Vidare forskning

Som ovan beskrivet skulle det vara intressant med en större kvantitativ studie som undersöker lärares och lärarstudenters syn på kamratbedömning för textarbeten och hur ofta det tillämpas i den svenska skolan. Detta för att få ett vidgat underlag med större representativitet och även en inkludering av de som sällan eller aldrig använder kamratbedömning av olika skäl.

Som tidigare nämnts finns det mycket lite forskning kring hur lärare och lärarstudenter ser på och tillämpar kamratbedömning för textarbeten i en svensk skolkontext och för lägre åldrar. Min studie kan ses som ett bidrag till denna forskningslucka, däremot skulle det vara både intressant och viktigt att lyfta fram samma fenomen ur ett elevperspektiv. Elever i årskurs 4–6 skulle kunna få sina röster hörda kring hur de uppfattar kamratbedömning i deras textarbeten.

40

Referenslista

Barakat, A. & Hassan, O. (2009). Peer assessment as a learning tool for enhancing student teachers’ preparation. Asia-pacific journal of teacher education. 37(4), 399–413. doi: 10.1080/13598660903247676

Berggren, J. (2013). Bedömning som lärande: Vad elever kan lära sig genom att ge feedback. Cepra-striben. 14, 44–53. doi: 10.17896/UCN.cepra.n14.106

Bozkurt, F. (2020). Teacher candidates’ views on self and peer assessment as a tool for student development. Australian journal of teacher education. 45(1), 47-60. doi: 10.14221/ajte.2020v45n1.4

Bryman, A. & Bell, E. (2011). Business research methods. (3., [uppdaterade] uppl.), [Elektronisk resurs]. Oxford: Oxford University Press. Hämtad från:

https://www.uwcentre.ac.cn/haut/wp- content/uploads/2018/11/Alan_Bryman_Emma_Bell_Business_Research_Methodsb-ok.cc.pdf

Chen, Y., Liu, E., Shih, R., Wu, C. & Yuan, S. (2011). Use of peer feedback to enhance elementary students’ writing through blogging. British journal of educational technology. 42(1), 1-4. doi: 10.1111/j.1467-8535.2010.01139.x

Cho, K. & MacArthur, C. (2010). Student revision with peer and expert reviewing. Learning and instruction. 20(2010), 328-338. doi: 10.1016/j.learninstruc.2009.08.006

Gan, M. (2011). The effects of prompts and explicit coaching on peer feedback quality. New Zealand: University of Auckland. Hämtad från:

https://researchspace.auckland.ac.nz/bitstream/handle/2292/6630/whole.pdf;sequence=5 Harris, L. & Brown, G. (2013). Opportunities and obstacles to consider when using peer- and

self-assessment to improve student learning: Case studies into teachers’ implementation. Teaching and teacher education. 36, 101–111. doi: 10.1016/j.tate.2013.07.008

Kihlström, S. (2007). Intervju som redskap. I: Dimenäs, J (Red.), Lära till lärare: Att utveckla läraryrket – vetenskapligt förhållningssätt och vetenskaplig metodik (1 uppl., ss. 47– 57). Stockholm: Liber AB.

Lundstrom, K. & Baker, W. (2009). To give is better than to receive: The benefits of peer review to the reviewer’s own writing. Journal of second language writing. 18(2009), 30-43. doi: 10.1016/j.jslw.2008.06.002

Min, H. (2005). Training students to become successful peer reviewers. System. 33(2005), 293-308. doi:10.1016/j.system.2004.11.003

Panadero, E. & Brown, G. (2017). Teachers’ reasons for using peer assessment: positive experience predicts use. European Journal of Psychology of Education. 32(1), 133–156. doi: 10.1007/s10212-015-0282-5

41

Patel, R. & Davidson, B. (2011). Forskningsmetodikens grunder: Att planera, genomföra och rapportera en undersökning. (4., [uppdaterade] uppl.) Lund: Studentlitteratur.

Philippakos, Z. & MacArthur, C. (2016). The effects of giving feedback on the persuasive writing of fourth- and fifth-grade students. Reading research quarterly. 51(4), 419-433. doi: 10.1002/rrq.149

Philippakos, Z. (2017). Giving feedback: Preparing students for peer review and self-evaluation. Reading Teacher. 71(1), 13–22. doi: 10.1002/trtr.1568

Skolverket. (2011). Kunskapsbedömning i skolan: Praxis, begrepp, problem och möjligheter. Stockholm: Skolverket. Hämtad från: https://www.skolverket.se/getFile?file=2660

Skolverket. (2019). Läroplan för grundskolan, förskoleklassen och fritidshemmet 2011 (Rev. uppl). Stockholm: Skolverket. Hämtad från:

https://www.skolverket.se/getFile?file=4206

Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer: Inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från:

https://www.vr.se/download/18.68c009f71769c7698a41df/1610103120390/Forskningse tiska_principer_VR_2002.pdf

Vetenskapsrådet. (2017). God forskningssed. Stockholm: Vetenskapsrådet. Hämtad från: https://www.vr.se/download/18.2412c5311624176023d25b05/1555332112063/God -forskningssed_VR_2017.pdf

Vygotsky, L. (1978). Mind in society: The development of higher psychological processes. (M. Cole, övers.). Cambridge Mass: Harvard U.P.

Vygotsky, L. (1986). Thought and language, [Elektronisk resurs]. (A. Kozulin, övers.). Cambridge Mass: MIT Press. Hämtad från:

http://s-f-walker.org.uk/pubsebooks/pdfs/Vygotsky_Thought_and_Language.pdf

Wen, L., Tsai, C. & Chang, C. (2006). Attitudes towards peer assessment: a comparison of the perspectives of pre-service and in-service teachers. Innovations in education and teaching international. 43(1), 83–92. doi: 10.1080/14703290500467640

1

Bilaga 1 - Informationsbrev Hej!

Jag heter Caisa Svanström och läser min sista termin i grundlärarprogrammet 4–6 på Karlstads universitet. Jag skriver just nu mitt examensarbete som handlar om

kamratbedömning för att gynna elevers textarbeten och skulle verkligen uppskatta om du ville dela med dig av dina erfarenheter och tankar för att hjälpa mig att slutföra mitt arbete.

I min undersökning ämnar jag att intervjua 5 st. verksamma lärare och 5 st. lärarstudenter, båda grupperna med inriktning mot årskurs 4–6. Tanken är att lärare och lärarstudenter kan dela med sig av sina erfarenheter från sin egen undervisning, utbildning och praktik. Syftet med studien är att skildra framgångsrika kamratbedömningsmetoder som kan gynna elevernas textarbeten samt beskriva vilka uppfattningar det finns kring vikten av att implementera dessa metoder i årskurs 4–6. Jag kommer också undersöka om det finns några likheter och/eller skillnader mellan verksamma lärares och lärarstudenters uppfattningar.

Intervjuerna sker över det digitala samtalsprogrammet Zoom och beräknas ta ca 30 min. Intervjuerna kommer att spelas in för att jag i efterhand ska kunna transkribera dem och återge respondenternas exakta svar. Du väljer själv om du vill ha kameran påslagen eller inte.

Inspelningarna kommer inte att delas med någon. Intervjuerna kommer att sparas ner på en extern krypterad hårddisk. Detta för att inte riskera att någon annan kan ta del av dem. Personuppgifter som samlats in i form av namn och arbetsplats/skola samt de inspelade intervjuerna kommer att raderas så fort arbetet är godkänt och betyget har registrerats i Karlstads universitets studieregister.

Du som deltar kommer att vara helt anonym i mitt arbete. Intervjuerna sker med beaktande av Vetenskapsrådets etiska principer. Detta innefattar: Informationskravet →Du som deltagare ska ha fått information om syftet med studien. Samtyckeskravet →Du väljer själv om du vill delta i studien och du kan när som helst avbryta din medverkan. Konfidentialitetskravet → Dina personuppgifter delas inte med obehöriga. Nyttjandekravet→ Insamlad information får endast användas för forskningsändamål. Du kommer även att få ta del av arbetet när det är klart.

Dina erfarenheter och uppfattningar är viktiga för att nå en ökad förståelse över varför och hur kamratbedömning kan tillämpas i klassrummet för årskurs 4–6. Hoppas du vill ställa upp!

2 Karlstads universitet är personuppgiftsansvarig. Enligt personuppgiftslagen (dataskyddsförordningen från och med den 25 maj 2018) har du rätt att gratis få ta del av samtliga uppgifter om dig som

hanteras och vid behov få eventuella fel rättade. Du har även rätt att begära radering, begränsning eller att invända mot behandling av personuppgifter, och det finns möjlighet att inge klagomål till

3

Bilaga 2 - Samtyckesblankett

Samtycke till att delta i studien:

”Kamratbedömning för att gynna elevers textarbeten: Framgångsrika metoder

och betydelsen av kamraternas respons”

Jag har skriftligen informerats om studien och samtycker till att delta.

Jag är medveten om att mitt deltagande är helt frivilligt och att jag kan avbryta mitt deltagande i studien utan att ange något skäl.

Underskrift: ………. Ort och datum: ………

Namnförtydligande: ……….

☐ Jag väljer att delta i studien och godkänner att Karlstads universitet behandlar mina personuppgifter i enlighet med gällande dataskyddslagstiftning och lämnad information.

4

Bilaga 3 - Intervjuguide

Kategori 1: Kamratbedömning relaterat till respondenten själv • Vad tänker du på när du hör ordet kamratbedömning?

• Vilka positiva och/eller negativa upplevelser av kamratbedömning har du från när du själv var elev, lärarstudent respektive lärare?

• Har du fått någon utbildning kring kamratbedömning och vad tyckte du i så fall om den? • Vilka erfarenheter har du av kamratbedömning i årskurs 4-6?

Kategori 2: Kamratbedömningsmetoder för att gynna elevers textarbeten

• Kan du beskriva de metoder för kamratbedömning som du sett eller genomfört som skulle kunna användas för att gynna elevernas textarbeten?

• Vilka faktorer anser du är viktiga för att kamratbedömningsprocessen ska bli lyckad i årskurs 4–6?

• Anser du att digitala eller mer traditionella kamratbedömningsmetoder för skrivuppgifter är mest fördelaktiga och varför?

• Vilka fördelar och/eller nackdelar ser du med muntliga respektive skriftliga kamratbedömningsmetoder?

Kategori 3: Attityder till kamratbedömning

• Hur betydelsefullt anser du att kamratbedömning är för elever i årskurs 4–6?

5

• Anser du att det är mest fördelaktigt för eleverna att ge eller att ta emot respons från kamrater?

• Hur ser du på att använda kamratbedömning som en lärande process?