5.1 Allmänt
Att ett fel föreligger i teknisk mening räcker inte för att köparen ska kunna göra påföljder gällande. Köparen måste nämligen även iaktta reglerna om preskription och reklamation i 31– 33 §§ köplagen och 2 § preskriptionslagen (1981:130) [cit. preskriptionslagen]. Att köplagens regler om preskription och reklamation är tillämpliga vid aktieöverlåtelser framgår av NJA 1976 s. 341 och köplagens formella tillämplighet.163 Reklamation och preskription hänger ihop,
varför reglerna beskrivs tillsammans i detta avsnitt.
Enligt 32 § 1 st. köplagen är köparen skyldig att meddela säljaren om felet inom skälig tid efter det att denna märkt eller borde ha märkt felet. Det är denna upplysningsplikt om felets förekomst som kallas reklamation. Enligt 32 § 2 st. måste köparen dessutom reklamera senast inom två år från då varan mottogs (köplagens preskriptionsregel). Detta innebär att köparen förlorar sin möjlighet att åberopa felet om denna inte reklamerar inom skälig tid eller som längst inom två år efter mottagandet av varan. Den tvååriga preskriptionsregeln gäller emellertid inte för rättsliga fel enligt 41 § 1 st. Det kan här även noteras att tvåårsregeln inte gäller vid sedvanliga fastighetsförvärv då någon motsvarande regel inte finns i JB.
Reglerna i 32 § köplagen hindrar enligt 33 § inte köparen från att åberopa fel om säljaren förfarit grovt vårdslöst eller i strid med tro och heder. Enligt förarbetet tar regeln i 33 § sikte på situationer där säljaren agerat illojalt.164 Exempel på sådant agerande kan vara, likt vad som redogjorts för ovan i avsnitt 4.1, att säljaren underlåtit att upplysa köparen om allvarliga brister som säljaren känt till.165 Regeln innebär likväl inte att köparen kan vänta med att meddela säljaren om felet under obegränsad tid. Otillbörlig passivitet i detta avseende kan enligt propositionen leda till att möjligheten att åberopa fel prekluderas på allmänna grunder.166
Utöver köplagens preskriptionsregel om två år, som avser möjligheten att åberopa ett visst fel, tillkommer även den allmänna preskriptionstiden om tio år vilken framgår av 2 § 1 st. preskriptionslagen. Denna regel avser den fordran som felanspråket representerar och preskriptionstiden börjar löpa när den aktuella fordran uppstått. En fordran som avser ett felanspråk uppstår som utgångspunkt vid tidpunkten för riskövergången.167 En ny
preskriptionstid börjar löpa om en skriftlig erinran lämnas till gäldenären från borgenären enligt 5 § 2 p. och 6 § preskriptionslagen.
5.2 Reklamationens utformning
En första fråga som måste besvaras är hur själva reklamationen – det vill säga själva meddelandet till säljaren – ska utformas. Det finns inga formkrav i köplagen för hur reklamation ska utformas för att vara giltig. Såväl skriftliga som muntliga meddelanden är således acceptabla. Enligt 82 § köplagen har emellertid köparen möjlighet att åberopa ett meddelande, trots att det försenats eller av annan anledning inte kommit fram till säljaren, om det skickats
163 NJA 1976 s. 341, på s. 350 ff. Jfr avsnitt 3.1.2. 164 Prop. 1988/89:76, s. 125.
165 NJA 2017 s. 1195, p. 17. 166 Prop. 1988/89:76, s. 125.
38 på ett ändamålsenligt sätt. För att inte gå miste om denna möjlighet bör således reklamationen skickas och utformas på ett sådant sätt. I NJA 2020 s. 470 ansågs ett meddelande om hävning av köp av fastighet inte vara avsänt på ett ändamålsenligt sätt när det skickats till en adress som inte fanns. Domstolen tog särskilt hänsyn till att köparen inte försäkrat sig om att adressen var korrekt genom att kontrollera uppgifterna i bolagsregistret eller med säljaren. Däremot ansågs meddelandet vara ändamålsenligt när det skickats till rätt adress med rekommenderad post.168 Med reklamation i 32 § 1 st. köplagen avses enligt förarbetet så kallad neutral reklamation. Med detta menas ett meddelande om att varan är behäftad med fel och att köparen vill göra detta gällande gentemot säljaren. Reklamationen behöver inte innehålla ett preciserat yrkande om vad köparen vill ska hända med anledning av felet.169
Frågan är emellertid hur preciserat felet måste beskrivas i reklamationen. Följande uttalande i förarbetet till 32 § 1 st. köplagen är här av intresse:
”[…] uttrycket ’meddelande om felet’ innebär att köparen måste ange antingen vari felet huvudsakligen består, hur det visar sig, eller i vilket avseende varan enligt köparens uppfattning avviker från avtalad standard. Någon detaljerad beskrivning av felets beskaffenhet krävs inte, men det är inte heller tillräckligt att köparen endast i allmänna ordalag klagar på varan eller hävdar att den är felaktig.”170
Av detta följer att köparen inte behöver känna till felets exakta omfattning och art. Köparen behöver inte heller kunna ange vad som orsakat felet. Istället räcker det att köparen åtminstone anger hur felet visar sig eller vari felet huvudsakligen består. Att endast meddela säljaren att det föreligger fel utan att åtminstone närmare precisera någon av dessa omständigheter synes emellertid inte räcka för att reklamationen ska vara korrekt utförd.171
5.3 Skälig tid för reklamation
5.3.1 Reklamationsfristens startpunkt
Reklamation måste som ovan nämnts ske inom skälig tid. Vad skälig tid är kommer att utvecklas senare i avsnitt 5.3.2, men först ska utredas vilken tidpunkt som är startpunkten för den angivna tidsfristen.
Skälig tid beräknas enligt 31 § 1 st. från den tidpunkt då felet upptäckts eller, om det är tidigare, den tidpunkt då felet borde ha upptäckts. Att avgöra när ett fel faktiskt upptäckts torde sällan utgöra ett problem. Frågan är emellertid när ett fel borde ha upptäckts.
Frågan om när köparen borde ha upptäckt ett fel har ett samband till undersökningsplikten i 31 § 1 st. köplagen.172 Enligt denna regel är nämligen köparen skyldig att, så snart omständigheterna medger och i enlighet med god affärssed, undersöka varan när den avlämnats.173 Köparens skyldighet att undersöka varan kan enligt 31 § 2–3 st. även hänföras till
168 NJA 2020 s. 470, p. 22–33 och 26–27.
169 Prop. 1988/89:76, s. 123. Jfr Hultmark, Christina, Reklamation vid kontraktsbrott, Juristförlaget, Stockholm,
1996 [cit. Hultmark, Reklamation], s. 114.
170 Prop. 1988/89:76, s. 123 f.
171 Jfr Hultmark, Reklamation, s. 114.
172 Prop. 1988/89:76, s. 123. Vid företagsförvärv kallas denna undersökning ibland för tillträdesgranskning eller
post-completion audit. Se Sevenius, Företagsförvärv, s. 323.
39 en senare tidpunkt än avlämnandet om varan ska transporteras till köparen eller om köparen skickar varan vidare efter köpet. Enligt förarbetet är det oftast, men inte alltid, denna undersökningsplikt som utgör underlaget för när ett fel borde ha upptäckts.174 För att utreda när
skälig reklamationstid börjar löpa krävs således en närmare granskning av denna regel. Ytterligare en tänkbar orsak till att ett fel borde ha upptäckts i fallet med målbolag är när revisorn lämnar in revisionsberättelsen enligt 9 kap. 28 § 1 st. ABL (eller en erinran enligt 9 kap. 6 §) till styrelsen.
Vilka fel som borde upptäckas vid en undersökning är beroende av undersökningens beskaffenhet. Vilken typ av undersökning behöver då en köpare vidta för att uppfylla sin undersökningsplikt enligt 31 § 1 st. köplagen? Enligt förarbetet beror detta på omständigheterna i det enskilda fallet. Faktorer som kan inverka är varans typ, dess användningsområde och köparens förutsättningar. Kraven är högre om köparen har erfarenhet av liknande transaktioner.175 Hultmark menar att en köpare av samtliga aktier i ett bolag torde ha en relativt
omfattande undersökningsplikt vilken avseende bokföring normalt torde vara uppfylld om köparen vidtar en undersökning som motsvarar ”revisors undersökning i samband med årsbokslut”.176
Den omständigheten att ett målbolags enda tillgång är en fastighet torde innebära att köparen är skyldig att undersöka själva fastigheten för att ha fullgjort sin undersökningsplikt. Stöd för detta kan hämtas i NJA 2016 s. 237 där köparen var skyldig att undersöka en byggnads fysiska egenskaper.177 Fallet handlade förvisso om köp av en bostadsrätt och inte av ett målbolag, men faktum är att HD i fallet konstaterade att köparen hade en undersökningsplikt avseende fast egendom trots att själva köpet endast avsåg en rättighet att nyttja egendomen och inte ett direkt ägande av den. Det är svårt att här ignorera likheterna till fallet med målbolag.
Hur omfattande en undersökning av en fastighet behöver vara torde variera beroende på omständigheterna i det enskilda fallet. I NJA 2016 s. 237 förlorade köparen möjligheten att åberopa ett fel, vilket bestod i att den försålda bostadsrätten var mindre än avtalat, då skälig reklamationstid löpt ut. I fallet konstaterade HD att den kontrollmätning som krävts för att uppfylla undersökningsplikten var ”en förhållandevis enkel och inte särskilt kostnadskrävande åtgärd som hade varit naturlig att göra”.178 När en fastighet ska undersökas enligt 31 § köplagen
synes således kravet på undersökningens omfattning påverkas av utförandekostnaden, hur enkel den är att utföra och vad som kan anses naturligt i sammanhanget.
Ytterligare ett fall av relevans för undersökningsplikten i 31 § 1 st. köplagen är NJA 1976 s. 341. I fallet fastslog HD att käranden vid köp av aktiebolag inte borde ha upptäckt brister i bokföringen under den närmaste tiden efter köpet.179 Detta motiverades med den omfattande
tid det tog köparen att undersöka ekonomin i det förvärvade bolaget. Även om HD inte fastslog exakt när felet borde ha upptäckts tyder detta på att köparen har så lång tid på sig att undersöka
174 Prop. 1988/89:76, s. 123. 175 Prop. 1988/89:76, s. 121. 176 Hultmark, Köp av aktie, s. 192.
177 NJA 2016 s. 237, p. 37–39. För en sammanfattning av omständigheterna i fallet, se avsnitt 3.3. 178 NJA 2016 s. 237, p. 38. För detta stycke i övrigt, se p. 32–39.
40 ekonomin i ett förvärvat aktiebolag som omständigheterna kräver. Tidpunkten då skälig reklamationstid börja löpa synes således inte påverkas av att en undersökning drar ut på tiden (förutsatt att tidsåtgången är befogad).180 Vidare innebär även domen att köparen normalt ska
undersöka ekonomin i ett förvärvat aktiebolag.
Enligt 31 § 1 st. köplagen ska en undersökning påbörjas så snart omständigheterna så tillåter. Exakt vad detta innebär torde variera från situation till situation. En allmän utgångspunkt torde vara att en undersökning inte kan vidtas innan köparen fått rådighet över målbolaget, vilket normalt sker när köparen införts i aktieboken och således kan utöva sina rättigheter enligt 4 kap. 37 § 1 st. ABL.181 Enligt Johansson måste en undersökning ske senast ”i samband med det närmaste efter köpet kommande årsbokslutet.”182 Hultmark menar att det, med anledning av att de negativa konsekvenserna vid hävning av aktieköp blir mer påtagliga med tiden, är motiverat att köparen som utgångspunkt bör inleda sin undersökning tidsmässigt nära inpå köpet.183 Rättsläget är emellertid oklart avseende Johanssons och Hultmarks uppfattningar.
5.3.2 Reklamationsfristens längd
Ovan har utretts när skälig reklamationstid börjar löpa. Frågan som ska utredas här är vad skälig reklamationstid är enligt 32 § 1 st. köplagen vid förvärv av målbolag.
Svaret på denna fråga synes variera från fall till fall. Enligt förarbetet och prejudikat inträder i vart fall denna tidpunkt tidigare om köparen är näringsidkare, och särskilt så om köpet har samband med en näringsidkarens vanliga rörelse. Utgångspunkten synes i sådana fall vara att reklamation ska ske som senast inom några dagar.184
Även köparens sakkunskap inverkar på bedömningen. Om köparen saknar kunskap och behöver anlita hjälp med bedömningen av huruvida en upptäckt omständighet utgör ett fel kan skälig reklamationstid vara längre.185 Enligt praxis bör hänsyn även tas till köparens behov av
att överväga huruvida något denna upptäckt verkligen utgör ett fel.186
I NJA 2016 s. 237 hade skälig reklamationstid löpt ut när köparen reklamerade knappt ett år efter det att köparen fått tillträde till den aktuella bostadsrätten. HD menade att felet borde ha upptäckts och reklamerats tidigare men specificerade inte någon exakt tidpunkt.187
180 Att undersökning tillåts ta tid innebär inte att köparen slipper inleda undersökningen så snart omständigheterna
tillåter enligt 31 § köplagen. Jfr Hultmark, Köp av aktie, s. 194.
181 Jfr avsnitt 3.3. Se även Skog, s. 138 f. och 152 och Hultmark, Köp av aktie, s. 49. 182 Johansson, s. 111.
183 Hultmark, Köp av aktie, s. 192.
184 Prop. 1988/89:76, s. 124 och NJA 2016 s. 237, p. 36. 185 Prop. 1988/89:76, s. 124.
186 NJA 2016 s. 237, p. 36.
41