7.1. Uppfyllande av syfte och besvarande av frågeställning
Uppsatsens syfte var att genom en argumentationsanalys studera propositionen till Lagen (2001:499) om manlig omskärelse ur ett etiskt filosofiskt perspektiv för att se hur konflikten mellan religionsfrihet respektive barns rättigheter behandlas i frågan om manlig omskärelse. Genom att besvara forskningsfrågan; Vad finns det för moraliska ställningstaganden i
propositionen till lagen 2001:499 angående manlig omskärelse, och hur förhåller de sig till den etiska debatten om manlig omskärelse? hoppades jag kunna finna de argument och
moraliska överväganden den dåvarande regeringen motiverat lagen med och vilka konflikter som eventuellt kan uppstå ur ett etiskt perspektiv. Studien syftade också till att ta fram vilka normer och värderingar som finns i propositionen samt likheter och skillnader med den etiska debatten.
Genom att använda ett rättssociologiskt perspektiv och skapa ett teoretiskt förhållningssätt utifrån sex stycken vetenskapliga artiklar angående manlig omskärelse, kan denna studie påvisa att i propositionen till den svenska lagstiftningen förs en argumentation och ett resonemang som inte bejakar båda sidor angående omskärelse. De flesta argument är för föräldrarnas bestämmanderätt, föräldrarnas religionsfrihet och att ingreppet är litet och inte medför några allvarligare komplikationer och därför går att acceptera.
Även om lagen är till för att skydda barnet och på så vis inskränker en del på religionsfriheten är känslan att det fortfarande är föräldrarnas religionsfrihet som väger tyngst. Detta eftersom de inte utvecklar de argument som skulle kunna vara emot manlig omskärelse, de nämner vissa men ingen vidare förklaring görs. Vissa av de argument som används är inte heller hållbara eller relevanta, vilket gör att trovärdigheten för argumentationen i propositionen sjunker.
Det moraliska ställningstagandet som görs är att barnen ska skyddas, men inte till vilket pris som helst då föräldrarnas religionsfrihet och bestämmanderätt går före barnens religionsfrihet, rätt till kroppslig integritet, rätt till bästa uppnåeliga hälsa och flera andra rättigheter. Även om CRC inte finns med i grundlagen som religionsfriheten gör, så är det många rättigheter ur CRC som förbises bara på grund av detta. Samt att regleringen av religionsfriheten i
grundlagen berör alla medborgare i Sverige och då också barnen, inte bara föräldrarna. Det är en underliggande värdering och något som kan ses som en norm att föräldrarna har en rätt att bestämma över sina barn och detta ifrågasätts inte.
43 Pojkens bästa är det som är motiveringen bakom lagen, men vad det bästa är definieras inte. Det de kommer fram till är att det är bättre för pojken att omskäras under bra hygieniska förhållanden än dåliga, men frågan är ju om det är det som är det bästa överhuvudtaget. Argumenten som finns i propositionen förhåller sig till viss del lika med den etiska debattens argument, men bara till den del av debatten som är för manlig omskärelse. De argument som finns emot omskärelse diskuteras knappt.
7.2. Avslutande reflektioner
Efter att ha gått igenom argumentationen i propositionen och den etiska debatten angående manlig omskärelse tycker jag att det kan vara värt att överväga om omskärelse blivit en föråldrad och förlegad tradition som borde omtolkas så den bättre passar in i nutid. Så som bland annat gjorts angående barnäktenskap och polygami. Det som är svårt att avgöra är vad som fortfarande får vara en religiös tradition då allt som står i de heliga böckerna inte kan accepteras i dagens samhälle. Vad som ska räknas till en religion och hur länge den ska ha varit en religion för att de ska kunna få undantag till att utföra religiösa ritualer och traditioner som kanske inte anses vara helt moraliskt rätt, är något som skulle vara intressant att utforska vidare.
Som nämnts i den tidigare forskningen, att en religiös tradition som innebär ett fysiskt ingrepp på barn alltid kommer stå i konflikt med den fundamentala rätten till kroppslig integritet samt att omskärelse som en bestraffningsform aldrig skulle vara laglig. Detta skulle vara intressanta punkter att utveckla i samband med vad som religionsfriheten kan skydda.
Ingreppet som sådant behöver då inte förbjudas utan det är när det handlar om små barn det blir moraliskt fel. Kanske skulle en åldersgräns som gör att barnet själv kan besluta i frågan då vara mer moraliskt rätt enligt de etiska författarna. Eller eventuellt att omskärelsen kunde bytas ut mot en annan tradition, som till exempel det kristna dopet eller som gjorts i judendomen med Brit Shalom som är mer av en namngivningsceremoni. Ingen av dessa inkluderar ett fysiskt ingrepp vilket är det som är anmärkningsvärt.
Diskussion kring religion och barn är känsliga ämnen att diskutera i skilda diskurser men framförallt att diskutera dem tillsammans. Jag har försökt vara så objektiv i min tolkning som möjligt. Dock går det inte att bortse från att jag själv är uppvuxen i ett kristet men väldigt sekulariserat samhälle med västerländska, individuella värderingar som har påverkat mig hela livet. Det är viktigt att vara medveten om sin egen position då man aldrig kan vara helt
44 vanligt förekommande i islam och judendom kan det lätt kännas som ett påhopp av religionen. Detta ska inte vara någon kritik av någon religion, utan ett ifrågasättande av hur konflikten mellan religionsfrihet och barnens rättighet har diskuterats angående manlig omskärelse.
45