I följande avsnitt kommer forskningsfrågorna att besvaras. Sammanfattningsvis visar resulta- tet av vår studie en överblicksbild i hur globala företag utformar sina CSR-strategier med hänsyn till nationella skillnader, men även hur processen går till och eventuella motiv till varför de innehar en specifik strategi. Det framgår också i vilken utsträckning de integrerar CSR i sin affärsstrategi. Slutsatsen framställs med hjälp av den teoretiska referensramen och det diskutera kritiskt huruvida teorierna kan komma att behöva utvecklas.
6.1 Hur utformar svenska globala företag sin CSR-strategi med hänsyn till nat-
ionella skillnader?
Innan studien genomfördes visste vi att få studier besvarat frågan om hur globala företag ut- formar sin CSR-strategi (Barin Cruz & Boeche, 2010). Litteraturen kring globala företag och CSR är fragmenterad (Jamali, 2010). Flertalet forskare påstår att det finns få studier som visat i vilken utsträckning globala företag tillämpar en glokal strategi (Jain & De Moya, 2013; Maynard & Tian, 2004; Molleda & Roberts, 2008; Pratt, 2006). Vår studie visar att majorite- ten av de undersökta företagen använder sig av en glokal strategi. Utifrån intervjuerna kan förstå att nationella skillnader har en stor påverkan i hur företagen väljer att utforma sin af- färsstrategi med dimensionen CSR. Vi har identifierat att företag som agerar på flera och olikartade marknader tender att inneha en glokal strategi medan företag som agerar på mogna marknader innehar en global strategi. Det går i linje med vad Freeman och Hah (2014) fram- för om att globala företag tenderar att ha en mer lokalt anpassad CSR-strategi i tillväxtmark- nadsländer där regleringen är svag och samtliga företag tenderar att ta ett större ansvar i till- växtmarknadsländer. Vi har även sett tendenser till att om företagen exporterar eller verkar aktivt i de olika länderna kan ha en betydelse för om företagen innehar en glokal eller global strategi. Således är det möjligt att marknadens mognadsgrad och om det är ett företag som exporterar eller verkar aktivt i de olika länderna påverkar företagets strategiarbete huruvida vilken utsträckning de behöver ta till nationella skillnader. Studien visar att affärsenheterna i olika länderna vet bäst vilka åtgärder som behöver genomföras, men att det är viktigt att de går i linje med den övergripande strategin.
I och med att Borglund et al (2017), Jamali (2010), Barin Cruz och Boeche (2010) framför att det finns få gemensamma metoder och tillvägagångsätt för att hantera en CSR-strategi har vi med hjälp av empirin framtagit en steg-för-steg modell för hur den glokala CSR-strategin utformas hos svenska globala företag. Modellen kan generaliseras och användas av andra företag, därmed kan den ses som ”implications for managers”. Se följande figur 4 nedan.
Figur 5. Utformning av den glokala strategin, egenkonstruerad.
6.2 I vilken utsträckning integrerar svenska globala företag CSR i sin affärsstra-
tegi?
Idag befinner vi oss i ett CSR-skifte som Rasche, Morsing och Moon (2017) uttrycker som “The strategic turn”. Det handlar om att integrera CSR i företagens affärsstrategi för att skapa sig konkurrensfördelar. Studien visar att samtliga företag integrerar CSR i sin affärsstrategi och att samtliga respondenter framför att det kan användas som en konkurrensfördel. Studien visar att integreringen kan ses som en nyckel in i affärerna vilket bekräftar det Rasche, Morsing och Moon (2017) om att nya aspekter av CSR involveras. Resultatet visar att det skapas en “win-win” situation när företagen använder CSR ur ett affärsstrategiskt perspektiv. CSR kan således ses som företagets differentieringsstrategi för att nå ut till nya marknader och kunder. Vi vill därför argumentera för att “The strategic turn” inte bara framträder i teo- rin utan även i praktiken. Det visar sig även i att samtliga företag som ingår i studien skapar shared value tillsammans med sina intressenter. På så sätt kan vi se att det skapats en brygga mellan konkurrens och värdeskapande. Det innebär att värdeskapandet i form av shared value är ett sätt för företagen att skapa sig konkurrensfördelar. Ovanstående indikerar på att “The strategic turn” framträder i högsta grad och att det råder en samsyn mellan Rasche, Morsing och Moon (2017) och de undersökta företagen.
6.3 Sammanfattning av slutsats
Sammanfattningsvis visar studien att majoriteten av de studerade företagen att deras CSR- strategi ofta anpassas till den lokala kontexten, vilket bekräftar det flertalet forskare (Jain & De Moya, 2013; Maynard & Tian, 2004; Molleda & Roberts, 2008; Pratt, 2006) efterlyst i form av i vilken utsträckning den glokala strategin har implementerats av globala företag. En modell har framtagits över hur globala företag utformar sin CSR-strategi, vilket både Jamali (2010), Borglund et al. (2017) och Barin Cruz och Boeche (2010) framför saknas i forskning- en. Således bidrar studien med en större förståelse och ett mer samordnat sätt för hur CSR- strategier utformas med hänsyn till nationella skillnader. Det framgår att graden av anpass- ning till nationella skillnader påverkas av vilken typ av marknad företaget verkar på, bero- ende på hur välreglerad marknaden är. Det stödjer diskussionen som Freeman och Hah (2014) framför om att globala företag tenderar att ha en mer lokalt anpassad CSR-strategi i tillväxtmarknadsländer där regleringen är svag. Således har majoriteten av företagen i den här
studien en glokal CSR-strategi, det gäller främst de som verkar på tillväxtmarknadsländer med stora kulturella olikheter. Samtliga företag som innehar strategin har även sin produktion och anställda på dessa marknader, medan de exporterande företagen inte anpassar sin CSR- strategi efter nationella skillnader i samma grad. Studien bekräftar uppfattningen från Rasche, Morsing och Moon (2017) om ”The strategic turn” där nya aspekter av CSR involveras. Det visar sig således inte bara i teorin utan även i praktiken. Även genomslaget för Shared Value är stort, vilket tydligt framgår i samtliga intervjuer. Denna konceptuella uppfattning om ”the strategic turn” och Shared Value visar sig ha empiriskt stöd.
6.4 Utveckling av teori
Trots att Porter och Kramers (2011) teori om shared value är en av de mest inflytelserika teo- rierna på området tar den inte hänsyn till nationella skillnader. Därför vill vi kritisera teorin genom att utveckla den i form av att ett skapa gemensamt värde på ett fjärde sätt. Det genom att ta nationella skillnader i beaktning och anpassa sig efter den lokala kontexten på det sätt som den glokala strategin gör (Jain & De Moya, 2013). Det kan innebära att företag kan skapa ett gemensamt värde med de lokala intressenterna. Vi önskar därmed att föreslå att fö- retagen ska ha intressentdialoger på landsnivå och lokal nivå för att få en uppfattning om de lokala behoven och kraven. Genom att föra en dialog med sina intressenter på landsnivå får de en generell uppfattning vad landet efterfrågar, medan på lokal nivå kan de fånga specifika dimensioner i vad de skall fokusera på för att skapa ett gemensamt värde med lokalborna. Det är möjligt att det skiljer sig inom landet, därför vill vi argumentera för att det är betydelsefullt att ha dialoger både på landnivå och lokal nivå. Genom att ha dessa dialoger kan företagen stärka sin relation till sina intressenter och genom relationen skapa ett gemensamt värde. Det är av vikt att ta hänsyn till de nationella skillnaderna, eftersom att något som är legitimt i ett land kan vara illegitimt i ett annat (Grafström, Göthberg & Windell, 2015). Det eftersom att majoriteten av respondenterna i vår studie förklarar att affärsenheterna på lokal nivå förstår marknaden bäst.
Avslutningsvis visar studien att teorin om hypernormer som Donaldson och Dunfee (1999) framtagit behöver utvecklas. Det eftersom den inte omfattar aspekter i hur företag ska för- hålla sig till den när CSR integreras i affärsstrategin. Således behövs tillägg i form av en af- färsstrategi dimension i Donaldson och Dunfee (1999) teori. Dock behövs mer forskning och empiriskt stöd för att se hur den kan komma ut utvecklas i takt med att vi befinner oss i ”The strategic turn”.