Respondenters upplevelser av lässtrategier

I intervjustudien beskrev respondenterna lässtrategier på liknande sätt och alla fyra beskriver det som ett verktyg för att förstå och tolka olika texter. De fyra lärarna anser och beskriver vikten av att arbeta med lässtrategier i sin undervisning. Lärare 4 beskriver lässtrategier och flerspråkiga elever på följande sätt:

För att eleven ska bli en bra läsare så är det viktigt att jag som lärare lägger grunden till det.

Flerspråkiga elever har oftast, vad jag upplevt, inte fått hört och läst böcker så som enspråkiga elever ofta är uppvuxna med. Det gör det ännu viktigare att ge eleverna rätt verktyg så att även dom kan utveckla sin läsförmåga och läsförståelse. Jag brukar alltid arbeta med olika strategier så att alla elever ska få möjlighet att hitta en strategi som fungerar. (Lärare 4)

I likhet med lärare 4 anser lärare 1 att: ”bra lässtrategier gynnar elevernas läsförmåga och läsförståelse även utanför skolan”. Att utveckla en god läsförståelse är något intervjurespondenterna anser speciellt viktigt för flerspråkiga elever. De anser att elever som läser svenska som andraspråk till viss del behöver andra lässtrategier än elever med svenska som förstaspråk. Intervjurespondenterna anser även att det är viktigare för flerspråkiga elever att läraren konkret visar och modellerar de olika strategierna. Lärare 3 menar på att ”genom att genomföra strategierna i helklass eller mindre grupper skapar det en trygghet för alla elever men speciellt för flerspråkiga elever tills de lärt sig och kan utföra strategierna själva”. I enkätstudien framkommer det i resultatet att 71% av enkätrespondenterna även anser att elever som läser ämnet svenska som andraspråk behöver specifika lässtrategier i sin läsförståelse.

Majoriteten av enkätrespondenterna svarade att de tycker goda lässtrategier är viktiga för att

elever ska utveckla en god läsförståelse. Vidare tycker 53% av enkätrespondenterna att det är viktigare för flerspråkiga elever att besitta goda lässtrategier. 86 av enkätrespondenterna anser att de arbetar med lässtrategier i sin undervisning och resten av respondenterna anser att de delvis arbetar eller arbetar lite med lässtrategier i undervisning. Det är fler enkätrespondenter som anser att de modellerar och visar hur strategierna kan användas i undervisningen. Utav de 118 enkätsvaren så framkommer det att 89 anser att de modellerar och visar strategierna i sin undervisning och 20 anser att de till viss del modellerar och visar strategierna i undervisningen.

Intervjurespondenterna anser att de arbetar med olika lässtrategier dagligen och att de modellerar och visar hur strategier används. Lärare 4 anser att ”alla elever behöver modellering oavsett om de är flerspråkiga eller inte”. Vidare framkommer det i intervjuerna att lärarna anser att ibland kan olika strategier modelleras för olika elever beroende på vilket stöd som behövs.

I enkäten fick respondenterna besvara olika påstående hur ofta de använder olika lässtrategier.

En sammanställning av de tio olika lässtrategierna visar på att de två vanligaste strategierna som enkätrespondenterna anser att de använder dagligen är att klargöra ord och begrepp och högläsning i helklass. I sammanställningen syns även de strategier enkätrespondenterna använder mest periodvis. Av de tio lässtrategier som angavs är det fem stycken som respondenterna anser att de arbetar med under perioder. Enkätrespondenterna ansåg att de arbetade med tanke- och begreppskartor, skapa inre bilder, bearbetning av text, sammanfattning av text och högläsning i mindre grupp under vissa perioder (se figur 4). Av intervjustudien visar resultatet på att de använder liknande strategier som enkätrespondenterna. Lärare 4 menar på att ”dagligen klargör jag ord och begrepp till flerspråkiga elever”. De andra tre intervjurespondenterna instämmer med lärare 4 att lässtrategin att klargöra ord och begrepp är något som sker oftare i undervisningen i alla ämne för flerspråkiga elever. Lärare 3 förklarar att

”högläsning i mindre grupper sker dagligen men det är inte för alla elever i klassen utan en grupp av elever som får stöd i sin läsutveckling”. Högläsning i helklass är en strategi som intervjurespondenterna konstaterar är en strategi som används oftare än andra. Det framkommer i studien att två av intervjurespondenterna använder sig av text med frågor i olika ämnen dagligen. Intervjurespondenterna beskriver att vissa strategier används i större utsträckning under vissa perioder och i andra perioder används strategierna inte alls. Alla fyra respondenterna anser att sammanfattning av texter och bearbetning av texter ofta sker i perioder.

Det framgår i intervjustudien att tanke- och begreppskartor samt högläsning i mindre grupper inte sker lika ofta utan är något som respondenterna arbetar med under perioder.

Intervjurespondenterna fick följdfrågan om de anpassar lässtrategier till flerspråkiga elever. Det

framkommer i resultatet att respondenterna är eniga om att bearbetning av text inte är relevant för flerspråkiga elever som inte kommit så långt i sin utveckling av det svenska språket. Lärare 1 beskriver det som att ”om eleverna har det svårt med språket är det onödigt att utsätta dem för strategier som kan sänka deras självförtroende i deras utveckling…”.

Intervjurespondenterna kom fram till att det var mer givande att arbeta och fokusera på att klargöra ord och begrepp och arbeta med olika texter med frågor samt sammanfatta de olika texterna för att lägga grunden inför bearbetning av texter. Lärare 1 beskrev vidare att ”… då är det bättre att arbeta med strategier som är mer givande och stärker elevernas lärande”. En följdfråga som intervjurespondenterna fick var om de upplever att flerspråkiga eleverna använder vissa strategier bättre än andra. Alla respondenter ansåg att det fanns vissa strategier som flerspråkiga elever använder mer och har bättre kunskap om. Lärare 4 ansåg att elevernas användning av lässtrategier utgår ifrån vilka lässtrategier läraren undervisar om och beskrev deras användning av lässtrategier på följande sätt:

Jag arbetar med vissa strategier mer än andra så jag tar på mig det ansvaret att eleverna arbetar bättre med vissa strategier eftersom jag inte givit dem samma möjlighet att utveckla bättre kunskaper om alla strategier. (Lärare 4)

Det framkom även hos de andra intervjurespondenterna att elevernas användning av strategier utgår från vilka strategier lärarna har använt sig av i undervisningen. Lärare 3 beskriver det som att: ”eftersom jag inte bearbetar text med eleverna så ofta så har de bättre kunskaper i de strategierna vi använder dagligen”. Det framkommer även i intervjustudien att respondenternas anser att textsamtal är en givande strategi där eleverna kan stötta varandra i sitt arbete. På liknande sätt beskriver lärare 3 elevernas lässtrategiutveckling följande: ”strategierna utvecklas som bäst när de samarbetar och diskutera med varandra”.

I studien fick respondenterna besvara om de använder någon specifik lässtrategimodell i sin undervisning. Hälften av enkätrespondenterna anser att de använder en specifik lässtrategimodell i sin undervisning. Flera enkätrespondenter motiverade sina val av lässtrategiundervisningen genom materialet Läsfixarna och Reciprocal Teaching (RT). I intervjustudien framkom det liknande resultat som i enkätstudien. Lärare 2 beskriver följande:

Jag anser inte att jag använder någon specifik modell men jag använder mig utav materialet läsfixarna. Materialet är elevnära och det har ökat elevernas kunskaper och förståelse över olika strategier på ett enklare sätt. (Lärare 2)

Ingen av intervjurespondenterna ansåg att det använder någon specifik lässtrategimodell i sin undervisning. Lärare 1 anser att modeller är något som inte prioriteras i undervisningen utan beskriver följande: ”jag anser inte att en specifik modell är prioriterande i undervisningen utan det är viktigare att hitta olika lässtrategier som utvecklar och motiverar eleverna i fler ämnen”.

Intervjurespondenterna fick beskriva och förklara vad lässtrategier gav undervisning för fördelar. Lärare 1 beskrev och förklarade fördelarna på följande sätt ”det ger en djupare förståelse för eleven i vad den arbetar med”. Vidare förklarade lärare 2 det som att ”det gör eleverna mer självsäkra i sitt arbete och skapar en bättre självkänsla hos eleverna när de kan klara av tillexempel läsförståelseuppgiften självständigt”. På liknande sätt förklarar lärare 3 fördelarna som ”den bästa känslan och fördelen med arbete med lässtrategier är när eleverna självständigt börjar arbeta och använder sig av strategier vi arbetat med”. Slutligen förklarar lärare 4 ”den största fördelen med att arbeta med lässtrategier är att jag ser att eleverna visar en större textförståelse när vi arbetar med olika texter”. I resultatet framkommer det av intervjuerna att en djupare förståelse och elevernas självförtroende är stora fördelar som lässtrategier ger undervisningen.

Figur 4: Lässtrategier som enkätrespondenter anser använda i perioder