrihet får företräde även om vissa detaljer inskränkts via lagen, så som vem som har tillstånd att utföra ingreppet och att smärtlindring ska ingå. Viktigt att tänka på är att religionsfriheten, som är en rättighet som inte får inskränkas om inte absolut nödvändigt, omfattas i Sveriges grundlag
Regeringsformen (RF) och i Europeiska konventionen om skydd för de mänskliga
rättigheterna (ECHR) som implementerades 1995 i den svenska lagstiftningen. CRC är inte lag i Sverige utan ska ses mera som riktlinjer att förhålla sig till (Schiratzki, 2008, 55). Fortfarande ligger bestämmanderätten hos föräldrarna att fatta beslut om ingrepp som är religiöst betingat på ett barn som ännu inte kan uttrycka sin vilja. Konflikten uppstår här mellan religionsfriheten, att föräldrar har rätt att uppfostra sitt barn i sin tro och på så vis ska barnet ta del av traditioner och aktiviteter, och att göra ett fysiskt ingrepp på ett litet barn för att avlägsna fullt frisk vävnad som anses kunna kränka flera av rättigheterna i CRC.
1.2.
Syfte och frågeställning
Syftet med denna forskning är att studera propositionen till lagen (2001:499) om manlig omskärelse ur ett etiskt filosofiskt perspektiv för att se motiveringen till hur den dåvarande regeringen valt att behandla konflikten mellan barnens rättigheter och religionsfriheten, samt att se hur religionsfriheten respektive barnens rättigheter begränsas i förhållande till manlig omskärelse.
Min intention är att se vad det kan finnas för argument i propositionen som påverkat beslutet om lag och vad för argument det finns inom den etiska debatten och jämföra dessa. På så vis kunna se hur en sådan lag kan motiveras, samt vad det kan finnas för problem med den här lagen, från ett etiskt perspektiv. Upprinnelsen till ämnesvalet gjordes efter att jag hört på radion hur en dansk forskning gjorts angående omskurna mäns sexualliv och blev då nyfiken på hur manlig omskärelse behandlades i Sverige och hur det ur en moralisk synvinkel är försvarbart (Höjer, 2012, Forskning och framsteg). Med denna studie hoppas jag kunna bidra
3 till en ökad förståelse till de moraliska ståndpunkterna som finns i den etiska debatten och vilka moraliska ställningstagande den dåvarande regeringen tagit i samband med lagen (2001:499), samt även bidra till en fortsatt diskussion angående hur moraliska övervägande kan tas i åtanke vid konflikter mellan rättigheter, som exempelvis då manlig omskärelse ger upphov till.
Forskningsfrågan är:
Vad finns det för moraliska ställningstaganden i propositionen till lagen 2001:499
angående manlig omskärelse, och hur förhåller de sig till den etiska debatten om manlig omskärelse?
Samt underfrågorna:
Vad finns det för normer och värderingar i propositionen till lagstiftningen?
Vad finns det för skillnader och likheter mellan propositionen och den etiska debatten
relaterat till konflikten angående religionsfrihet och barnens individuella rätt i frågan om manlig omskärelse?
1.3. Metod- och teorival
För att kunna besvara dessa frågor kommer studien bestå utav en argumentationsanalys. Metoden anses mest passande då det är argumenten i propositionen till lagstiftningen som kommer att analyseras och jämföras med argumenten från den etiska debatten. Initialt
används metoden för att finna och ta ut argument ur de vetenskapliga artiklarna som utgör den etiska debatten och också det teoretiska perspektivet. Sedan används metoden för att ta ut argument ur propositionen och se hur hållbara de är. Dessa argument kommer därefter att jämföras med den etiska debatten kring manlig omskärelse. Genom detta metodval hoppas jag kunna få en djupare förståelse till motiveringen av argumentationens som förs i propositionen och hur den behandlar konflikten mellan barns rättigheter och religionsfrihet och hur detta förhåller sig till det etiska dilemmat.
Teorin kommer att bestå av ett rättssociologiskt perspektiv och den etiska debattens
förhållningssätt kring argumentationen angående manlig omskärelse. Rättssociologin kommer att användas som ett perspektiv för att studera propositionen till lagen om manlig omskärelse (2001:499) och kunna analysera de normer och värderingar som eventuellt går att finna i propositionen. Den etiska debatten, som utgörs av sex stycken författare (Sarajlic, Darby, van Howe, Garasic, Prusak, Mills) och deras artiklar, kommer att bilda det etiska
4 förhållningssättet med argument för och emot omskärelse genom en sammanfattning av deras argument och ståndpunkter i analysen i kapitel 4. Argumentationsanalys som metod och rättssociologi som perspektiv presenteras närmare i kapitel 3.
1.3.1. Material
Det material som kommer analyseras är primärmaterialet propositionen till lagen SFS
(2001:499) om omskärelse av pojkar. I och med denna analys kommer rättigheter från CRC
att tas med i beräknandet samt rätten till religionsfrihet, som omfattas i RF och ECHR, eftersom det är mellan dessa två faktorer som motsättningar uppstår. Utifrån studiens syfte är en analys av propositionen bäst lämpad eftersom där finns den dåvarande regeringens
ställningstaganden sammanfattade (Regeringen från 1996-2006 var socialdemokratisk med Göran Person som statsminister (Regeringskansliet, 2015)). Där presenteras huvudtankarna och problematiken kring manlig omskärelse och därav vilka idéer som motiverat lagen. Andra källor för analys är de sex vetenskapliga artiklarna av författarna Eldar Sarajlic, Robert Darby, Robert van Howe som argumenterar mot manlig omskärelse och anser att det är moraliskt fel att ta bort frisk vävnad från ett spädbarn. Författaren Mirko Garasic är direkt för fortsatt tolerans av manlig religiös omskärelse i sin artikel. Bernard Prusak och Claudia Mills skriver inte om manlig omskärelse direkt, utan talar istället om barnens rätt och intressen överlag i samband med religion. De menar föräldrar har en rätt att bestämma över sina barn och barnen har ett intresse av att känna samhörighet med sina föräldrar. Därför anser jag att dessa artiklar går att använda som argument för manlig omskärelse.
Jag valde sex artiklar för att kunna få en mer välgrundad uppfattning om diskussionen än vad färre artiklar skulle gett, och på grund av utrymme får inte flera artiklar rum att analyseras. För att få en så pass rättvis analys som möjligt kommer tre artiklar som är emot manlig omskärelse och tre artiklar som argumenterar för användas. Det har varit svårt att hitta vetenskapliga artiklar som argumenterar direkt för manlig omskärelse, men även i de artiklar som är emot omskärelse tas argument upp som är för omskärelse som också kommer
analyseras.
De tre första artiklarna ansågs relevanta för att de talar alla emot omskärelse men har ganska olika argument varför, vilket ger en bättre bredd på argumenten än om artiklarna liknat varandra för mycket. Den fjärde artikeln valdes för att den var en av de få artiklarna som gick att finna som talade direkt för omskärelse, vilket kändes viktigt att ha med en sådan
5 allmänhet men kommer också in och kritiserar vissa argument från de första författarna. På så vis omfattar artiklarna flera olika argument med går ändå in i varandra så det finns en röd tråd. Artiklarna och författarna presenteras närmre under tidigare forskning.
1.3.2. Avgränsningar
Denna studie kommer analysera propositionen till den svenska lagen om manlig omskärelse 2001:499 och kommer därför i synnerhet att fokusera på Sverige. En kort överblick av hur andra nordiska länder behandlar manlig omskärelse kommer dock att göras, samt en kort presentation av Tysklands förhållande till omskärelse eftersom Tyskland är ett av de få länder tillsammans med Sverige som lagstiftat i frågan. Detta för att få en djupare förståelse och perspektiv över hur den aktuella konflikten hanteras i andra länder.
Studien har inte heller som avsikt att behandla omskärelse i allmänhet och kommer därför inte beakta omskärelse som görs på rutinmässiga medicinska grunder och som inte har någon förankring i religionen. Inte heller kommer kvinnlig könsstympning att analyseras.
Fokus kommer vara på pojkar som ännu är omyndiga, då lagen ska gälla alla pojkar upp till 18 års ålder. Men framförallt kommer jag fokusera på barn som ännu är så pass små att de inte kan uttrycka sin vilja.
Någon åtskillnad mellan muslimska och judiska ritualer angående omskärelse kommer inte göras i forskningen, men det är viktigt att förklara dem kort då det är inom de religionerna som ingreppet är vanligast förekommande i Sverige, även om ingreppet ibland förekommer hos afrikanska traditioner (DS 2000:5, 15). Detta görs under bakgrundskapitlet för att få bättre förståelse för vad omskärelse kan innebära för olika minoriteter i det svenska samhället och se variation i hur det kan gå till.
1.4. Disposition
Uppsatsen kommer att börja med ett bakgrundskapitel, efter inledningskapitlet, där en förklaring av manlig omskärelse och synen på ingreppet inom religionerna islam och judendom, som är de religioner som utför omskärelse mest, kommer göras. En kort historik angående kristendomens syn tas också upp då Sverige traditionellt sett är kristet och dessa värderingar har påverkat samhället. Bakgrund kring lagen (2001:499) om omskärelse, religionsfrihet och barnens rättigheter tas även upp i detta kapitel för att bättre förstå
utgångspunkterna när analysen av propositionen görs. Därefter i kapitel 3 kommer metoden och rättssociologin som perspektiv att förklaras mer djupgående och ge en bättre förståelse
6 över hur studien är uppbyggd. I kapitel 4 kommer analysen av den etiska debatten göras samt det teoretiska förhållningssättet skapas. Propositionen kommer behandlas i kapitel 5 för att se vilka moraliska överväganden som gjorts och sedan i kapitel 6 jämförs dessa med argument från den etiska debatten. Studien avslutas med en diskussion och sammanfattning.
1.5. Begreppsförklaringar
Konflikt. I nationalencyklopedin beskrivs konflikt som ”motsättning som kräver lösning” vilket är en relativt bred och omfattande definition (Nationalencyklopedin, 2015). I denna studie innebär konflikt när religionsfriheten och barnens rätt säger emot varandra angående manlig omskärelse och det råder olika uppfattningar om vilken rätt som borde tillgodoses.
Moral. Vår uppfattning om vad som är rätt och fel och hur vi handlar i verkligenheten (Nationalencyklopedin, 2015).
Etik. Läran om hur människor bör handla och agera för att göra det på rätt sätt (Nationalencyklopedin, 2015). Vad som anses vara fel eller rätt ur en moralisk eller etisk synvinkel är inte alltid fel eller rätt juridiskt. Till exempel att vara otrogen är inte fel juridiskt, men många skulle ändå anse det vara fel ur en moralisk synvinkel.
1.6. Tidigare forskning
För att få en bild av vilken information som finns inom området sedan tidigare kommer här att presenteras tidigare forskning angående hur manlig omskärelse behandlas i konventionerna CRC och ECHR, hur en liknande lag angående omskärelse i Tyskland har debatteras, vilket kan liknas med denna studie. Sedan kommer de artiklar som kommer användas till analysen och teoretiska perspektivet utgöra en del av den tidigare forskningen. De olika argument som finns inom den etiska debatten kommer senare under analysen (kap. 4) radas upp och gås igenom på ett mer grundläggande sätt för att få fram mer resonemang kring argumenten. I analysavsnittet är det argumenten som är det viktiga och inte vem som säger det, eftersom här ges en överblick om vilka författare som tycker vad.
1.6.1. Nationell lagstiftning och internationell konvention
Mark Swatek-Evenstein - Limits of Enlightment and the Law – On the Legality of Ritual Male Circumcision in Europe today (2013)
Mark Swatek-Evenstein går i sin artikel igenom ECHR och CRC för att se om manlig omskärelse är förbjudet eller tillåtet i konventionerna. Detta gör han på grund utav att Tysklands domstol förklarat manlig omskärelse olagligt även om det sker med föräldrarnas
7 tillåtelse och under rätt medicinska omständigheter. Detta ledde till en livlig debatt som
resulterade i att Tyskland 2012 lagstiftade att manlig omskärelse är tillåtet under rätt medicinska omständigheter och med en kompetent person som utför ingreppet (Swatek-Evenstein, 2013, 43). Swatek-Evenstein menar att en av de viktigaste frågorna här är om föräldrarnas rätt till uppfostran av sina barn inom sin religion och tro är högre uppsatt än barnets individuella rätt (Ibid: 44). Religionsfriheten regleras under artikel 9 i ECHR och han menar att den Europeiska domstolen om mänskliga rättigheter har fastslagit att judiska religiösa traditioner hamnar under denna artikel och ett förbud mot manlig omskärelse skulle kunna strida mot konventionen. Kritiker av omskärelse menar att det bryter mot barnets integritet och barnets intresse att uppnå bästa möjliga hälsa under FN:s barnkonvention. Men att anta att CRC förbjuder manlig omskärelse innebär att de flesta länder som ratificerat konventionen ständigt fallerar att upprätthålla sina skyldigheter och kränker barns rättigheter (Ibid: 45). Swatek-Evenstein säger att så som det ser ut idag är omskärelse lagligt under konventionen men det betyder inte att det behöver vara det i fortsättningen (Ibid: 50).
Diana Aurenque och Urban Wiesing - German Law on the Circumcision and Its Debate: How an Ethical and Legal Issue Turned Political (2015)
Denna artikel relaterar också till Tysklands lagstiftning, som i mångt och mycket påminner om Sverige lag 2001: 499. Diana Aurenque och Urban Wiesing, författare av artikeln,
analyserar argumenten i förarbetet till Tysklands lag och detta är intressant eftersom det är en liknande analys som kommer utföras i denna studie men på Sveriges förarbete till lagen. Tysklands och Sveriges lag angående omskärelse påminner om varandra och därför har argumenten varit intressanta att studera. De diskuterar specifikt religiös omskärelse och risken att ingreppet kränker fundamentala rättigheter.
Aurenque och Wiesing radar upp sex argument varför argumentationen i förarbetet till lagen inte håller. Det kursiva är förarbetets argument och efter bindestrecket är kritiken av
författarna.
1. Omskärelse antas inte få några värre komplikationer - det finns alltid en risk som bör räknas med.
2. Omskärelse antas förhindra eventuella hälsoproblem - det är ingen orsak till att ha ingreppet utfört innan pojken intar en mogen ålder då han kan avgöra själv angående ingreppet.
8 3. Resonemanget bakom lagstiftningen använder sig utav en väldigt bred definition av
konceptet barnets bästa och använder det i sammanhanget att omskärelse är en introduktion i det religiösa samfundet vilket är en del av barnets intresse - men det
finns andra sätt att välkomna ett barn i religionen utan ett fysiskt ingrepp och att undvika fysisk skada är något som borde strävas efter.
4. Lagen lämnar barnet helt i föräldrarnas bestämmanderätt angående omskärelse - vilket betyder att lagen inte anser barns välmående som en del av kroppslig integritet, utan relaterar omskärelsen och välmående till syftet med omskärelse. En
bestraffningsform som innebär omskärelse skulle inte vara tillåtet men detta är inte något förarbetet tar upp.
5. Lagen prioriterar föräldrarnas rätt högre än barnens fundamentala rättigheter - det finns alltid en risk med omskärelse, så som stympning eller död, och lagen tillåter risken att barn tar skada för att föräldrarna ska rätt att uppfostra sina barn enligt sina värderingar och denna rätt väger tyngre än barnens rätt enligt lagen.
6. Att förbjuda religiös manlig omskärelse skulle leda till så kallad kökskirurgi - är detta det enda kvarstående argumentet har man förkortat de fundamentala rättigheterna för praktiska orsaker (Aurenque & Wiesing, 2015, 208-209).
Dessa punkter kan vara relevanta att ha i åtanke kring analysen av den svenska lagstiftningen. Aurenque och Wiesing slutsats är att en religiös tradition som inbegriper ett fysiskt ingrepp på barn kommer alltid att stå i konflikt med barnens fundamentala rättighet till kroppslig
integritet (Aurenque & Wiesing, 2015, 209). 1.6.2. Etisk debatt
Eldar Sarajlic – Can Culture Justify Infant Circumcision? (2014)
Eldar Sarajlic, forskare inom politisk vetenskap och filosofi vid Central European University, gör en argumentationsanalys i sin artikel där han undersöker argumenten som stöder tesen att omskärelse skulle vara moraliskt försvarbart, specifikt de argument att det finns sociala och kulturella fördelar med ingreppet som i sin tur då ger föräldrarna bemyndigande att bestämma i frågan. Sarajlic tar upp tre författare, Joseph Mazor och Michael & David Benatar, som argumenterar för just denna tes och påvisar på ett väldigt strukturerat sätt varför han anser att dessa argument inte håller (Sarajlic, 2014, 329).
De författare Sarajlic kritiserar menar bland annat att kroppslig integritet inte alltid kan trumfa över andra rättigheter, att det kan finnas ett intresse att minimera den sexuella driften som
9 anses försvinna med avlägsnandet av förhuden, så mannen kan lägga ner mer tid på andra aktiviteter. Det är föräldrarnas beslut som gäller och då de har en auktoritet över barnen är det moraliskt rättfärdigat (Sarajlic, 2014, 329-330).
Sarajlic besvarar dessa argument med att barn har ett intresse av kroppslig integritet som bara kan åsidosättas när det är fråga om ingrepp för långvarig hälsa som exempelvis vaccination och operation av gomspalt, omskärelse räknas inte som en sådan. Det går inte att anta vad någon vill spendera sin tid på och att därför operera bort förhuden för att minimera den sexuella driften samt att det går inte att anta att föräldrar vet bättre vad som är bäst för barnet än vad barnet själv kommer göra som vuxen, därför bör omskärelsen avvakta tills pojken kan besluta själv (Sarajlic, 2014, 331-332).
Sarajlics slutsats är att argumenten om sociala och kulturella fördelar aldrig kan användas för att rättfärdiga icke-medicinsk manlig omskärelse (Sarajlic, 2014, 334). Hur mycket läkare än kan reducera smärtan hos barnet under ingreppet ändrar det inte den moraliska statusen av ingreppet, där Sarajlic anser att omskärelse inte är moraliskt försvarbart. Sarajlic tar även upp Darbys argument, nästa författare som beskrivs, om barnets rätt till en öppen framtid och hur omskärelse kränker denna rätt (”rights-in-trust”) och genom sin argumentation stärker han även Darbys hypotes. Den normativa grunden av den moraliska statusen ligger inte i smärtan utan i barnets framtid (Ibid: 341).
Robert Darby - The Child’s Right to an Open Future: Is The Principle Applicable to Non-therapeutic Circumcision?(2015)
Robert Darby, en oberoende forskare från Australien, går djupare in på argumentet om barnets rätt till en öppen framtid och pratar om Joel Feinbergs grundläggande idéer kring öppen framtid som han redovisade i The Child’s Right to an Open Future från 1980. Darby menar att manlig omskärelse begränsar pojkens rätt att kunna välja själv om han vill genomgå
ingreppet.
Darby pratar om så kallad ”rights-in-trust”, det vill säga rättigheter som barnet ännu inte kan åtnjuta men vilket hen kan göra senare i vuxenlivet. Dessa rättigheter kan dock bli kränkta i förväg när barnet är litet, till exempel: barnets rätt att kunna fortplanta sig, steriliseras barnet är denna rättighet kränkt. Rättigheterna och valen ska föräldrarna skydda och spara så att barnet kan ta de besluten som vuxen (Darby, 2015, 463). Det Darby menar är att denna rättighet kränks när omskärelse innebär att ta bort förhuden på en pojke, vilket kan minska hans sexuella upplevelse i framtiden och är ett oåterkalleligt ingrepp, och ingreppet bör då få
10 vänta tills pojken kan bestämma själv. Föräldrar äger inte sina barn och barnets framtida rättigheter och val måste skyddas (Ibid: 465).
Robert van Howe - Infant Circumcision: The Last Stand for The Dead Dogma of Parental (Sovereignal) Rights (2015)
Den sista författaren som kommer tas upp som argumenterar emot omskärelse är Robert van Howe, doktor vid avdelningen för pediatrik och mänsklig utveckling vid Michigan State University, och hans artikel som har sitt fokus på att det inte längre kan anses vara
föräldrarnas rätt att välja om deras pojke ska genomgå omskärelse eller inte, för att de skulle ha en rätt att uppfostra sina barn i sin religiösa tro. Han benämner detta som ”dead dogma”, något som har funnits kvar så länge i samhället och i så stor omfattning att människor knappt vet varför det finns, varför de accepterar det och varför de fortsätter tro på det.
Van Howe menar att om nu alla ska anses jämlika genom mänskliga rättigheter kan vi inte berättiga en människa att ha rättigheter över en annan och att föräldrar inte har en rättighet över barnen utan en skyldighet att skydda barnen och bevara en öppen framtid för dem (van Howe, 2015, 475). Han tar även upp rätten till kroppslig integritet och hur denna bryts genom omskärelse, då barnet också förlorar en väldigt vital och känslig del som kan leda till flera risker och komplikationer, och hur detta är en kränkning av mänskliga rättigheter (Ibid: 476 & 478).
Mirko Garasic - In Defence of Male Circumcision (2013)
Den första författaren som är positiv inställd till manlig omskärelse och argumenterar för omskärelse är Mirko Garasic, doktor inom politisk filosofi. För att göra en sådan rättvis argumentation som möjligt börjar han i sin artikel med att gå igenom de argument som står för ett förbud mot omskärelse genom att ta upp författarens Sirkku Hellstens argument för att sedan visa hur han anser att dessa argument inte håller (Garasic, 2013, 62). Garasic menar att föräldrar tillåts varje dag att ta beslut som är i deras barns bästa intresse som inte anses fel och omskärelse är något föräldrar gör för de anser att det ligger i deras barns bästa och borde därför också accepteras (Ibid: 64).
Den symboliska skadan är inte att ingreppet äger rum utan ifall ingreppet inte äger rum och på så sätt exkluderas barnet från det gemensamma samfundet och tron. Det är därför viktigt att bevara omskärelse för muslimer och judar så att inte deras religionsfrihet kränks och de blir diskriminerade. Ingreppet kan tillåtas då det ur en medicinsk synvinkel inte är skadligt för
11 barnet och kan till och med ge en förbättrad hygien vilket förhindrar vissa sjukdomar. Därför är ingreppet berättigat och på så vis kan religiösa traditioner bevaras (Ibid: 66-67).
Bernad G. Prusak - Not Good Enough Parenting: What’s wrong with the Child’s Right to an ”Open Future”(2008)
Bernad G. Prusak, professor i filosofi vid King’s College, är inne på det som ovan diskuterats om barnets rätt till öppen framtid och barnets intresse. I artikeln tar Prusak också upp Joel Feinberg som Darby gör, men har en negativ inställning till konceptet öppen framtid och menar att barns intresse ligger i att vara med sina föräldrar och deras samfund. Barn får ofta samma värderingar som sina föräldrar eftersom det är de som uppfostrar dem och därför kommer de att vilja känna samhörighet. Vi måste ta oss en funderare på vad vi är skyldiga våra barn. Barn vill ha ett liv värt att leva, vilket inte nödvändigtvis behöver betyda att precis alla valmöjligheter ska förbli öppna till en vuxen ålder (Prusak, 2008, 272).
Prusak tar inte upp manlig omskärelse per se utan talar i allmänhet om religion och drar flera paralleller till Amish och deras val att ta ut sina barn tidigare ut grundskolan för att bevara deras tradition och kultur, vilket han anser berättigat då den viktiga faktorn är att se om Amish samhället kan räknas till ett gott liv och att barnet har möjligheter inom det samhället (Prusak, 2008, 282).
Ett annat viktigt argument han tar upp är det liberala argumentet. För en liberal stat är det viktigt att skydda minoriteter och mångfald, och många religiösa grupper har tagit sig till liberala stater för att få skydd och kunna utöva sin tro och övertygelse (Ibid:285).
Underförstått så går det då att tolka att Prusak menar att det ligger i barns intresse att bli omskurna för att de vill tillhöra samma förbund som föräldrarna, samt att det ska vara tillåtet under det liberala argumentet.
Claudia Mills - The Child’s Right to an Open Future? (2003)
Claudia Mills, professor i filosofi vid University of Colorado Boulder, är inne på samma spår som Prusak i sin artikel. Hon kritiserar Feinbergs argument om att föräldrar ska hålla
framtiden och alla val öppna för sina barn och menar att det är omöjligt för en förälder att vara neutral i sin uppfostran och inte ens önskvärt (Mills, 2003, 499). Eftersom ett barn som blir introducerat för alla religioner och ska få välja i vuxen ålder vilken religion hen vill tillhöra kommer i slutändan inte bli religiös överhuvudtaget, då hon menar att för att tillhöra
12 en religion måste man ha varit uppvuxen i ett samfund med dess traditioner och seder (Ibid: 502).
Det ligger inte i barnets intresse med en fullt öppen framtid, detta är bara förvirrande för ett barn, utan det är bättre för barnet att känna gemenskap (Mills, 2003, 502). Därutav
argumenterar Mills också indirekt för att manlig omskärelse är något som ligger i barnets intresse för att tillhöra det religiösa samfundet och att det är något föräldrarna bör besluta om det ska utföras.
13
2. Bakgrund
Här presenteras bakgrundshistorik kring manlig omskärelse som ingrepp, vad omskärelse handlar om samt hur ingreppet kan se ut inom olika religioner. Även bakgrunden och
uppkomsten av lagen (2001:499) presenteras, samt hur manlig omskärelse behandlas i andra nordiska länder för att få en bild över hur konflikten behandlas i andra stater. Sedan förklaras religionsfrihet och barnens rättigheter och vad de innebär.
2.1. Manlig omskärelse
Religiös manlig omskärelse är en flera tusen år gammal tradition som idag framförallt
praktiseras inom islam och judendom. I Sverige beräknas att cirka 2000-3000 pojkar och män per år genomgår omskärelse (Ds 2000:5, 18). I boken Male and Female Circumcision –
Medical, Legal, and Ethical Considerations in Pediatric Practice finns mycket
bakgrundsmaterial till omskärelse, manlig som kvinnlig, som här används för att få en uppfattning om vad manlig omskärelse innebär.
Religiös manlig omskärelse handlar om att välkomna barnet in i det religiösa samfundet och att skapa ett förbund med Gud. Ingreppet innebär att genom kirurgi helt eller delvis avlägsna förhuden runt penis. Hur mycket hud som avlägsnas varierar. Förhuden skyddar det känsliga ollonet och består av flera vitala nerver som är känsliga för beröring och därför en viktig erogen zon för den sexuella upplevelsen (Scott, 1999, 16).
Idag finns det fortfarande bland vissa grupper en tro på att en omskuren penis är mer hygienisk och minskar riskerna att smittas mot sjukdomar, exempelvis AIDS (Abu-Salieh, 1999, 131). Denna studie kommer dock inte ta ställning till huruvida omskärelse förebygger HIV-smitta eller inte.
2.1.1. Judendom
Inom judendomen ska pojken omskäras på sin åttonde levnadsdag för att ingå förbundet med Gud, vilket nämns i deras heliga skrift Torah (Gen 17:11-14). Det är en monolog i Torah som beskriver hur Gud talar med Abraham och uppmanar honom att utföra omskärelse på sig själv (Abu-Salieh, 1999, 132). Omskärelsen kallas Brit Milah och betyder då att rituellt avlägsna pojkens förhud och pojkens far ska själv utföra ingreppet eller skaffa en mohel som ska utföra ingreppet. Mohel är en religiös man som genomgått en speciell utbildning för att kunna genomföra omskärelse (RFSU, 2011, 6).
14 Det finns även en ritual som är motsvarande Brit Milah som också symboliserar förhållandet till Gud som kallas Brit Shalom. Detta är en namngivningsritual liknande den som judiska flickor genomgår och innebär inget kirurgiskt snitt (RFSU, 2011, 7). RFSU, som är en organisation som jobbar för att förbättra den sexuella hälsan och kunskapen i Sverige, har skrivit ett dokument Omskärelse av pojkar och män – fakta och rättigheter och enligt den så är Brit Shalom ett alternativ som alla judar, oavsett inriktning, kan välja istället för
omskärelse. Det går dock inte att finna hur länge denna tradition funnits och hur många som använder sig utav den. Eftersom Brit Milah är normen och det vanligaste att göra kan det vara svårt att välja något annat även om möjligheterna finns.
2.1.2. Islam
Muslimer utgör idag den största gruppen som utför manlig omskärelse. Det huvudsakliga argumentet för omskärelsen är förstås religionen, men även andra argument som hygien, förebyggandet av sjukdomar samt kosmetiskt vackert, kan finnas (Abu-Salieh, 1999, 131). Till skillnad från judendomen och deras heliga bok Torah står det ingenstans i islams heliga bok Koranen om manlig omskärelse. Människor har därför försökt tolka koranen både för att hitta argument för och mot omskärelse. Författare har försökt påvisa både det ena och det andra och om det är obligatoriskt eller inte, därför råder det en viss oklarhet i varifrån traditionen kommer från början (Abu-Salieh, 1999, 134).
Även reglering kring när ingreppet ska utföras och hur mycket av förhuden som ska avlägsnas är omdebatterat av de klassiska muslimska författarna. Angående vilken ålder pojken ska ha när ingreppet utförs är förslagen att ingreppet kan ske närsomhelst, vid puberteten, före den tionde födelsedagen eller vid sju dagars ålder. Därför finns ingen direkt angivelse för när ingreppet ska ske, men oftast är det i ung ålder (Abu-Salieh, 1999, 160).
2.1.3. Kristendom
Eftersom kristendomen utgår från Jesus i huvudsak, och Jesus var från början en jude var han omskuren. De flesta som konverterade till Kristendomen var judar och därför var omskurna män inte ifrågasatt till en början (Abu-Salieh, 1999, 133). Det var först när barn föddes inom religionen som frågan uppstod om omskärelse var nödvändigt eller inte. Men omskärelsen ansågs inte nödvändig och ersattes med dopet. Vissa evangeliskt kristna i Amerika utför omskärelse på sina pojkar men de utgör en ytterst liten procent av de kristna.
15
2.2. SFS 2001:499 om manlig omskärelse
Sedan 2001 har Sverige en lag om manlig omskärelse (SFS 2001:499). En utredning huruvida lagen behövdes uppkom efter att Högsta domstolen i Sverige ogillade ett åtal för misshandel mot en man som genomfört omskärelse på sex stycken pojkar (NJA 1997 s. 636). Regeringen tillsatte då en arbetsgrupp för att se om den svenska lagen är förenlig med åtagandena Sverige gjort i samband med att de ratificerat CRC när det gäller omskärelse (Ds 2000:5, 11).
Arbetsgruppens uppgift var aldrig att komma med ett förslag att totalt förbjuda omskärelse. Lagen (2001:499) tillåter uttryckligen omskärelse som inte enbart görs för medicinska grunder, det vill säga föräldrar får välja att omskära sina pojkar om det är en del av deras tradition inom en religion. Lagen ger även restriktioner kring hur ingreppet ska utföras. Det måste vara en legitimerad person, antingen en läkare eller en person från samfundet som har kompetensen, som utför ingreppet och smärtlindring måste ingå. Lagen ska tillämpas på alla pojkar under 18 år och information ska ges till pojken i den mån han kan förstå vad ingreppet innebär, om pojken visar upp motvilja till ingreppet ska det inte utföras (2001:499 § 2-6). Detta kan dock vara problematiskt eftersom pojken i många fall är så pass liten att varken information kan ges som han förstår och inte heller kan han uttrycka sin vilja. Straff upp till 6 månaders fängelse kan tillkomma om den som utfört ingreppet inte varit en legitimerad läkare eller person med giltigt tillstånd (2001:499 § 9).
Sverige är ett av de få länderna i världen som idag har en lag som reglerar hur omskärelse får utföras. Även om andra länder inte lagstiftat i frågan betyder det inte att manlig omskärelse skulle vara förbjudet, utan det tillåts ändå i praktiken. För att göra en kort jämförelse med andra skandinaviska länder, som även har gjorts i utredningen kring lagen, har varken Norge, Danmark eller Finland har en lag som reglerar manlig omskärelse.
I Danmark och Finland får ingreppet dock endast utföras av läkare, men i Norge finns inte några sådana restriktioner även om det föredras att det utförs på sjukhus av en legitimerad person, annars är den norska inställningen till omskärelse snarlik det som Sveriges lag beskriver. I Danmark finns ingen skillnad på omskärelse och andra medicinska behandlingar utan de ses som lika. I Finland finns det däremot ingen rätt att få sina barn omskurna och diskussionen kring omskärelse är kritisk till om ingreppet överhuvudtaget ska få utföras då patienten inte kan ge sitt eget godkännande och det inte är medicinskt betingat (Ds 2000:5, 43-46).
16 Tyskland har dock som Sverige lagstiftad i frågan efter det omdebatterade domstolsfallet 2012. Domstolen i Tyskland förklarade manlig omskärelse olagligt även om det sker med föräldrarnas tillåtelse och under rätt medicinska omständigheter. Många blev upprörda över detta och det ansågs att domstolen inte hade befogenhet att ta sådana beslut om vad som är eller inte är lagligt. Utgången av detta blev att ett lagförslags drevs igenom i slutet på 2012 som tillåter manlig omskärelse i Tyskland men med restriktioner i hur det får utföras (Swatek-Evenstein, 2013, 44).
Tyskland har dock en känslig historia kring förtryckandet av religiösa minoriteter och ett förbud mot omskärelse var därför otänkbart (Aurenque & Wiesing, 2013, 209) Det är på grund av detta det är intressant att se vad som gjort att Sverige lagstiftat i frågan när det är så få länder som gjort det.
2.3. Religionsfrihet
”Var och en har rätt till tankefrihet, samvetsfrihet och religionsfrihet…” (ECHR art. 9) Religionsfrihet omnämns i ICCPR artikel 18 och i ECHR artikel 9 och även i FN:s allmänna förklaring om de mänskliga rättigheterna. Sverige har ratificerat båda konventionerna, men eftersom ECHR är implementerad i den svenska lagstiftningen, sedan 1995 då Sverige gick med i EU, kommer fokus ligga på denna konvention. Även i Sveriges grundlag,
Regeringsformen från 1974, hanteras religionsfriheten och beskrivs som sådan ”frihet att ensam eller tillsammans med andra utöva sin religion” (RF 2 kap. § 1).
Religionsfrihet anses vara en viktigt mänsklig rättighet att skydda, vilket kan märkas då den tas upp i flera konventioner, samtidigt som det är viktigt att skydda andras fri- och rättigheter från till exempel religiösa grupper som kan underminera andra gruppers värde (Cameron, 2011, 124). Alla människor har en frihet att tro på vad de vill och att praktisera denna tro, men också frihet att inte behöva hänge sig åt någon religion eller religiösa aktiviteter samt frihet från tvång till att ändra sin övertygelse. Även frihet från diskriminering på grund av religiösa orsaker samt föräldrars eller förmyndares rätt att uppfostra sina barn i deras religiösa tro inkluderas i denna artikel (Karlbrink, 2010, 98). Artikel 9 skyddar också religiösa samfund och deras inre angelägenheter från godtyckliga ingripanden av staten (Cameron, 2011, 125). Vissa religioner tillåter inte viss medicinsk hjälp eller deltagande i värnplikt, men
religionsfrihet innebär inte att individer får agera hur de vill inom sin tro, för inskränkningar får göras av rättigheten om de hotar andra individers grundläggande fri- och rättigheter eller den allmänna säkerheten (Karlbrink, 2010, 98 & Cameron, 2011, 126).
17 Artikel 9:2 är den del som reglerar vilka inskränkningar som får göras i rättigheten.
Inskränkningar måste vara föreskrivna i lag och vara till skydd för allmän ordning, säkerhet eller till skydd för andras fri- och rättigheter för att kunna genomföras.
2.3.1. Religion i Sverige
Sverige kan idag räknas till ett av de mest sekulariserade länderna i världen. När
sekularisering används i sammanhang med samhälle kan det betyda att religionen inte spelar en så stor roll i människor liv ju mer upplysta de blir, religionen har inte längre en betydande roll i det offentliga rummet, samt att staten inte vilar på någon religiös grund i sina
lagbestämmelser (Wimelius, 2002, 57 & 67). Religionen tappar då makt, inflytande och förtroende (Svanberg & Westerlund, 2011, 33)
Att då vara en praktiserande religiös person och visa det öppet i det svenska samhället kan vara problematiskt, då det är ett samhälle som har relativt lite förståelse för praktiserande religion (Wimelius, 2002, 67). Däremot har den individuella religiositeten, det vill säga att en själv uppfattar sig som religiös, och funderingar över livsfrågor ökat i Sverige sedan 1980-talet. Detta innebär att personer inte behöver identifiera sig med en specifik religion och gå till gudstjänster och visar igen på att i Sverige är religion något privat. I jämförelse med andra länder är Sverige fortfarande en av de staterna med väldigt lågt religiöst engagemang (Svanberg & Westerlund, 2011, 36- 37).
Malin Wimelius, författare till artikeln Religionsfrihet och demokrati i Sverige och
universitetslektor vid Umeås Universitet, visar att sekulariseringen syns på flera olika plan. Till exempel i den svenska debatten kring halalslakt, det vill säga slakt av icke bedövade djur, och byggandet av religiösa byggnader som moskéer där religionsfriheten lyst med sin
frånvaro i diskussionen. Istället har diskussionen handlat om djurskydd eller argument som att ett moskébygge skulle hota natur och kultur då ett sådant bygge tar upp mycket yta (Ibid: 64). Mycket av det här tyder på att det finns en negativ inställning till praktiserande och synlig religion.
I Sverige är religionen sedd som en del av det individuella, privata livet. Att tänka och tro på det en vill för sig själv är allmänt accepterat. Men en kollektiv religionsfrihet, att tillsammans med andra utöva sin religion är mindre tolererat, men för många invandrare i Sverige är religionen just en kollektiv angelägenhet (Wimelius, 2002, 65).
18
2.4. Barnets rättigheter och friheter
FN:s konvention om barnets rättigheter är i mycket en upprepning av de fri- och rättigheter som nämns i FN:s allmänna förklaring av de mänskliga rättigheterna: sociala, kulturella, medborgerliga, politiska och ekonomiska rättigheter (Lundberg, 2010, 115). Syftet med att ha en skild konvention för barnets rättigheter är att på ett bättre sätt kunna ta hänsyn till barns grundläggande behov, att vara kapabel till att skydda dessa rättigheter och barn från olika former av övergrepp, samt att få barn mera delaktiga i frågor som rör dem själva (Ibid: 122). Innan CRC skapades fördes många diskussioner om barn överhuvudtaget kunde besitta rättigheter på grund av deras oförmåga och att barn är just barn för att de är oerfarna och i en lärande process (Schiratzki, 2008, 34). På senare tid har det betonats att skillnader mellan barn och vuxna inte ska överdrivas och de få skillnader som existerar kan inte användas som ett argument emot barns rättigheter (Ibid: 36). Så idag går det att tala om barnrätt som ett eget rättsområde, det finns här också en skillnad på det privata och offentliga området. Där det privata angår i första hand föräldrarna och sedan närstående släktingar och det offentliga utgör samhällsorgan och myndigheter. En av de mest centrala frågorna i barnrätten är hur ansvaret ska fördelas mellan dessa två (Ibid: 21).
Barnets bästa, som är huvud begreppet som CRC styrs efter, är ett svår definierat begrepp. För det första är det svårt att vet vad som är det bästa för barnet, samt vem som är kapabel till att bestämma något sådant. Är det föräldrarna, barnet själv, eller experter exempelvis
psykologer? Därför ska barnets bästa betraktas som ett öppet koncept och med det menas att det ska överensstämma med kulturella och moraliska värderingar, därför måste det behandlas från fall till fall och kan då även skilja på sig från land till land med värderingar (Schiratzki, 2008, 53). Detta har förstås fördelar och nackdelar, man kan anpassa barnets bästa till det enskilda fallet men samtidigt kan det bli frågan om hur likhet inför lagen då beaktas. Viktigt att ha i åtanke gällande CRC är att barnets bästa inte bara gäller alla rättigheter CRC omfattar, utan de är till för en slags riktlinje om hur det ska tänkas kring barnets bästa (Ibid: 53-55). Föräldrar, eller vårdnadshavare, till barnet har det huvudsakliga ansvaret för barnets uppfostran och ska ge råd och vägledning för vidare utveckling och agera i barnets bästa (Schiratzki, 2008, 141). I takt med att barnet växer upp och mognar ska ansvarig ta i beaktande barnets åsikter innan beslut angående barnet fattas (Ibid: 144). De två viktigaste faktorerna för CRC är att alltid ha barnets bästa i fokus och att barnets ska få göra sin åsikt hörd om hen är kapabel till det.
19 2 september 1990 ratificerade Sverige CRC. Sverige har då intagit en roll att folkrättsligt följa och upprätthålla CRC bestämmelser, dock är inte CRC inkorporerad i lagen och har därför inte samma rättsliga status som ECHR och har heller inte samma tyngd som grundlagen, RF. Eftersom ECHR är svensk lag och har en starkare position, kommer då denna konvention att ha företräde i en tolkningsfråga som kan behandlas olika i CRC och ECHR (Schiratzki, 2008, 22-23).
20
3. Metod och teori
Som redan nämnts i inledningen kommer metoden i denna studie att bestå av argumentationsanalys. Denna metod anses falla mest naturligt för att kunna besvara forskningsfrågorna på ett bra och relevant sätt.
3.1. Argumentationsanalys som metod
För att kunna analysera propositionen och den etiska debatten och därigenom hitta de argument som diskuteras, kommer argumentationsanalysen hjälpa till med att lokalisera och finna dessa argument samt göra en analys av dessa argument. Därefter kommer dessa att jämföras med och inkluderas i den etiska debattens argumentation kring omskärelse. Detta för att se; 1. Vilka för och emot argument som finns angående manlig omskärelse och hur
resonemanget kring argumenten förs i den etiska debatten 2. Vilka argument, liknande den etiska debatten, har tagits i beaktande i propositionen till lagen.
Genom att göra en argumentationsanalys kommer det att bli lättare att förstå och se skillnad på olika argument författarna gör och på så vis är det lättare att själv kunna ta ställning till diskussionen. Med ett kritiskt tänkande kring argumentationen blir det lättare att se vilka argument som är bra och dåliga och varför de är hållbara (Björnsson, 2009, 11). För att kunna tänka kritiskt är det viktigt att vara kapabel till att förstå och analysera argument, det vill säga finna resonemang och slutsatser, ta väl resonerade beslut och vara rättvis i sin bedömning (Thomson, 1999, 2).
Med argument menas olika resonemang som används för att komma fram till en slutsats. Argumentation används för att övertala människor och få dem övertygade att den åsikten är rätt beskriver (Thomson, 1999, 5). För att finna moraliska argument, som är fokus i denna studie, måste det stå klart vad som är ett moraliskt och icke-moraliskt argument, samt vad som är skillnaden mellan ett argument och något som bara är en skriftlig passage utan argument. Detta går att göra genom att finna ”argument indikatorer”, ord som påvisar att en slutsats eller olika skäl kommer att dras från detta argument (ex. härav, så, därför, alltså, därför att,
eftersom), eller genom att finna ett påstående som har giltiga skäl och orsaker (Ibid: 6-8). Moraliska argument, till skillnad från andra argument, måste alltid en slutsats som påvisar ett moraliskt påstående. Dessa påståenden är ofta rekommendationer där ord som ”bör”, ”skulle”, ”rätt” och ”fel” används. Det finns inte några garantier på att dessa faktorer alltid används vid moraliska argument, men det är något att utgå ifrån (Thomson, 1999, 10).
21 En moralisk slutsats kräver resonemang. Resonemang är mer eller mindre trovärdiga men det betyder inte alltid att slutsatsen är felaktig. Till exempel att ”undanhålla information är fel” därför att det är samma som att ljuga. Men att ljuga kanske inte alltid är fel och inte heller att undanhålla information ifall det förhindrar en tragedi. Om en judisk familj höll sig gömda under andra världskriget kanske det rätta var att undanhålla information från nazisterna så att familjen inte blev avrättad. Slutsatsen behöver inte vara fel, då det oftast anses fel att
undanhålla information, men resonemanget kring det kanske inte är hållbart och behöver bytas ut mot bättre, eller behöver utvecklas för att inte vara så pass generellt. Vid
bedömningen av argument gäller det att se om resonemanget är sant och hållbart (Thomson, 1999, 34-35).
Hållbarheten hos ett argument är viktigt, för utan hållbarhet finns ingen beviskraft eller trovärdigheter bakom argumentet. Beviskraften beror också på relevansen av resonemanget. Gunnar Björnsson, professor vid Umeå universitet, definierar: ”Hållbarheten hos ett påstående är ett mått på den grad av tilltro som vi har skäl att ha påståendet” (Björnsson, 2009, 24). Det gäller då att bedöma om det finns skäl att lita på argumentet eller om det ska misstros (Ibid). Efter att argumentationsanalysen används för att plocka ut relevanta argument ur den etiska debatten för att kunna skapa ett teoretiskt perspektiv, kommer den användas för att plocka ut argument ur propositionen för att se hållbarhet och relevans. Sedan kommer båda sidornas argument att jämföras med varandra för att se vilka argument som liknar, vilka argument propositionen haft i åtanke och vilka argument som inte tagits i beaktande, men som finns inom den etiska debatten.
3.2. Rättssociologi som perspektiv
Den teoretiska utgångspunkten i studien kommer att vara rättssociologin och den etiska debatten. Rättssociologin kommer att användas som ett perspektiv för att studera
propositionen och den etiska debatten kommer att bilda olika ståndpunkter som kommer att bilda en teoretisk infallsvinkel om för och emot argument kring omskärelse.
Rättssociologin är en gren ur den juridiska och rättsdogmatiska metoden, men till skillnad från den annars så strikta juridiska metoden, kan rättssociologin studera rätten från ett annat perspektiv då den kan inkludera samhällsvetenskapliga teorier och metoder och på så vis kan ställa andra frågor kring rätten (Hydén, 2002, 15).
Rättssociologin fokuserar inte så mycket på tillämpningen av lagen utan istället vad den fyller för funktioner, vilka konsekvenser den har i samhället men också vilka normer och
22 värderingar som gjort att lagen uppkommit (Hydén, 2002, 16). Den ser även att det kan vara andra externa faktorer som påverkar tillämpningen av en lag i samhället, till exempel
politiska, ekonomiska faktorer eller maktförhållanden. Men det rättssociologin främst kommer utnyttjas till i denna studie är att använda den som en norm- och moralvetenskap. Håkan Hydén, professor i rättssociologi vid Lunds universitet, beskriver rättsregler som inte något annat än normer, de är normer som uppkommit i samhället men som fått status som en rättsregel och på så vis har större vikt än en norm som inte är rättsregel (Hydén, 2002, 31). Att ha normen som utgångspunkt, menar Hydén, betyder att då kan man räkna in ännu fler
faktorer som samhällsvetenskapen inte kan. Det finns möjligheter att väga in känslor och estetik och på så vis förstå varför människor handlar på ett visst sätt och vilket förhållande de kan ha till olika frågor (Ibid: 35). På så vis går det att inkludera moraliska argument, eftersom normer är något människan skapat på basen av vad de tycker är rätt och fel (Ibid: 37).
Rättssociologin går alltså att använda för att studera moraliska argument i samhället, moralen grundar sig ofta i ideologiska system, där religionen ofta är förekommande, vilket ger en intressant infallsvinkel studien (Hydén, 2002, 38). Rättssociologin kommer här att hjälpa till att komplettera analysen av propositionen till lagen 2001:499. Genom att ha ett
rättssociologiskt perspektiv när argument plockas ut ur propositionen hoppas jag kunna finna normer och värderingar som påverkat propositionens antaganden, samt finna de
underliggande normerna som styrt de moraliska överväganden utredarna gjort för att komma fram till sin slutprodukt.
23
4. Etisk debatt
I detta avsnitt kommer nu den etiska teorin att bildas genom en analys av författarnas
ståndpunkter. Först kommer argumenten för och mot manlig icke-medicinsk omskärelse, som tas upp i de sex artiklarna, radas upp för att kunna få en bättre överblick och lätt kunna gå tillbaka och se vilket argument som var för eller mot. Det viktiga här är inte vem som säger vad, eftersom flera av författarna även tar upp samma argument, utan det viktiga är vad som tas upp som argument. Vilka författare som står för vilka åsikter har klargjorts i den tidigare forskningen. Efter tabellen kommer en diskussion att föras kring argumenten.
Tabell 1
FÖR omskärelse MOT omskärelse
Religionsfrihet Barns rättigheter
Fullfölja förbundet med Gud och tillhöra det religiösa samfundet
Går inte att anta att barnet kommer vilja tillhöra samma religion som föräldrarna
Föräldrar har en bestämmande rätt över sina barn
Föräldrars bestämmande rätt är en så kallad ”dead dogma”
Den symboliska skadan äger rum när omskärelsen inte utförs och barnet blir exkluderat från samfundet
Kulturella orsaker kan inte rättfärdiga manlig omskärelse Rätten till öppen framtid, vem vet
vad för intressen och framtid som ska skyddas? Inte önskvärt med hela konceptet öppen framtid
Rätt till öppen framtid där barnet ska ha så många möjligheter att kunna ta beslut själv i en mogen ålder
Föräldrar vet bäst vad som ligger i sitt barns intresse
Alla föräldrar vill sina barns bästa, betyder inte att de kan göra fel och tänka på sig själva i första hand Medicinska fördelar Går inte att använda medicinska
bevis varken för eller mot Det är omöjligt att mäta den sexuella
upplevelsen för omskurna och oomskurna
Manlig omskärelse tar bort vitala nerver på penisen och reducerar den sexuella upplevelsen
Kroppslig integritet kan inte ses som högre stående rättighet som trumfar över alla andra
Bryter mot kroppslig integritet
Bra att göra ingreppet i ung ålder, minskar konsekvenserna och ingreppets omfång
Det går inte att värdera nutida smärta med framtida smärta
Manlig omskärelse är ett litet ingrepp som har väldigt få risker för konsekvenser
Finns alltid en risk med kirurgiska ingrepp
24 Dessa argument kommer nu att placeras under tre kategorier av argument; religion, rätt till
öppen framtid och hälsoeffekter, även fast vissa av argumenten kan placeras in under flera
kategorier, och förklara dessa mera utförligt nedan.
4.1. Religionsargument mot omskärelse
De argument som är mot omskärelse är då först och främst barnens rättigheter; föräldrarnas rätt till religionsfrihet kan inte trumfa, det vill säga alltid stå över, barnens rätt. Detta argument beskrivs på så vis att sedan deklarationerna angående mänskliga rättigheter inkluderar barn, kvinnor och män som rättighetsbärare och att jämlikhet ska eftersträvas så kan inte en person längre anses ha en ”rätt” att helt kontrollera någon annans liv, varken religiösa ledare över deras följeslagare, kungar över sina efterföljare, man över kvinna eller föräldrar över barn (van Howe, 2013, 475). Istället för att föräldrar skulle ha en rätt gentemot sina barn att bestämma helt över dem, har de en skyldighet att skydda sina barn och bevara framtida val till barnen så de kan välja själva senare som vuxna individer, här går argumentet över till rätten till öppen framtid. Att barnet skulle ha ett intresse av att bli omskuren för att ingå en gemenskap med det religiösa samfundet är att anta att barnet kommer dela samma religiösa uppfattning som föräldrarna som vuxen (Sarajlic, 2014, 335).
Viktigt att ha i åtanke är att föräldrarna som vill ha ingreppet utfört gör detta i kärlek och i deras tro om att detta är barnets bästa. Flera väldigt religiösa föräldrar tror säkerligen att deras barn inte kommer att komma till himlen eller få ett värdigt liv om omskärelsen inte äger rum. Men om en religion idag skulle ha tron på att örsnibbar eller hår ska kirurgiskt opereras bort för att uppnå ett förbund med Gud skulle allmänhetens reaktion i mångt och mycket vara att detta inte var okej. Detta hypotetiska exempel liknar ingreppet manlig omskärelse, men varför skulle vi då godkänna det ena men inte det andra? Ett religiöst ingrepp som permanent tar bort frisk vävnad, som manlig omskärelse eller de hypotetiska exemplen, minskar barnets
möjligheter till att gå ur samfundet och byta trossamfund då han är märkt för livet (Sarajlic, 2014, 334 ).
4.2. Religionsargument för omskärelse
För det första har alla en rätt till religionsfrihet och på så vis har föräldrar rätt att utöva sin tro, tradition och sedvänjor samt uppfostra sina barn i denna tro (ECHR art.9 & tilläggsprotokoll 1 art. 2). Inom denna rättighet skulle då manlig omskärelse räknas som en del av att utöva sin tradition och, som även syntes i den tidigare forskningen, det går heller inte att anta att omskärelse skulle vara olagligt inom ECHR eller CRC (Swatek-Evenstein, 2013, 50)
25 Inom religionen, speciellt då judendom och islam, är det en viktig del att fullfölja förbundet med Gud och på det viset träda in i religionens samfund och bli en del av gemenskapen med de andra troende (Sarajlic, 2014, 329). Fullföljandet av förbundet är i dessa fall ofta
omskärelse. Den symboliska skadan är då att inte bli omskuren som pojke, att på så vis exkluderas från det religiösa samfundet, som är så viktigt för många. Det skulle betyda att pojken som inte är omskuren lider mer, ur en symbolisk synvinkel, än en pojke som är omskuren (Garasic, 2013, 66-68).
Att det är möjligt att tillåta manlig omskärelse inom en religion beror på att det är medicinskt berättigat, det vill säga ingreppet används under medicinska omständigheter då det anses nödvändigt till exempel vid för trång förhud. Det kan då tolkas att omskärelse skulle ha vissa medicinska fördelar, det är det som säkerställer att det inte är skadligt på något kvantifierbart sätt, som bidrar till att omskärelse kan tillåtas i religionens namn. Så att tillåta manlig
omskärelse är ett sätt att respektera religionsfriheten, tillåta en tradition som inte riskerar barnets bästa och kan vara medicinskt gynnande (Garasic, 2013, 66-68).
Ett återkommande argument bland författarna när det gället omskärelse är att det är föräldrarnas rätt som förmyndare att bestämma, vilket tas upp igen under öppen framtid. Föräldrar är generellt tillåtna att ta beslut i deras barns bästa allt som oftast och är tillåtna att uppfostra sina barn enligt deras egna värderingar och standard (Garasic, 2013, 64 & van Howe, 2015, 477). Föräldrar övertalar sina barn att borsta tänderna, att äta grönsaker, att ta simlektioner och lära sig cykla. Så ett argument som säger att föräldrar inte kan ta beslut utan sina barns fulla medgivande håller inte då föräldrar tar beslut å sina barns vägnar hela tiden. Ett barn som är rädd för vatten motsätter sig antagligen idén om att lära sig simma, även om det kan vara nödvändigt för barnet att lära sig, det gäller då att övervinna sina rädslor för att resultatet av att kunna simma är väldigt positivt (Garasic, 2013, 63). Samma sak gäller med grönsaker som många barn motsätter sig, men föräldrar övertalar sina barn att äta för att det är nyttigt för dem. I sådana fall kan barnet ofta välja att motsätta sig tanken på grönsaker eller simma, att då som förälder inte kunna besluta i frågan och bestämma att barnet ska äta grönsaker kan få stora konsekvenser för barnets framtid och hälsa.
4.3. Öppen framtids-argument mot omskärelse
Konceptet rätt till öppen framtid som Joel Feinberg är den mest kända försvararen av, är att barnet ska kunna ta beslut angående sig själv i en ålder då hen är kapabel till att ta sådana
26 beslut. Föräldrarna ska därför skydda barnet och lämna så många valmöjligheter som möjligt öppna så att barnet kan åstadkomma ett bra självförverkligande (Mills, 2003, 499).
”Rights-in-trust”, det vill säga rättigheter barnet inte ännu kan åtnjuta men kommer kunna göra det som vuxen, anses vara applicerbart på manlig omskärelse. Avlägsnandet av en kroppsdel, förhuden i detta fall, anses minska valmöjligheterna för ett barn i framtiden. Den fysiska förlusten av en kroppsdel ger mindre valmöjligheter än att låta den vara kvar. Valet är bestående, förhuden går aldrig att återställa och valet att avlägsna denna bör vara ett val barnet gör i vuxen ålder, annars kommer hans ”rights-in-trust” att kränkas (Darby, 2015, 465-466).
Ett motargument till detta skulle vara att får inte ingrepp som omskärelse utföras för att det skulle inkräkta på barnets egen valmöjlighet i framtiden och den kroppsliga integriteten får inte heller föräldrarna ta beslut om ingrepp som vaccination och operation för gomspalt. Men sett från ett öppet framtidsperspektiv öppnar vaccination och operation för gomspalt snarare upp framtida möjligheter än inskränker dem, vilket icke-medicinsk omskärelse gör, då de förhindrar sjukdomar och framtida problem. Därför går det enligt detta resonemang inte att påstå att kulturella och sociala orsaker skulle kunna rättfärdiga omskärelse då det bryter mot pojkens ”rights-in-trust” och stänger flera möjligheter för honom i framtiden (Sarajlic, 2014, 338).
Ett annat argument mot att låta barnet bestämma senare i livet skulle vara att föräldrar vet vad som är deras barns bästa och vad som ligger i deras intresse, samt att föräldrar vill sina barn väl och tar sina beslut i åtanke med detta. Men även om alla hoppas på att föräldrar behandlar sina barn väl, finns det de föräldrar som inte är kvalificerade att ta hand om sina barn och vissa missköter även sina barn, så att anta att föräldrar har en suverän rätt över sina barn kan skada barnen på flera sätt. Ofta används argumentet om föräldrarätt när föräldrar vill göra något som inte är i deras barns bästa intresse (van Howe, 2015, 476). Att låta föräldrarna ta beslutet att utföra omskärelse på sitt barn är, istället för att vänta tills barnet växer upp och kan ta beslutet själv, också ett antagande att föräldrarna vet bättre vad som är bra för barnet än vad barnet själv kommer att göra som vuxen (Sarajlic, 2014, 332).
4.4. Öppen framtids-argument för omskärelse
De flesta menar att en öppen framtid inte är något som går att åstadkomma och att det till och med inte skulle vara önskvärt. För det första så stängs en mängd valmöjligheter varje dag bara genom att tiden går och det är svårt att veta vad som menas med stängda och öppna
27 möjligheter (Mills, 2003, 499). Att ett barn ska kunna ha alla val öppna som vuxen och kunna bestämma själv, till exempel när det kommer till val av religion, kommer resultera i att barnet inte kommer få någon religionstillhörighet överhuvudtaget. För att känna tillhörighet till en religion måste man leva med traditioner och känna tillhörighet till ett samfund, om ett barn då inte växer upp med dessa traditioner kommer hen troligen aldrig känna tillhörighet till någon religion och därav bli ateist (Mills, 2003, 502).
Ett motargument till detta resonemang skulle vara att det är även ett val att bli ateist.
Hursomhelst har föräldrar inte en skyldighet att hålla alla val öppna för sina barn men har en rätt att kunna uppfostra dem i sin tro, men uppfostra dom att visa tolerans och respekt mot andra (ibid: 504).
Ett annat argument mot konceptet med öppen framtid är att föräldrar istället borde titta till vad barnets intresse är och vad vi är skyldiga barnen (Prusak, 2008, 271). Barnets intresse är att ha ett liv värt att leva, att bli utbildad på ett sådant vis att hen kan utvecklas och blomstra, inte bara ha en framtid som är så kallat öppen (Ibid: 282).
Ett fall angående detta är Wisconsin v. Yoder (406 U.S. 205 [1972]) där Amish ville ta ut sina barn två år tidigare ur grundskolan för att kunna skydda sina barn mot all modern påverkan och kunna bevara sin tradition bättre. Amish fick rätt i detta fall och kan därför ta ur sina barn ur grundskolan två år tidigare än vanligt (Prusak, 2008, 281-282).
Argumenten finns emot detta att det skulle begränsa barnets möjligheter till ett liv utanför Amish i det moderna samhället. Men det går också att se på detta som att Amish barnen får flera olika valmöjligheter inom Amish samhället och möjlighet att bevara sin kultur. Feinberg talar bara om det moderna samhället när han talar om den öppna framtiden och de möjligheter han syftar på är att kunna bli ingenjör, forskare, jurist, affärsman, allt inom det moderna samhället. Visst vill ett barn ha en framtid full av möjligheter, men frågan är då vilka möjligheter och vilket samhälle hen ska inträda. Om Amish samhället räknas till ett gott samhälle kan det inte anses begränsande eller gå emot barnets intresse att ta ur dem ur skolan. Ofta har barn samma synsätt som sina föräldrar då de vuxit upp med deras värderingar och livsstil och då ligger det även i barnets intresse att fortsätta leva det livet (Prusak, 2008, 281-282).
Om samhället vi lever i är liberalt, är det värt att komma ihåg att ett liberalt samhälle försvarar mångfald, försvarar minoriteter gentemot majoriteten och många religiösa minoriteter har sökt sig till liberala länder för att få religiös frihet för dem och deras barn (Prusak, 2008, 285).
