KASAM i relation till den naturvetenskapliga diskursen Det västerländska utbildningssystemet präglas av en kunskapssyn med mätbara färdigheter

fokus (OECD, 2016). Ett utbildningssystem som inte helt är i linje med Antonovskys (2005) teori om känsla av sammanhang. En differentiering går att urskilja mellan de bådas huvudsak- liga elevsyn vilket skapar friktion i lärares sätt att planera och bedriva undervisning i naturve- tenskapens klassrum.

7.3.1 Elevernas känsla av meningsfullhet

Vi ser vårt resultat som argument för att eleverna i klass Es uttrycker mer positiva emotioner och en större vilja att medverka i naturvetenskaplig undervisning jämfört med eleverna i klass Cn som är något mer avståndstagande till att verka inom den naturvetenskapliga diskursen. Viljan att delta i NV-undervisningens olika moment tolkas som mer förankrad hos eleverna i klass Es då utmaningar i större utsträckning ses som användbara att engagera sig i och värde- fulla inför framtiden. Avseende elevernas känsla av meningsfullhet i de båda klasserna ut- trycks, bortsett från vikten av naturvetenskaplig kunskap inför framtida val, ingen påtaglig betydelse av lärande i de naturvetenskapliga ämnena. Sammanfattningsvis tolkar vi detta som att eleverna i de båda klasserna har en förhållandevis låg känsla av meningsfullhet inför delta- gande i den naturvetenskapliga diskursen bortsett från det sätt som eleverna ser på naturveten- skaplig kunskap som ’gatekeeper’ inför framtida utbildningar och i förlängningen elevernas yrkesval. Likt det inflytande vårdnadshavarna har på elevers identitetsskapande i relation till den naturvetenskapliga diskursen bör undervisningen, i enlighet med Sjøberg och Schreiner (2005), utmana elever att utvecklas i interaktion med naturvetenskapen för att skapa en sam- hörighet till diskursen så att skolan i praktiken lever upp till den likvärdighet som beskrivs i läroplanen. Genom vår undersökning kan vi se ett samband mellan elevernas känsla av delak- tighet, huruvida eleverna verkar i en accepterande skolmiljö samt i vilken grad eleverna kän- ner meningsfullhet i relation till sitt lärande i och inför naturvetenskap, vilket överensstämmer med tidigare forskning (Baumeister & Leary, 1995; Juvonen, 2006; Roseth, Johnson, & John- son, 2008). Sammantaget kan vi dra slutsatsen att eleverna i undersökningen till viss del bi- drar till bekräftelse av tidigare forskningsresultat samtidigt som deras känsla av meningsfull- het inför naturvetenskaplig undervisning i ett bredare perspektiv kan ses som en kontextbun- den faktor då det finns många olika aspekter som påverkar detta faktum.

7.3.2 Elevernas känsla av begriplighet

Vi upplever att lärarens troliga avsikt med klassrumskommunikationen inte alltid synliggörs för eleverna i klass Cn som mottagare vilket genererar en olust att delta i de naturvetenskap- liga samtal som sker. Elevdiskussionerna i de båda klasserna visade på ett tydligt samband mellan elevernas inställning till ämnet och deras relation till läraren. Eleverna i klass Cn me- nar att de emellanåt känner sig illa till mods på NV-lektionerna då de upplever att läraren pe- kar ut dem eller ställer krav på dem inför resten av klassen. Utifrån vad eleverna berättar ser vi att läraren är avgörande för huruvida eleverna vågar fråga då de inte förstår vid en genom- gång eller vid instruktioner. Relationen till NV-läraren som klass Cn beskriver återfinns inte i samtalet med eleverna i klass Es där flerstämmighet i NV-klassrummet snarare betonas vilket vi ser som en bidragande aspekt i den höga känslan av begriplighet i klass Es och vice versa. Krav och förväntningar är faktorer som kan bidra till ökad motivation hos elever (Jenner, 2004) vilket tydligt framgår i diskussionen med klass Es. Utifrån samtalen kan vi utläsa att eleverna i klass Es i större omfattning ser på lärarens krav som en anvisning till vilka kun- skaper de genom undervisningen kan tillgodogöra sig medan eleverna i klass Cn ser på kraven från läraren som ett antal uppgifter som ska avverkas. Eleverna visar ingen vidare förståelse för varför uppgifterna ska genomföras och ser således uppgifterna som svåra och obegripliga istället. Det faktum att eleverna i klass Cn inte förstår läraren synliggör en lägre känsla av begriplighet i klassrummet, vilket beskrivs som otydligt och ostrukturerat. Baserat på elever- nas beskrivningar av arenan för lärande tillika klassrummets struktur framgår att eleverna i klass Es besitter en större förståelse för undervisningens innehåll och därav framgår en hög känsla av begriplighet. Utifrån vår undersökning och i relation till Gibbons (2006) forskning drar vi slutsatsen att språkliga faktorer i det naturvetenskapliga klassrummet bestämmer gra- den av den begriplighet som eleverna erfar genom undervisningen.

7.3.3 Elevernas känsla av hanterbarhet

Känslan av hanterbarhet hos eleverna i klass Cn bottnar till stor del i elevernas uttryckta goda sammanhållning och förmåga att använda varandra som resurser i klassrummet medan klass Es snarare ser fler resurser att nyttja för att möta och hantera situationer i den naturvetenskap- liga klassrumsmiljön. I samtalet utläser vi att eleverna i klass Es i högre utsträckning upplever en känsla av hanterbarhet då de har förtroende för sin lärare i naturvetenskap och ser hen som en tillgång i klassrummet medan eleverna i klass Cn föredrar att snarare använda varandra

som resurser för att handskas med utmanande situationer. Hos eleverna i klass Cn ser vi en resignation när de förhåller sig till situationer i relation till den naturvetenskapliga diskursen då de upplever att de sällan kan ta sig an situationer självständigt. I den andra klassen kan samtliga deltagare i diskursen ses som kugghjul som i samspel med varandra ökar hanterbar- heten. Vi drar slutsatsen att eleverna i klass Cn är i behov av ett bredare utbud av resurser att tillgå för att, i enlighet med Borgonovi och Pál (2016), med hjälp av strategier hantera kom- mande påfrestningar i det naturvetenskapliga klassrummet. Med grund i detta drar vi slutsat- sen att sociala faktorer såsom läraren, klassrumsmiljön samt goda relationer till klasskamrater styr elevernas känsla av hanterbarhet. Eleverna som känner att de har tillgång till resurser i klassrummet upplever en högre känsla av hanterbarhet och bibehåller tillika sitt välmående, ett förhållningssätt som återfinns i Torsheim och Wolds (2001) forskning.

Vårt resultat indikerar att prov och läxor i naturvetenskapliga ämnen är en påtaglig orsak till bristande känsla av hanterbarhet hos elever i årskurs 5. Att denna faktor betonas så pass starkt av eleverna kan ha sin grund i att de stod inför ett kommande prov i biologi. Trots detta utlä- ser vi, unisont med McCarthy och Goffin (2005), en tankemässig barriär ur elevernas resone- mang kring ämnet. En barriär vars följd orsakar NV-ångest och en bristande tilltro till den egna förmågan redan innan eleverna ställs inför att hantera naturvetenskapliga utmaningar. Eleverna räds inför ett eventuellt misslyckande, lyfter fokus från uppgiften i fråga och landar i en tro om motgång. Att eleverna i klass Cn erfar en återkommande brist på resurser i klass- rummet, till följd en misstro till den egna förmågan, leder fram till slutsatsen att dessa elever tenderar att se den naturvetenskapliga diskursen som oåtkomlig och dess deltagare som exklu- siva aktörer. Att eleverna känner att deras förmåga inte lever upp till föreställningen om vad som krävs för deltagande i naturvetenskapliga sammanhang hämmar utvecklingen av deras självförtroende, tillika motivation, en mångfacetterad relation som bland annat betonas av Wigfield och Eccles (2002). Stringensen i denna relation förorsakar att de elever med positiva emotioner och förhoppning om att i framtiden verka inom naturvetenskapens diskurs försum- mas.