Tabell 4. Respondenternas fördelning över kommun, kön och ålder. (%)
Kommun Liten Stor
n=98 64 36
Kön Man Kvinna
n=98 18 82
Ålder < 35 år >35 år
n=96 17 83
Antalet svarande kommuner var 13 små och 4 stora, totalt 17 kommuner. Av de tillfrågade 17 kommunerna i Värmland och Dalsland så hade alla insatsen boendestöd. Fördelningen av respondenterna var 64 % från små kommuner och 35 % från stora kommuner (se tabell 4).
Respondenterna var ojämnt fördelade mellan kön, det var 82 % kvinnor respektive 18 % män (se tabell 4).
Åldersfördelningen mellan respondenterna blev ojämnt fördelad då 83 % av de svarande var över 35 år och endast 17 % var 34 år och yngre (se tabell 4).
7.2. Kompetens
Första frågeställningen handlar om vad personalen inom socialpsykiatrins boendestöd har för kompetens för att kunna utföra sina arbetsuppgifter.
7.2.1. Utbildning
Tabell 5. Fördelning över respondenternas utbildning. (%)
Gymnasial utbildning
Inriktning
n=95 n=93
Ja 98 Vård och omsorg
eller liknande 78
Nej 2 Annat 22
100 100
Högskola /universitets utb.
Inriktning
n=90 n=90
Ja 33 Social arbete 31
Nej 67 Psykiatri 28
Vård och
Stödsamordnare 28
Annat 13
100 100
98 % av de svarande hade gymnasieutbildning och det är 78 % som har vård- och omsorgsutbildning (se tabell 5). Högskole-/ universitetsutbildning fanns hos 33 % av
respondenterna och utav dessa så hade majoriteten läst Vård- och Stödsamordning, Psykiatri eller Socialt arbete.
Tabell 6. Respondenternas
gymnasieutbildning fördelat över kommun, kön och ålder. (%)
Tabell 7. Respondenternas högskola/
universitetsutbildning fördelat över
Undersökningen visar att det inte skiljer sig mellan stora och små kommer huruvida
personalen har gymnasieutbildning eller inte (se tabell 6). Resultaten visar också att de som saknar gymnasieutbildning är över 35 år.
När det gäller högskole-/ universitetsutbildning skiljer sig resultaten något mellan könen (se tabell 7). Det skiljer sig också mellan de två ålderskategorierna. Av de under 35 år har 43 % högre utbildning medan 28 % har det av de över 35 år.
Alla chefer har svarat att kommunen har krav på utbildning på personal som anställs som boendestöd (n=16). Av de chefer som varit med och rekryterat personal och som därför kunde svara på frågan om vilken kompetens som önskats vid personalrekryteringen (n=11) så har de flesta svarat omvårdnadslinjen/ undersköterska eller vård- och stödsamordnare. Men även socionom eller pedagogisk utbildning ansågs vara önskvärt. Svaren på vilka krav på
utbildning som ställs i kommunen på boendestöd (n=15) är liknande som önskad kompetens då det även här är övervägande omvårdnadslinjen som är ett krav. Några chefer skriver dock vård- och stödsamordnare som ett krav och några tar upp personlig lämplighet. En majoritet av cheferna har svarat att vid personalrekrytering så har oftast de sökande relevant utbildning.
Tabell 8. Hur respondenterna upplever att deras kunskap inom olika psykiska funktionshinder räcker till i arbetet . (%) Ej aktuellt Aldrig Sällan Ofta Alltid
I enkäten var fråga 13 en fråga om hur respondenten upplever att kunskapen räcker till mot olika psykiska funktionshinder, se tabell 8. Majoriteten anser sig ofta ha kunskap som räcker till inom alla de utvalda psykiska funktionshindren. Dock var det två funktionshinder som skiljde sig en aning från de andra och det var missbruk och Aspergers syndrom. På de två var det fler som ansåg att de sällan har den kunskap som behövs.
Fråga 14 (n=53) i enkäten samlade upp om det var något som respondenten önskade mer kunskap om. På den frågan svarade många att de alltid har behov av mer kunskap om allt
”man blir aldrig fullärd, kontinuerlig uppdatering behövs”, vidare så är neuropsykiatriska funktionshinder och missbruk något som många vill veta mer om. Detta stämmer väl med hur respondenterna svarade under fråga 13 där fler ansåg sig ha mindre kunskap om Aspergers syndrom och missbruk.
7.2.2. Erfarenhet
Tabell 9. Respondenternas antal arbetade år inom socialpsykiatrin respektive boendestöd. (%)
< 6 år > 6 år
n=98
Hur länge har du arbetat inom
socialpsykiatrin? 43 57 100
n=96
Hur länge har du jobbat som boendestöd?
60 40 100
En längre erfarenhet av att jobba inom boendestöd hade 40 % medan 57 % av respondenterna hade längre erfarenhet av att jobba inom socialpsykiatrin (se tabell 9).
Tabell 10.
Respondenternas antal arbetade år inom socialpsykiatrin fördelat över kommun, kön och ålder. (%)
Av de små kommunerna hade 51 % längre erfarenhet medan det i stora kommuner var 69 % (se tabell 10). Utifrån kön och erfarenhet är siffrorna nästan identiska då 56 % av männen och 57 % av kvinnorna har längre erfarenhet. Ålder har betydelse när det gäller erfarenhet då 66
% av respondenterna hade jobbat längre än sex år och 12 % av de under 34 år hade jobbat mer än sex år.
På den öppna frågan om respondenterna ansåg sig ha annan relevant arbetslivserfarenhet så var det två kategorier som var stora. Den ena kategorin var erfarenhet i allmänhet. Många respondenter ansåg att all erfarenhet var till nytta inom arbetet. Dels privata erfarenheter och dels tidigare erfarenhet från andra yrken. Den andra kategorin var erfarenhet från LSS och
äldrevård. Det var många som hade detta som tidigare arbetslivserfarenhet och ansåg sig ha nytta av det.
7.3. Kompetensutveckling
Andra frågeställningen var om kommunerna har någon form av kompetensutveckling för sina boendestödjare.
Av de chefer som har svarat på om det finns kompetensutvecklingsplaner i verksamheten har tio svarat positivt medan sex har svarat negativt. De har också svarat att de ofta gör
kompetensutvecklingsplaner själva men att det sker i samråd, dock är det olika svar om vem samrådet sker ihop med då det kan vara både med personalen eller med högre chef. I
jämförelsen mellan hur chefer i stora och små kommuner svarat så är differensen inte stor. Av cheferna i de små kommunerna svarade 6 % mer negativt på huruvida de har
kompetensutvecklingsplaner.
Enhetschefens roll är viktig då denne ska kunna skapa förutsättningar till en utvecklande arbetsplats. 81 % av respondenterna svarade att de får internutbildningar från sin arbetsgivare (n=93). Några av de mest vanliga internutbildningar som personalen fått är Motiverande intervjuteknik (MI), Ett Självständigt Liv (ESL), och olika studier inom psykiatri.
Tabell 11.
Hur respondenterna upplever kompetensutveckling från arbetsgivaren fördelat över kommun, kön och ålder. (%) Har en negativ attityd till
Då de oberoende variablerna i studien är kön, ålder och kommun så jämfördes dessa mot tre frågor om kompetensutveckling som slagits ihop till ett index, “ko petensutveckling personal”. Här syns en marginell skillnad mellan små och stora kommuner och mellan ålderskategorierna (se tabell 11).
Då sambandet mellan kompetensutveckling och kön testades med hjälp av Chi² blev resultatet 7,8 % sannolikhet att svaren inte har något samband med varandra. 5 % nivån överskreds därmed och gör att ett samband inte med säkerhet kan fastställas. Fisher´s Exact Test
prövades men gav inget bättre resultat. De två andra bivariata analyserna som gjordes fick inte heller signifikanta värden, varken på Chi² eller Fisher´s Exact Test.
Reliabilitetstestet Cronbach´s Alpha gjordes på de frågor som ingick i indexet
kompetensutveckling personal. Cronbach´s Alpha tittar på hur bra variablerna i skalan hänger ihop och går mellan skala 0 till 1 (Ejlertsson 2005). På index för kompetensutveckling så blev värdet 0,673 vilket visar att reliabiliteten är hög på dessa tre frågor.
7.4. Evidensbaserad praktik
Tredje frågeställningen ser till vilken utsträckning verksamheterna arbetar evidensbaserat. Här ingår också frågan om personalen kan känna empati med brukarna
7.4.1. Forskning Tabell
12.
Hur respondenterna tycker att forskning används i
verksamheterna fördelat över kommun, kön och ålder. (%) Har en negativ attityd till
Utifrån indexet i tabell 12 kan en negativ attityd urskiljas till hur forskning används på arbetsplatsen. De oberoende variablerna påverkar inte till stora skillnader i attityden men en viss skillnad mellan små och stora kommuner kan utläsas. Respondenterna har en något mer negativ attityd till forskning i små kommuner.
Sambandstesten Chi² och Fisher´s Exact Test överskred 5 % nivån på samtliga bivariata analyser under forskning och reliabilitetstestet Cronbach´s Alpha visade att reliabiliteten var låg
7.4.2. Genomförandeplaner Tabell
13.
Hur respondenterna tycker att genomförandeplaner används i verksamheterna fördelat över kommun, kön och ålder. (%)
Har en negativ attityd till genomförandeplan
Har positiv attityd till
genomförandeplan
n=92
Kommun
Liten 19 81 100
Stor 12 88 100
n=92
Kön
Man 13 87 100
Kvinna 17 83 100
n=90
Ålder
<35 år 31 69 100
> 35 år 13 87 100
Det var övervägande positiv attityd hos respondenterna till hur genomförandeplaner används i verksamheterna (se tabell 13). Det var ingen stor skillnad mellan kommunstorlek eller kön i denna fråga. Det som skiljer sig är ålderskategorierna. Det var fler respondenter i kategorin yngre än 35 år som var mer negativ i sin attityd till hur genomförandeplaner används.
Respondenterna fick frågan om de anser att brukarens behov blir tillgodosedda av de insatser som ges (n=96). Här svarade 4 % sällan, 79 % ofta och 17 % svarade alltid.
Sambandstesten Chi² och Fisher´s Exact Test överskred 5 % nivån på samtliga bivariata analyser under genomförandeplaner och reliabilitetstestet Cronbach´s Alpha visade att reliabiliteten var låg mellan hur respondenterna svarat på frågorna.
7.4.3. Empati
Beträffande empati så har 37 % av respondenterna svarat att de ofta känner empati med brukarna och 63 % har svarat att de alltid känner empati. Ingen av de svarande har svarat aldrig eller sällan på denna fråga. (N=98, n=96).