Slutsats

Att kommunicera vision, ge återkoppling samt följa upp och utvärdera skolans resultat och elevers lärande är komponenter som innefattar rektors pedagogiska ledarskap. Majoriteten av rektorerna förklarar dock att det finns en medvetenhet i personalgruppen om visionens betydelse (eg. ökad måluppfyllelse och att alla elever ska lyckas) varför de inte lägger större tonvikt på att kommunicera detta. Rektorerna betonar istället hur trygghetsaspekten ska genomsyra skolans arbete. Integrering och återkoppling till lärare kan vara av informell- eller formell karaktär där återkopplingen syftar snarare till att skapa en reflekterande förmåga hos lärarna än att rektor bistår med lösningar. Flertalet av rektorerna framhåller att de måste ha förtroende för lärarnas arbete. Trots denna gemensamma tankegång har somliga ändå hävdat att de kan känna sig kritiska inför vad som sker i klassrummet, och emellanåt kommit med konkreta förändringar. Detta har i vissa fall skapat motsättning mellan lärare och rektor och även orsakat en viss överskridning mellan de två yrkeskategoriernas roller. Rektor tillämpar även ett pedagogiskt ledarskap, mer eller mindre omedvetet, genom s.k. boundary activities när denne följer upp undervisningen och elevers lärande genom exempelvis omdömen och individuella utvecklingsplaner. I sitt pedagogiska ledarskap fungerar rektor också som boundary spanner då denne erbjuder lärare fortbildning och externa föreläsningar. Som pedagogisk ledare vill rektorerna i första hand fördela resurser och skapa förutsättningar (t.ex.

stödinsatser, fortbildning, arbetsplatsmöten) vilket eventuellt kan uppfattas som traditionella administrativa chefsuppgifter. I rektors roll är det dock en svår gränsdragning mellan att verka som administrativ chef och pedagogisk ledare eftersom vissa chefsbefattningar kan ge pedagogiska effekter. Samtidigt framhåller rektorerna att de verkar under ekonomiska begränsningarna vilket hämmar dem att utföra uppdraget på bästa möjliga sätt.

De tillfrågade rektorernas vardag karaktäriseras av administrativa uppgifter och oförutsedda händelser som de förväntas lösa. Därutöver upplever rektorerna motstridiga förväntningar och krav från lärare, föräldrar, elever och huvudman vilket orsakar ledningsdilemman i vissa situationer. Eftersom rektor har det övergripande ansvaret för

38

skolans måluppfyllelse framställs denne ofta som skolans nyckelperson. En nyckelperson som innehar ett komplext uppdrag med höga förväntningar och där rektor många gånger är chef och ledare över stora personal- och elevgrupper. Utredaren från Skolledarförbundet förespråkar att fler skolor i Sverige bör ha ett delat skolledaransvar där varje enskild rektor har färre antal ledda. Ett delat skolledaransvar kan eventuellt lätta bördan i rektors komplexa vardag men samtidigt orsaka problem vad gäller ansvarsfördelningen mellan rektorerna. Ett delat skolledaransvar kan även komma att påverka rektors profession i framtiden gällande vad som egentligen ingår i rektors roll. En framtida studie som belyser hur ett delat skolledaransvar påverkar skolans resultat och elevers måluppfyllelse kan även vara av intresse, inte minst i ett sammanhang där den svenska skolans resultat, i internationella jämförelser, försämrats under senare tid.

39

Källförteckning

Berg, G. (1999). Skolkultur - nyckeln till skolans utveckling: en bok för skolutvecklare om skolans styrning. 2., rev. uppl. Stockholm: Gothia

Blomgren, M. och Waks, C. (2009) Lärarna och utbildningsinspektionen: professioners roll i institutionell omvandling. I Offentlig sektor och komplexitet: om hantering av mål, strategier och professioner, Adolfsson, P. och Solli, R (red.), 227-250. 1.uppl. Lund: Studentlitteratur.

Bohlin, R. (1995). Pedagogiskt ledarskap 1. uppl. Stockholm: Liber utbildning

Bossert, S.T., Dwyer, D.C., Rowan, B., Lee V. G (1982) The Instructional Management Role of the Principal. Educational Administration Quarterly. Vol. 18, No, 3 s.34-64.

Brunsson, N. och Sahlin-Andersson, K. (2000) Constructing Organizations: The example of public sector reform. Organizational studies. Vol.21 No.4, s.721-746.

Catano, N. och Stronge, J. (2006). What Are Principals Expected to Do? Congruence between Principal Evaluation and Performance Standards. NASSP Bulletin, Vol 90, No.3, s.221-237 Coldren, A. F. och Spillane P.J. (2007) Making Connections to Teaching Practice: The Role of Boundary Practices in Instructional Leadership. Educational Policy, Vol. 21, No.2, s.369-396.

Copland, A.M. (2001). The myth of the superprincipal. Phi Delta Kappan, Vol.82, s.528-533.

Cunard. F.R. (1990) Sharing Instructional Leadership— a View To Strengthening the Principal's Position. NASSP Bulletin. Vol. 74, No.525. s.30-34.

Egidius, H. (2009). Pedagogik för 2000-talet. 5., [omarb.] uppl. Stockholm: Natur & kultur Ekholm, M. (red.) (2000). Forskning om rektor: en forskningsöversikt. Stockholm: Statens skolverk. Tillgänglig [online]: http://www.skolverket.se/publikationer?id=777 [Hämtad 2011-04-11]

Fayol, H. (2008). Industriell och allmän administration: allt du behöver veta om management. [Ny utg.] Stockholm: Santérus

Fitzgerald, T (2009) The Tyranny of Bureaucracy: Continuing Challenges of Leading and Managing from the Middle Educational Management Administration & Leadership. Vol. 37, No.1, s.51-65.

Gillham, B. (2008). Forskningsintervjun: tekniker och genomförande. 1. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Grubb, W.N. och Flessa, J.J. (2006) ―A Job Too Big for One‖: Multiple Principals and Other Nontraditional Approaches to School Leadership Educational Administration Quarterly, Vol.

42, No.4: s.518-550.

40

Hallerström, H. (2006). Rektorers normer i ledarskapet för skolutveckling. Diss. Lund : Lunds universitet. Tillgänglig [online] http://www.lu.se/o.o.i.s?id=12588&postid=25291

[Hämtad 2011-04-11]

Hallinger, P., och Heck, H.R. (1998) Exploring the Principal‘s Contribution to School effectiveness: 1980-1995* School Effectiveness and School Improvement. Vol 9. No.2: s.157-191.

Hallinger, P. (2011) A Review of Three Decades of Doctoral Studies Using the Principal Instructional Management Rating Scale: A Lens on Methodological Progress in Educational Leadership Educational Administration Quarterly. Vol. 47 No.2: s.271-306.

Hansson, J. (2005). Kompetens som konkurrensfördel: [forma, matcha, utmana eller köpa?].

1. uppl. Stockholm: Norstedts akademiska förlag

Hughes, R. L., Ginnett, R. C. & Curphy, G. J. (2009). Leadership: enhancing the lessons of experience. 6. ed. Boston: McGraw-Hill Irwin

Höög, J., Johansson, O och Olofsson, A. (2005) Successful principalship: the Swedish case.

Journal of Educational Administration, Vol.43 No.6: s.595-606

Jarl, M. och Rönnberg, L. (2010). Skolpolitik: från riksdagshus till klassrum. 1. uppl.

Stockholm: Liber

Jönsson, S.A. och Strannegård, L. (red.) (2009). Ledarskapsboken. 1. uppl. Malmö: Liber Keefe W.J (1987) The Critical Questions of Instructional Leadership

NASSP Bulletin, Vol. 71, No.498: s.49-56.

Kvale, S. och Brinkmann, S. (2009). Den kvalitativa forskningsintervjun. 2. uppl. Lund:

Studentlitteratur

Kåräng, G. (1997). Pedagogiskt ledarskap. Pedagogisk forskning i Sverige. Årg. 2. No 4, s.

263-278.

Law, S. och Glover, D. (2000). Educational leadership and learning: practice, policy, and research. Buckingham [England]: Open University Press

MacNeil, N., Cavanagh, F.R. och Silcox, S (2003) Pedagogic principal leadership Management in Education, Vol. 17, No.4: s.14-17.

Marks, M. H. och Printy, M.S (2003) Principal Leadership and School Performance: An Integration of Transformational and Instructional Leadership. Educational Administration Quarterly, Vol. 39, No.3: s.370-397.

Merkan,S. (2011) Leadership Support through Public—Private ‗Partnerships‘: Views of School Leaders Educational Management Administration & Leadership. Vol. 39, No.2:

s.156-171.

41

Meyer, W.J & Rowan, B. (1977) Institutionalized Organizations: Formal Structures as Myth and Ceremony, The American Journal of Sociology, Vol.83, No.2: s.340-363

Miller, L., och Lieberman, A. (1982) School Leadership Between the Cracks. Educational Leadership Vol.39, s.362-67.

Mintzberg, H. (1973). The nature of managerial work. New York: Harper & Row

Moos, L., Krejsler, J., och Kofod K.K (2008) Successful principals: telling or selling? On the importance of context for school leadership. International Journal of Leadership in

Education. Vol.11. No.4: s.341-352

Murphy, J. (1990) Instructional Leadership: Focus On Curriculum Responsibilities NASSP Bulletin, Vol.74, No.525: s.1-4.

Myers, M. D. (2009). Qualitative research in business & management. London: SAGE Möller, J. (1996). Lära och leda i skolan. Stockholm: Gothia

Nationalencyklopedin (2011) Pedagogik Tillgänglig [online]

http://www.ne.se/sok/pedagogik?type=NE [Hämtad 2011-05-02]

Norberg, K., och Johansson, O. (2007) Ethical Dilemmas of Swedish School Leaders:

Contrasts and Common Themes. Educational Management Administration & Leadership, Vol. 35, No.2: s.277-294.

Nytell, U. (1994). Styra eller styras?: en studie av skolledares arbete och arbetsvillkor. Diss.

Uppsala : Univ.

O‘Donnell, J.R., och White, P.G. (2005) Within the Accountability Era: Principals' Instructional Leadership Behaviors and Student Achievement. NASSP Bulletin, Vol. 89, No.645: s.56-71.

Ohlson, L. (2007). Pedagogiskt ledarskap. 3. uppl. Stockholm: Liber

Olofsson, M. (1996). Pedagogiskt ledarskap. 1. uppl. Stockholm: Bonnier utbildning Persson, A., Andersson, G., och Nilsson-Lindström, M., (2004). Successful Swedish headmasters in tension fields and Alliances. Leadership in Education. Vol. 8 No,1: s.53-72 Power, M. (1994). The audit explosion, London: Demos open Access

Pressmeddelande Skolinspektionen (2011). Många rektorer behöver stärka sitt ledarskap.

(2011-01-11). Tillgänglig [online]:

http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/Press/Pressmeddelanden/Manga-rektorer-behover-starka-sitt-ledarskap/ [Hämtad 2011-04-05]

Reitzug C.U., West L.D,. och Angel, R (2008). Conceptualizing Instructional Leadership: The Voices of Principals. Education and Urban Society, Vol. 40, No.6: s.694-714

42

Robinsson, M.J.V., Lloyd, A.C., och Rowe, J.K. (2008) The Impact of Leadership on Student Outcomes: An Analysis of the Differential Effects of Leadership Types. Educational

Administration Quarterly, Vol. 44, No.5: s.635-674.

Rohlin, L. (2003). Ledarskap och lärande. Dalby: MiL Publishers

Sahlin, K., Blomgren, M., och Waks, C (2009) Stärkt statlig kontroll eller professionen som styrande logik. Ur Resultatdialog 2009. Tillgänglig [online]:

http://www.skolverket.se/sb/d/3201/a/17879 [Hämtad 2011-04-11]

Saunders, M., Lewis, P., och Thornhill, A. (2009). Research methods for business students. 5.

ed. Harlow: Financial Times Prentice Hall

Sebring,P. B., och Bryk, A. S. (2000). School leadership and the bottom line in Chicago. Phi Delta Kappan, Vol. 81: s.440-443.

Siris (2011) SALSA – Skolverkets arbetsverktyg för lokala sambandsanalyser Tillgänglig [online]:

http://siris.skolverket.se/portal/page?_pageid=33,90307&_dad=portal&_schema=PORTAL [Hämtad 2011-05-25]

Skolinspektionen (2011) Om oss Tillgänglig [online]: http://www.skolinspektionen.se/sv/Om-oss/ [Hämtad 2011-05-25]

Skolinspektionens rapport (2010:15) Rektors ledarskap – en granskning av hur rektor leder skolans arbete mot ökad måluppfyllelse. Tillgänglig [online]:

http://www.skolinspektionen.se/Documents/Kvalitetsgranskning/rektor/kvalgr-rektor-slutrapport.pdf [Hämtad 2011-04-05]

Skolledarna (2011) Detta vill Sveriges Skolledarförbund Tillgänglig [online]:

http://www.skolledarna.se/sidor/OmForbundet.aspx [Hämtad 2011-05-25]

Skolverket (2008). Så styrs skolan. Tillgänglig [online]: http://www.skolverket.se/sb/d/1597 [Hämtad 2011-04-10]

Skolverket (2009). Obligatoriska skolreformer – Ansvar enligt LPO 94. Tillgänglig [online]:

http://www.skolverket.se/sb/d/2775 [Hämtad 2011-04-06]

Skolverket (2010a). Rustad att möta framtiden? PISA 2009 om 15-åringars läsförståelse och kunskaper i matematik och naturvetenskap. Resultaten i koncentrat. Sammanfattning av Rapport 2010, 352. Tillgänglig [online]:

Skolverket (2010b) Vad är PISA? Tillgänglig [online]: http://www.skolverket.se/sb/d/254 [Hämtad 2011-05-25]

43

Skolverket (2010c) Om skolverket Tillgänglig [online]: http://www.skolverket.se/sb/d/187 [Hämtad 2011-05-25]

Stålhammar, B. (red.) (1993) Skolledare i en föränderlig omvärld. Göteborg: Gothia

Sweeney, J (1982) Research synthesis on effective school leadership. Educational leadership.

Vol.39 No.5: s.346f

Tillberg, U. (2003). Ledarskap och samarbete: en jämförande fallstudie i tre skolor. Diss.

Stockholm : Handelshögsk., 2003

Their, S. (1994). Det pedagogiska ledarskapet. Mariehamn: Mermerus

Wolvén, L. (2000). Att utveckla mänskliga resurser i organisationer: om ledarskap, organisering, kultur och kompetens. Lund: Studentlitteratur

Vård- och bildnings grundskolor (2011a) Tillgänglig [online]:

http://vardochbildning.uppsala.se/Utbildning/grundskola/Grundskola1/ [Hämtad 2011-04-06]

Vård- och bildnings grundskolor (2011b) Tillgänglig [online]:

http://vardochbildning.uppsala.se/Utbildning/grundskola/ [Hämtad 2011-05-02]

Yin, R. K. (2007). Fallstudier: design och genomförande. 1. uppl. Malmö: Liber

Ärlestig, H (2008) Structrual prerequisites for principals‘ and teachers‘ communication about teaching and learning issues. Improving Schools. Vol.11, No.3: s.189-203.

44