5. Resultat och analys
5.3 Respondenternas metodförslag
De tre mest förekommande kamratbedömningsmetoder för textarbeten som nämns av respondenterna är ”two stars and a wish”, checklistor/mallar och digitalt responsarbete. 5.3.1 Two stars and a wish
Tre av de fem lärarna och fyra av de fem lärarstudenterna berättar att de har erfarenhet av metoden ”two stars and a wish” och att de dessutom anser det som en fördelaktig och enkel metod vid uppstart av kamratbedömning med eleverna. Sammanfattningsvis går metoden ut på att eleverna ska ge varandra två kommentarer kring något som de tycker att deras kamrater
28
gjort bra i sin text (two stars) och dessutom ge en kommentar som beskriver en önskan kring vad de tycker att kamraten skulle kunna utveckla (a wish). Två av lärarna anser att ”three stars and a wish” är bättre, samma metod, men med tre positiva kommentarer istället för två. En av lärarna som förespråkar metoden säger: ”Jag brukar börja med att träna in two stars and a wish. Att man kommer in på kamratbedömning den vägen, det är ganska lätt och inte så pretentiöst för eleverna” (Lärare 4). Lärarstudent 3 har likande erfarenheter: ”Two stars and a wish. Den tycker jag är väldigt bra att använda sig av om de är nybörjare på
kamratbedömning för då får de ändå en start i tankeprocessen”.
Alla de respondenter som förespråkar denna metod har samma uppfattning om hur den går till grundligt sett. Respondenterna ser lite olika för- och nackdelar med att ge responsen muntligt respektive skriftligt, men alla är överens om att en kombination av dem båda kan vara bra. De anser alltså att eleverna bör skriva ner två (eller tre) positiva kommentarer och en önskning på ett papper, men att de sedan sätter sig tillsammans så att eleven som gett feedback får
möjlighet att förklara sig och att den som har fått feedback kan få ställa frågor om den inte förstår. En av lärarna anser att responsen blir mer konkret när den ges skriftligt, men att det också blir lättare att ställa frågor om den ges muntligt. Hen drar slutsatsen att kombinationen mellan muntligt och skriftligt är bäst: ”Jag tycker oftast det funkar bäst att göra både och. Att de får börja med att skriva ner sina tankar, men att de sen säger dem face to face” (Lärare 5). En lärarstudent anger att det kan vara svårt att komma ihåg muntlig respons, men ser
samtidigt fördelen med att samtala för att nå gemensam förståelse. Hen poängterar att responsen bör vara skriftlig så att man kan gå tillbaka och titta på den senare i lugn och ro, men att den också ska kommuniceras muntligt för att räta ut alla frågetecken: ”Att man får det skriftligt och får höra det muntligt för ibland kan man behöva få vissa saker förklarat för sig. Så det kan ju va bra med både och” (Lärarstudent 3).
5.3.2 Checklistor/mallar
Tre av de fem lärarna och tre av de fem lärarstudenterna berättar att de använder sig av checklistor eller mallar vid kamratbedömning där de skriver in tydliga kriterier för den aktuella texttypen som eleverna kan använda sig av för att göra bedömningar av kamraternas texter. De förklarar att mallarna kan anpassas efter elevernas kunskapsnivå och att de bör utökas i takt med elevernas utveckling. Nedan skildras två exempelbeskrivningar av tillämpningen av denna metod:
29 De ska läsa varandras texter och så ska de liksom kolla efter en speciell sak. Så har de
tillexempel gjort en miljöbeskrivning så ska de titta på hur många adjektiv har den kompisen använt tillexempel. Så att man är väldigt tydlig med vad man ska titta efter. Sen får man liksom stegvis försöka utöka det där med att den här gången ska den titta efter det här och det här och att man har en tydlig mall över vad de ska titta efter. (Lärare 1) Det jag gjorde på min praktik var fabler. Det ser ju såklart olika ut beroende på vilket område de ska skriva om. Då fick de en checklista där det stod en fabels olika delar och så fick de kryssa i om det fanns tillexempel tidsord, så fick de kryssa i ja eller nej. Så gör de så med de olika punkterna i en fabels struktur. (Lärarstudent 1)
De respondenter som använder sig av denna metod anger att det ofta är de själva som
utformar kriterierna utan elevernas medverkan. Kriterierna i mallarna och checklistorna berör både genrespecifika drag, grammatik och textstruktur. Flera av respondenterna framhåller att de framförallt ser det fördelaktigt att använda checklistor eller mallar på de texttyper som har en tydlig struktur, exempelvis argumenterande och instruerande texter. En av lärarna
förklarar: ”Instruerande texter och argumenterande texter är ju oftast lättare att bedöma än exempelvis hur sammansatt en handling är i en berättande text tillexempel” (Lärare 1). En av lärarstudenterna som tillämpar metoden anser också att den lämpar sig bra för just
argumenterande texter: ”Det finns liksom vissa tydliga saker som ska ingå i en sån. Det kanske man inte kan göra i alla texttyper för alla är inte så otroligt noga uppbyggda liksom” (Lärarstudent 2).
5.3.3 Digital respons
Ovanstående två metoder är de som de flesta respondenter nämner som gynnsamma för elevernas textarbeten. Tre lärare berättar utöver dessa metoder att de använder sig av digitala responsmetoder för kamratbedömning. Två av dem framhåller att det finns ett digitalt
program där man kan spela in skärmen med texten på samtidigt som man pratar. De anser denna metod effektiv eftersom eleverna då kan gå tillbaka och lyssna flera gånger på den som bedömer. De understryker även att det också underlättar för den bedömande eleven genom att hen kan visa exakt vilka delar av texten som responsen avser och dessutom förklara dem muntligt. Lärare 5 säger: ”Man kan spela in skärmen och visa att ”det här vill jag att du ändrar på” så att de får det som en liten film framför sig. Det är jättepraktiskt”. De beskriver också att man kan använda digitala kommentarsfält för kamratbedömning där eleverna kan gå in och kommentera direkt in i den datorskrivna texten. En av lärarna berättar: ”Vi skriver ju mest på dator och då använder vi ju jättemycket kommentarsfälten. Det blir ju som pratbubblor och det tycker eleverna är jätteroligt” (Lärare 3).
30
Tre av fem lärare berättar att de arbetar med digital kamratrespons, men att de tycker det kan vara bra med en variation mellan digitala och traditionella kamratbedömningsmetoder. Med traditionella metoder avses kamratbedömning genomfört med papper och penna eller via muntlig respons utan digitala verktyg. De två andra lärarna anser att det är bättre om eleverna får sitta tillsammans ansikte mot ansikte och diskutera istället för att kommunicera via skärm. En av de lärare som föredrar en variation av digitala och traditionella metoder säger: ”Varför ska det ena ta ut det andra tänker jag. Man bör använda sig av båda” (Lärare 4).En av de lärare som föredrar att samtala om kamratbedömning istället för att genomföra den digitalt uttrycker sig såhär:
”
När man hör och ser någon blir det oftast mer rätt och färre missförstånd . Jag tycker det är jätteviktigt med dialog, att samtala och se varandra för att få helheten” (Lärare 2).Till skillnad från lärarna anger alla lärarstudenter att de inte använt sig av digitala kamratbedömningsmetoder, bara traditionella. En annan skillnad är att de flesta av
lärarstudenterna (tre av fem) anser det vara mest fördelaktigt med traditionella metoder. De andra två anser att det kan vara bra med en kombination av både digitala och traditionella. Det finns alltså skillnader både inom och mellan grupperna av lärare och lärarstudenter. En av de lärarstudenter som föredrar traditionella kamratbedömningsmetoder framhåller: ”Det känns som om risken är att man kanske sticker iväg på annat när man har en dator framför sig. Generellt skulle jag säga att jag föredrar det mer traditionellt” (Lärarstudent 2). En av de lärarstudenter som anser att man bör växla mellan eller kombinera traditionella och digitala kamratbedömningsmetoder säger: ”Jag tänker att man varierar. Att man kan använda digitala, men också att man använder papper för att de ska få använda pennan, men också sin
Chromebook” (Lärarstudent 4).