Regleringens roll

5.4.1 Svag reglering medför lokal anpassning

Ovan diskuteras det om att företagens CSR-strategi påverkas av vilka marknader de agerar på. Vi förde tidigare argument om att de företag som verkar på mogna marknader kan behöva anpassa sig i mindre utsträckning för de nationella skillnaderna medan de företag som istället verkar i tillväxtmarknadsländerna kan behöva anpassa sig i högre grad. Det är även något Visser (2008) lyfter, då han menar att Carrolls (1991) CSR pyramid ser annorlunda ut i till- växtmarknadsländer jämfört med mogna marknader. Vidare förklarar Visser (2008) att till- växtmarknadsländer har andra utmaningar och möjligheter på grund av deras lokala samman- hang. Det framgår i empirin där Lulu (Essity) förklarar att länder befinner sig i olika mog- nadsgrader som påverkar vad de ska prioritera i olika länder. Det ger i sin tur effekter i huruvida de ska utforma sin strategi, där vissa frågor tar större plats än andra beroende på hur långt i utvecklingen landet kommit. Även Anne (Telia) framför liknande argument som att olika länder har kommit olika långt i utvecklingen. Flera av respondenterna belyser detta, men uttrycker det istället som att olika länder har olika utmaningar vilket resulterar i vad de väljer att fokusera på. Thomas (SSAB), Lulu (Essity) och Lena (ABB) förklarar att det finns vissa frågor som är reglerade i Sverige men som kan se helt annorlunda ut i andra länder. Lena (ABB) förklarar att det i Sverige finns bra strukturer och infrastrukturer hur de ska ar- beta kring vissa frågor men i andra länder fungerar det på ett annat sätt på grund av att de har andra strukturer. Thomas (SSAB) exemplifierar att det kan handla om arbetsskydd och sjuk- ersättningar. Jonas framför det tydligt genom att berätta att SKF har en starkare roll i Syda-

merika och Indien, där företagen är en viktig del av samhällsbyggandet i form av att bygga upp det sociala skyddsnätet.

En möjlig tolkning är om företagen verkar i länder med svag reglering och svaga institutioner ökar företagens ansvar och behov av lokal anpassning. Såldes påverkar olika länders regle- ringar i vilken grad företagen tar hänsyn till nationella skillnader, men även i vilken grad de väljer att ta sitt ansvar. Det i form av att majoriteten av respondenterna uttryckte att de tar ett större ansvar i de länder där regleringen är svag genom att bygga upp det sociala skyddsnätet och strukturerna. Matten och Crane (2005, se Jamali, 2010) framför samma poäng som re- spondenterna i vår studie. De menar att de globala företagen förväntas att fylla gapet, speci- ellt i utvecklingsländerna, som råder i de avvikande eller obefintliga regeringarna. Även Ra- sche, Morsing och Moon (2017) framför att företagen förväntas att hantera frågor som vissa anser ligger på regeringens ansvar, såsom infrastruktur, utbildning, säkerhet och arbetsrättig- heter. Det är likvärdigt med det respondenterna uttrycker ovan om socialt skyddsnät, struk- turer, infrastrukturer, arbetsskydd och sjukersättning. Precis som Thomas (SSAB), Lulu (Es- sity), Lena (ABB) och Jonas (SKF) förklarar under intervjuerna menar även Mikalsen och Corkery (2014) att de nationella regeringarna har en betydande roll i företagets strategiarbete. Det eftersom att reglerna som företagen måste följa kommer att påverka hur deras CSR- strategier genomförs. Det är i samklang med att företagen anses vara lösningen och därmed bidra till internationell utveckling (Matten & Crane, 2005; Scherer & Palazzo, 2008, se Jamali 2010).

5.4.2 Explicita marknader

Ovan diskuteras det hur de studerade företagen utformar sin strategi beroende på hur regle- rings roll ser ut. Det överensstämmer även med det Whitley (1997) framför om institutionella ramar. Hon menar att institutionella ramar skapar “nationella affärssystem”, vilket Matten och Moon (2008) argumenterar för kan vara förklaringen av de nationella skillnaderna i CSR. Det som respondenterna framför om att utvecklingsländerna inte har samma sociala skydds- nät och infrastruktur kan kopplas till Matten och Moon (2008) synsätt om att det finns skill- nader mellan kontinenter i form av implicit och explicit CSR. Europa kännetecknas av impli- cit CSR som bland annat innebär att staten har en stor makt och Europeiska regeringarnas makt tenderar att vara större än andra delar av världen. Vissa europeiska länder har national- iserade försäkringssystem för hälsa, pensioner och andra sociala förmåner och ser därmed annorlunda ut jämfört med andra delar av världen. Det finns således en tydlig koppling mel- lan det Matten och Moon (2008), Whitley (1997) och vad respondenterna uttrycker. I och med att flertalet av respondenterna belyser att de kan saknas ett socialt skyddsnät eller infra- struktur i vissa länder kan de behöva ta en annan roll i länderna som karaktäriseras av explicit CSR. Matten och Moon (2008) beskriver det som explicit CSR där företag själva formulerar en egen företagspolitik, tar ett frivilligt ansvar och anser att de ska ta ett visst ansvar över samhället. Det framgår när Jonas (SKF) framför att de har en starkare roll i Sydamerika och Indien. Det kan även kopplas till det Lulu (Essity) uttrycker om att de som företag kan be- höva gå in och erbjuda bättre villkor än vad staten gör i vissa länder. Hon menar att de inte alltid kan förlita sig på de statliga organen och lagstiftningen. Sammanfattningsvis kan vi utläsa att svenska globala företag som agerar i länder där regleringen är svag tar ett större

ansvar. Således tenderar företag att anpassa sig mer till de nationella skillnaderna på explicita markander.

Avslutningsvis framhåller alla respondenter att de har egna interna regelverk och policys. Både Lena (Skanska) och Erik (Tetra Pak) framför att de vill nå längre än självaste lagstift- ningen, vilket går i linje med det Mikalsen och Corkery (2014) och Carson, Hagen och Sethi (2015) framför. De menar att skandinaviska länder vanligtvis tar mer ansvar än vad lagen kräver. Det går således att göra en möjlig tolkning att det skandinaviska synsättet sätter spår i hur de undersökta företagen utformar sin CSR-strategi. Erik (Tetra Pak) och Lena (Skanska) menar att det kan vara en konkurrensfördel att gå längre än lagstiftningen och på så sätt säkra sin position på marknaden. Det kan även kopplas till resonemanget som Strand (2010) lyfter. Han menar att den skandinaviska politiken medfört att de skandinaviska länderna har högsta nivåer av sociala och miljömässiga regler och lagar i världen. Det stärks med det Lulu (Es- sity) och Thomas (SSAB) uttrycker om att den svenska lagstiftningen medför att svenska företag ligger långt fram i utvecklingen. Är det möjligt att den skandinaviska kulturen och regleringen sätter spår i hur svenska globala företag utformar sina CSR-strategier? Utifrån ett skandinaviskt perspektiv är det möjligt att tolka det som att företagen vill införa de standarder och principer vi är vana med här. Det för att bidra till tillväxtmarknadsländernas sociala och ekonomiska utveckling eftersom statens roll kan vara svag och opålitlig i de länderna.