Rektors tillämpning av pedagogiskt ledarskap

Under följande avsnitt presenterar vi resultatet gällande rektors tillämpning av ett pedagogiskt ledarskap direkt kopplat till lärande och utveckling av undervisning i fråga om vision, integrering med lärare samt uppföljning av undervisningen.

4.2.1 Rektors vision

Uppsala kommuns vård- och bildningsgrundskolor har en gemensam vision att alla elever ska lyckas, ha rätten att få känna växandets glädje genom att få göra framsteg och övervinna svårigheter (Vård- och bildningsgrundskolor 2011b). Rektor F beskriver att denne har anordnat regelbundna träffar i personalgruppen samt genomfört omröstningar och revideringar för att sammanställa skolans vision. Enligt denne är det viktigt att hålla visionen levande varför rektor vid terminsstart betonar visionens betydelse för personalgruppen.

6 Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser. Statistikmodell som möjliggör analys av kommuners och skolors betygsresultat med hänsyn till olika faktorer (SIRIS 2011).

25

Övriga rektorer anordnar inte några formella möten där visionen framhålls. De menar att visionen kommuniceras på ett informellt sätt och ses som en naturlig del i skolarbetet.

Rektorerna anser att personalgrupperna är medvetna om betydelsen av att alla barn uppnår målen. Rektor D berättar dock att Uppsala kommuns vård- och bildningsgrundskolors vision har funnits som skärmsläckare på skolans datorer. Vidare beskriver rektor D att denne är dålig på att saluföra skolan men poängterar att det är bättre så än tvärtom. Enligt rektor D vore det tragiskt om det fanns fina slogans på väggarna medan barnen på skolan hade det illa.

Samtliga rektorer betonar dock att trygghet är viktigt och ska genomsyra skolans arbete.

De framhåller arbetet som sker i klassrummet tillsammans med eleverna där trygghet och värdegrundsfrågor (t.ex. kamratrelationer, ansvar, arbetsglädje, samarbete, konfliktlösning) lyfts fram. Rektor C förklarar:

”Undervisningen och att lära sig är självklart viktigt, men kunskap kan alltid hämtas in senare. Utan en social trygghet kan eleven inte lära sig. Med en social trygghet kan man i

princip lyckas med vad som helst”

Rektorerna vill skapa en trygg mötesplats för lärande. I vissa fall har även flertalet rektorer inrättat specifika grupper som arbetar t.ex. med integrationsfrågor eller med att kartlägga vad som gör eleven otrygg i skolan.

4.2.2 Rektors integrering med lärare

Enligt utredaren från Skolledarförbundet ska rektor skapa förutsättningar för lärarna att utvecklas och skapa mötestillfällen. Utredaren anser att skolledare inte ska styra lärarnas arbete eftersom rektor inte har lika mycket specifika ämneskunskaper som dem. Istället ska rektor ge feedback, ställa frågor, visa intresse och bidra till att lärarna känner sig sedda.

Återkopplingen sker enligt samtliga rektorer i direkt anslutning till klassrumsbesök, i skolans korridorer och personalrum eller under medarbetarsamtal. Rektorerna genomför klassrumsbesök i varierande utsträckning, allt ifrån ytterst sporadiska besök till regelbundna planerade sådana varje dag. Majoriteten av rektorerna önskar att det fanns mer tid att vara ute i verksamheten och delta i lektionsundervisningen. En rektor ansåg dock det vara mindre intressant att tillbringa en hel förmiddag i klassrummet varför denne genomförde kortvariga klassrumsbesök. Samtliga rektorer nämner dock att de besöker klasser där det uppstått konflikter, om förälder klagat eller om lärare trots insatser inte lyckas höja klassens resultat.

Anledningen till att genomföra klassrumsbesök är att rektorerna vill få en bild över hur

26

lärarna integrerar med eleverna, att få underlag inför medarbetarsamtal, att uppmärksamma eleverna om vem rektor är samt att lärarna vill bli sedda i sin undervisning. Rektor E förklarar:

”Om man är stolt över sitt arbete, tycker man att det är trevligt med besök. Det är ytterst sällan jag är med om att någon skulle dra sig för det. Lärarna vill visa vilket jobb de gör och

hur de tänker”

Enligt rektor E är det viktigt att läraren inte känner sig bli bedömd, utan denne vill hellre i sin återkoppling fokusera på de positiva företeelserna. T.ex. gav rektor E positiv feedback till träslöjdsläraren som i sin undervisning anordnade en tävling där eleverna fick testköra sina nybyggda bilar. Rektor B förklarar i sin tur att denne kan ge råd till lärare:

”Jag är inte expert i varje ämne men jag kan mycket om undervisningssituationen”

Under ett klassrumsbesök kan rektor D hjälpa elever som räcker upp handen. Enligt denne är detta en svår gränsdragning eftersom det inte är vad rektor egentligen bör göra. Samtliga rektorer förklarar att de inte vill styra lärarnas arbete i detalj. De vill lämna utrymme för lärare att planera sitt utövande i klassrummet vilket betonas av rektor C:

”Lärarna som arbetar är professionella och jag måste ha förtroende för mina kollegor och inte gå in och peta i detalj”

Enligt hälften av rektorerna är idrott ett ämnesområde där många elever inte når upp till målen p.g.a. skolk. Rektor B förklarar att denne måste respektera lärarnas professionalitet, men kan samtidigt inte ‖se mellan fingrarna‖ när något går snett. Eftersom många elever skolkade från danslektionen föreslog rektor B att idrottslärarna stryker dans från undervisningen eftersom det inte är ett nödvändigt inslag. Rektor B menar att det krävs flexibilitet då kursplanen tolkas:

”Man får inte vara för rigid och fyrkantig när man tolkar kursplanen”

Idrottslärarna motsatte sig dock rektor B:s förslag, men detta öppnade upp för diskussion om alternativ idrottsundervisning. Det slutliga förslaget som senare införlivades var en temadag med hälsoinriktning.

27

Rektor D betonar att denne sällan påverkar undervisningen. Ett fall berörde specifikt en matematiklärare som på ett mycket opedagogiskt sätt visade siffrorna spegelvänt för barnen.

Rektor D tillägger att även om lärarna vill diskutera med rektor angående undervisningen, måste rektor vara uppmärksam på att inte inskränka på lärarens roll:

”Jag ska inte bli en intern skolinspektion eller metodiklektor”

Hälften av rektorerna tror inte att det behöver uppstå rollkonflikter av att rektor deltar i lärarens undervisning. Rektor C förklarar att denne försöker skapa en öppen relation till lärarna. Hälften av rektorerna framhåller att lärarna vill att de ska genomföra tätare besök.

Rektor A beskriver:

”Lärarna vill ha feedback på undervisningen och bolla idéer, men jag måste prioritera. Tiden går alltid åt till något annat som är viktigare”

Rektor D anser att det finns en för tung tradition i klassrummet. Till exempel ansåg denne att somliga lärare haft för långa sittningar och att samma aktivitet varade för länge i en störande arbetsmiljö med allt för många saker i klassrummen. Rektor D har i dessa fall diskuterat med läraren genom att ställa frågor kring utformningen av undervisningen:

”Ibland kan jag känna mig kritisk inför det jag ser och då måste jag hitta ett sätt att prata om det med lärarna”

Rektor A ansåg i sin tur att de naturvetenskapligt orienterade lärarna var för läroboksstyrda i sin undervisning varför denne drivit en satsning att förändra lärarnas undervisningsmetodik genom att erbjuda extern utbildning.

I de fall specifik lärare inte uppnått bättre resultat i sin klass eller sätter ovanligt många icke-godkända betyg beskriver samtliga rektorer hur de inleder en diskussion med berörd lärare. Samtliga rektorer vill att lärarna ska reflektera mer över utfallet av sin undervisning.

De förklarar att de snarare försöker ställa frågor kring hur ökad måluppfyllelse kan uppnås än att bistå med svar och lösningar. Rektor F menar att denne inte behöver vara expert i ämnesundervisningen men ska visa intresse och delta i diskussionen. Samtliga rektorer låter lärare exempelvis diskutera i arbetslag eller ämnesgrupper för råd och direktiv istället för endast en dialog med rektor.

28

4.2.3 Rektors uppföljning och utveckling av undervisning och elevers lärande

Samtliga rektorer följer upp elevers lärande och utveckling genom skriftliga omdömen från lärarna. Därmed har rektor full insyn och kan sätta in extra stödinsatser till elever som inte uppnår målen. Omdömen fungerar även som underlag för att utvärdera lärarens arbete. Rektor A läser samtliga omdömen för att få uppfattning om skolans elever som helhet. Övriga rektorer läser många omdömen, specifikt de omdömen om elever som behöver extra stöd.

Majoriteteten av rektorerna nämner dessutom individuella utvecklingsplaner (IUP) som syftar till att utveckla undervisningen och elevers lärande. Rektorerna granskar nationella provresultat, betyg och diagnosiska tester. Genom sådan kartläggning av elevers lärande kan extra åtgärdsprogram sättas in. Rektorerna nämner därutöver att tester genomförs i ämnen som t.ex. engelska, svenska och matematik för att bedöma kunskapsnivån bland eleverna.

Därefter organiserar rektorerna personalen var de behövs mest.

Samtliga rektorer tar hjälp, i mer eller mindre utsträckning, av externa parter i att utveckla undervisningen. Det kan vara allt ifrån extern utbildning i att utveckla lärarnas ledarskap i klassrummet, externa föreläsare till studiedagar och fortbildning vilket alltid följs upp med övrig personal i kollegiet. Därutöver sker utbyte med andra skolor i kommunen, med lärarhögskolan i Uppsala samt kommunens centrala utvecklingsenhet som anordnar utbildningar och föreläsningar. I vissa fall kan rektorerna bjuda in representanter från andra skolor med speciell undervisningsteknik. Två av rektorerna har ett utvecklat samarbete med skolor utomlands där inspiration till utveckling av undervisning hämtats.

I övrigt anordnar rektorerna mötestillfällen (t.ex. pedagogiska konferenser, klasskonferenser) och har inrättat särskilda grupper (t.ex. datautvecklings- språkutvecklingsgrupp) där utvecklingen av undervisningen och elevers lärande diskuteras.

Därutöver menar rektorerna att utvecklingen av undervisningen sker i de återkommande diskussionerna i arbetslagen, ämnesgrupperna eller i särskilda skolutvecklingsgrupper. I ett fall har en tillfrågad rektor inrättat en skolutvecklingsgrupp med en filmare som dokumenterar lärarnas arbete och vad som sker i klassrummen, vilket öppnar upp för diskussion hur undervisningen kan förbättras.

29