Vår ingång till arbetet var att vi upplevde en avsaknad av kunskap gällande läs- och skrivsvårigheter och hur elever med problematiken bör undervisas. I samhällsorienterande kurser vid Malmö Högskola har vi flera gånger problematiserat religionsundervisningen och hur den kan bedrivas. Under våra VFU-perioder har vi upplevt ett traditionellt lärande när det kommer till religionsämnet och vi har då funderat kring hur undervisningen kan förändras. Att vi kunde kombinera frågan om läs- och skrivsvårigheter med religionsämnet blev en given ingång.
Flera av respondenterna uppger att de har en bristande kunskap om läs- och skrivsvårigheter trots att de säger sig ha elever med problematiken i sina klasser. Vårt arbete blir av vikt inom lärarprofessionen på så sätt att vi belyser ett ämne som är vanligt förekommande men som lärarna sällan får utbilda sig inom. Vidare upplever vi en brist på metoder för att arbeta med läs- och skrivsvårigheter som är konkret knutet till ämnesundervisningen. Vi ville ta del av gynnsamma arbetssätt för att arbeta med läs- och skrivsvaga elever i religion, vilket vi gjorde
genom intervjuer men också genom litteratur. Vi kombinerade litteratur om läs- och skrivsvårigheter med religionsdidaktisk litteratur, men knöt även samman lärarnas erfarenheter med religionsdidaktisk litteratur för att hitta arbetssätt som kan stötta elever med läs- och skrivsvårigheter.
Vi har utarbetat en studie som redogör för läs- och skrivsvårigheter, religionsdidaktik, vem som ansvarar för att lärare besitter rätt kompetens, hur specialpedagogen arbetar, men som även ger konkreta tips på hjälpmedel som finns att tillgå för att stötta läs- och skrivsvaga barn och vilka specifika svårigheter som kan uppstå inom religionsämnet, samt exempel på arbetsmetoder som kan underlätta för elever med problematiken. Vi ansåg att denna typ av studie inte finns tillgänglig och det var något som vi ansåg relevant för vår framtida profession.
De lärare vi intervjuat menar att det många gånger skulle krävas mer resurser i form av fler specialpedagoger eller lärare, vilket vi kan hålla med om och anser är en resurs att investera i. Kim berättade om deras arbetssätt med en extra pedagog där eleverna får möjlighet att lära i sin egen takt, men de har endast tillgång till den extra pedagogen 50 % av tiden. Hans önskan var att tiden utökades till att gälla alla undervisningstimmar. Leyla och Charlie nämnde också behovet av en extra pedagog och ville ha stöd i klassrummet. Många gånger får elever sitta och vänta på igångsättning, hjälp och stöttning men är det fler pedagoger i klassrummet kan eleverna arbeta mer effektivt. Vi tror att fler skolor borde följa Leylas exempel, att ha en tydlig policy utarbetad för hur man ska gå tillväga när en lärare upptäcker att en elev är i behov av extra stöd. Deras checklista på anpassningar är ett ypperligt sätt att underlätta för lärare, inte minst för nya lärare som inte har samma erfarenhet som äldre lärare.
Vi skulle också vilja se en förändring av lärarutbildningen. Vi upplever att vi inte har fått tillräckligt med kunskap om vanliga diagnoser som allt som oftast finns i dagens klassrum. För att vi ska kunna planera undervisningen utifrån elevernas förutsättningar måste vi besitta rätt kompetens.
7 Referenser
Asp-Onsjö, Lisa (2008). Åtgärdsprogram i praktiken: att arbeta med elevdokumentation i skolan. Studentlitteratur, Lund
Backman, Jarl (2008). Rapporter och uppsatser. Studentlitteratur, Lund.
Bråten, Ivar (red.) (1998). Vygotskij och pedagogiken, Studentlitteratur, Lund.
Dahlin, Bo (2004). Om undran inför livet: barn och livsfrågor i ett mångkulturellt samhälle, Studentlitteratur, Lund.
Druid-Glentow, Birgit (2006). Förebygg och åtgärda läs- och skrivsvårigheter: metodisk handbok. Natur och kultur, Stockholm.
Ericson, Britta ”Läs- och skrivsvårigheter i ett historiskt perspektiv” i Utredning av läs- och skrivsvårigheter Ericson, Britta (2010) s. 23-54. Studentlitteratur, Lund.
Falkevall, Björn (red.) (2013). Att undervisa i religionskunskap: en ämnesdidaktisk introduktion. Liber, Stockholm.
Gibbons, Pauline (2009). Stärk språket, stärk lärandet: språk- och kunskapsutvecklande arbetssätt för och med andraspråkselever i klassrummet. Hallgren & Fallgren, Stockholm. Hajer, Maaike & Meestringa, Theun (2010). Språkinriktad undervisning: en handbok. Hallgren & Fallgren, Stockholm.
Hartman, Sven ”Perspektiv på skolans religionsundervisning” i Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Löfstedt, Malin (red) (2011) s. 19-34. Studentlitteratur, Lund. Hasselbaum, Inger (2005). Godis för små öron: högläsningsböcker för barn från 4 till 9 år. Bibliotekstjänst, Lund.
Hedin, Christer (2014). Religionsundervisning: didaktik och praktik. Studentlitteratur, Lund.
Hyltenstam, Kenneth ”Läs- och skrivsvårigheter hos tvåspråkiga” i Utredning av läs- och skrivsvårigheter, Britta Ericson (red.) (2010) s. 305-340. Studentlitteratur, Lund.
Johansson, Britt & Sandell Ring, Anniqa (2010). Låt språket bära: genrepedagogik i praktiken. Hallgren & Fallgren, Stockholm.
Liljefors Persson, Bodil ”Samhällsorienterade undervisning med religionskunskap i fokus” (s. 235-254) i Utbildningsvetenskap för grundskolans tidiga år, Persson, Sven & Riddersporre, Bim (red.) (2011) Natur & Kultur, Stockholm.
Lundgren, Torbjörn & Ohlis, Karin (2003). Vad alla bör veta om läs- och skrivsvårigheter. Stockholm: Förbundet Funktionshindrade med läs- och skrivsvårigheter. FMLS, Stockholm.
Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011. Skolverket (2011) Tillgänglig på Internet: http://www.skolverket.se/publikationer?id=2575
Löfstedt, Malin ”Etik, moral och det goda livet” i Religionsdidaktik: mångfald, livsfrågor och etik i skolan, Löfstedt Malin (red) (2011) s. 113-124. Studentlitteratur, Lund.
Kutscher, Martin L. (2010). Barn med överlappande diagnoser: ADHD, inlärningssvårigheter, Asperger, Tourette, bipolär sjukdom med flera. Natur & kultur, Stockholm.
Myrberg, Mats (2001). Att förebygga och möta läs- och skrivsvårigheter: en forskningsöversikt på uppdrag av Skolverket Tillgänglig på Internet:
http://www.skolverket.se/publikationer?id=791 Skolverket, Stockholm.
Repstad, Pål (2007). Närhet och distans: kvalitativa metoder i samhällsvetenskap. Studentlitteratur, Lund.
Roos, Lena ”Ansikte mot ansikte” i Religionsdidaktik – mångfald, livsfrågor och etik i skolan Löfsted, Malin (red) (2011) s. 203-216. Studentlitteratur, Lund
Säljö, Roger ”L.S. Vygotskij – forskare, pedagog och visionär” (s. 108-132) i Boken om pedagogerna. Forssell, Anna (red.) (2005). Natur & Kultur, Stockholm
Trost, Jan (2005). Kvalitativa intervjuer. Studentlitteratur, Lund.
Elektroniska källor
Dewey, J. 1982, "Looking Back: My Pedagogic Creed", Language Arts, vol. 59, no. 6, pp.
539. http://www.jstor.org.proxy.mah.se/stable/pdf/41404057.pdf?acceptTC=true (hämtad
2015-03-24)
Forskningsetiska principer inom humanistisk – samhällsvetenskaplig forskning
Nilholm, Claes, Samarbete och avgörande för elever i behov av särskilt stöd, Skolverket
(2011) http://www.skolverket.se/skolutveckling/forskning/amnen-
omraden/specialpedagogik/relationer-larande/samarbete-avgorande-1.151495 (hämtad 2015- 02-21)
Nilholm, Claes & Göransson, Kerstin (2013). Inkluderande undervisning [Elektronisk
resurs:vad kan man lära av forskningen]
https://dspace.mah.se/bitstream/handle/2043/18341/Inkluderande.pdf?sequence=2&isAllowed =y (hämtad 2015-03-24)
Mannerheim, Filippa, Tidsenliga lärverktyg hjälper dem med läs- och skrivsvårigheter Skolverket (2013) http://www.skolverket.se/skolutveckling/resurser-for-larande/itiskolan/sa- arbetar-andra/specialpedagogik/tidsenliga-larverktyg-1.189632 (hämtad 2015-02-20)
Löfström, Anna (projektledare) Läs- och skrivsvårigheter/dyslexi i grundskolan Skolinspektionen (2011)
http://www.skolinspektionen.se/Documents/publikationssok/granskningsrapporter/kvalitetsgr anskningar/2011/dyslexi/kvalgr-dyslexi-slutrapport.pdf (hämtad 2015-02-05)
Svensk författningssamling, Skollagen 1985
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 19851100_sfs-1985-1100/ (hämtad 150207)
Svensk författningssamling (SFS:2010:800), Skollagen 2010
http://www.riksdagen.se/sv/Dokument-Lagar/Lagar/Svenskforfattningssamling/Skollag- 2010800_sfs-2010-800/ (hämtad 150207)
Skolverket (2010) Framtidens lärande, i dagens skola? Internationell forskningsöversikt kring IKT
och skola av Torbjörn Skarin
http://www.skolverket.se/polopoly_fs/1.129010!/Menu/article/attachment/Rapport%25202010_1.pdf
UR Samtiden - Det digitala utanförskapet [Elektronisk resurs]: IT i den nya lärotiden. (2013) Stockholms universitet. Föreläsning av Peter Karlberg http://www.ur.se/Produkter/176014- UR-Samtiden-Det-digitala-utanforskapet-IT-i-den-nya-larotiden (hämtad 2015-03-24)
8 Bilaga 1 – intervjufrågor
Intervjufrågor1. Har du erfarenhet av läs-och skrivsvårigheter? 2. Har du någon elev med dessa svårigheter i din klass?
3. Har skolan erbjudit någon form av kompetensutbildning om problematiken? 4. Anser du att ansvaret för kompetensutbildning angående barn med särskilda behov
ligger hos rektor, specialpedagog eller lärare?
5. Upplever du ett behov av handledning av specialpedagog/skolpsykolog? Finns det tillgång till detta på din arbetsplats?
6. Vilka rutiner finns på skolan för att uppmärksamma och utreda elever med läs-och skrivsvårigheter?
7. Har skolan särskilda strategier för att stötta elever med denna problematik? 8. Använder du dig av några strategier i din undervisning för att stötta dessa elever? 9. Vilka specifika svårigheter kan elever uppleva inom religionsämnet?
10. Upplever du att elever med läs- och skrivsvårigheter stöter på några särskilda problem inom religionsämnet och hur stöttar du i så fall dessa elever i din undervisning för att de ska nå kunskapsmålen?
11. Finns det något som skulle behöva förbättras när det gäller undervisningen för dessa barn?
9 Bilaga 2
Dokument från Leyla skola gällande rutiner för elever i behov av särskilt stöd
Arbetsgång vid extra anpassning och särskilt stöd för elev
Denna arbetsgång ska följas då det uppmärksammats att en elev eventuellt inte kommer att nå de uppsatta kunskapskraven. Pedagogen bör så snart som möjligt informera och samverka med eleven och elevens vårdnadshavare om att det kan finnas behov av extra anpassningar, eller behov av att göra en utredning om särskilt stöd.
1. Pedagogen sätter in lämpliga extra anpassningar. Se lista över extra anpassningar. 2. I de fall de extra anpassningarna inte ger något resultat ska anpassningarna
intensifieras och eventuellt görs ytterligare anpassningar. Konsultera specialpedagogen vid behov.
3. Om problemen kvarstår trots dessa extra anpassningar gör pedagogen en ansökan om särskilt stöd för eleven. Denna ansökan skrivs på särskild blankett, Anmälan och beslut, i samarbete med specialpedagogen.
4. Specialpedagogen tar upp ansökan på EHT.
5. Utifrån ansökan gör EHT en bedömning om en pedagogisk utredning (kartläggning och bedömning) ska göras och då skyndsamt.
6. Pedagogen gör en pedagogisk kartläggning. Ett särskilt formulär med frågor finns. Kartläggningen kan göras tillsammans med specialpedagogen. Med utgångspunkt från den pedagogiska kartläggningen gör pedagog och specialpedagog tillsammans en pedagogisk bedömning av elevens behov. Blankett Utredning av en elevs behov av särskilt stöd fylls i.
7. EHT beslutar utifrån den pedagogiska utredningen om särkilt stöd ska ges och ett åtgärdsprogram ska upprättas. Beslutet förs in i Anmälan och beslut.
8. Ett åtgärdsprogram upprättas utifrån den pedagogiska bedömningen. Pedagogen skriver detta tillsammans med specialpedagog.