6. Diskussion
6.1 Språkliga resurser och modersmålets betydelse
Resultatet från studien indikerar att majoriteten av respondenterna inte använder elevernas språkliga resurser i undervisningen även om att det i studien framgår att majoriteten av respondenterna anser att modersmålet har en betydande roll i elevernas utveckling för att skapa en större förståelse. Studiens resultat tyder även på att respondenterna har erfarenhet av flerspråkiga elever. Jag antar att det kan vara en osäkerhet och okunskap över användningen av flerspråkighet i klassrummet för läraren som skapar splittringen i resultatet. Okunskapen och osäkerheten i användningen av elevernas flerspråkighet kan bidra till att läraren inte vet hur de ska använda elevens andraspråk eller varför. Detta avspeglar sig då i lärarens uppfattning och attityder till språket som överensstämmer med Lindholm (2020, s. 96) som anser att lärarens förkunskaper och erfarenheter avspeglas i sina uppfattningar. Detta är även i enlighet med Lindberg och Hyltenstam (2012, s. 33) som menar på att lärarens uppfattningar och attityder avspeglar sig i deras undervisning och får en avgörande roll i eleven utveckling som även överensstämmer med Lindholm (2020, s. 96–97).
I undervisningen ska flerspråkiga elever få möjlighet att utveckla sin språkförmåga för att kunna uttrycka sig och kommunicera i det svenska språket (Skolverket 2019a, s. 258, 270). I resultatet framkommer det även att en övervägande del av respondenterna saknar högre utbildning i svenska som andraspråk. Kan deras förkunskaper om ämnet svenska som andraspråk och
uppfattningar vara en avgörande roll i deras undervisning som påverkar elevernas utveckling?
Det har betydelse att läraren har kunskaper i ämnet. I enkätstudien framkom det att 86% av respondenterna önskar större kunskaper i svenska som andraspråk, alla respondenter i intervjustudien ansåg att större kunskaper skulle gynna deras undervisning för elever med svenska som andraspråk. Det anser jag är en signal på att lärarna har bristande kunskaper och inte är trygga i sättet de ska hantera flerspråkighet i sin undervisning som skapar en osäkerhet.
Inom området och ämnet svenska som andraspråk tyder resultatet i studien på att lärarna behöver mer kunskaper och kompetensutveckling inom flerspråkighet. I resultatet framkommer det att respondenterna anser att elevens modersmål gynnar deras lärande och skolprestation som är något som överensstämmer med Thomas och Collier (2002, s. 217). Studiens resultat är även i enighet med Ganuza och Hedman (2015,s. 130) som menar på att elevens modersmål är en viktig del i elevens utveckling av ett andraspråk. I likhet med Genuza och Hedman (2015, s.
131–133) så visar resultatet från intervjurespondenterna att elevers kunskaper på sitt förstaspråk underlättar lärandet på ett andraspråk. Något som också utifrån Cummins (2017) teoretiska perspektiv om interdependenshypotesen och CUP–modellen överensstämmer med resultatet att elevers kunskaper och färdigheter kan överföra mellan språken, från första till andraspråk (Cummins 2017, s. 138–139). Därför är det viktigt att utveckla modersmålet och elevernas förstaspråk för att främja andraspråket som överensstämmer med Thomas och Collier (2012) som anser att elevers kunskaper på sitt förstaspråk gynnar deras skolspråk och ämneskunskaper av ett andraspråk (Thomas & Collier 2012, s. 217).
Det finns en enighet hos respondenterna i studien att elevens skriv- och läsförmåga på sitt förstaspråk har betydelse för deras vidareutveckling och användning av sitt förstaspråk i undervisningen. Det överensstämmer med Haukås (2016, s. 12) och Neuner (2014, s. 23) där resultatet över att respondenterna anser att elevernas tidigare kunskaper är av betydelse och när eleverna visar en medvetenhet om deras kunskaper så skapas en resurs i lärandet och bidrar till ökad motivation och engagemang. De menar på att elevernas medvetenhet om deras tidigare kunskaper är viktigt för att främjar deras utveckling av språkinlärning. Resultatet överensstämmer också med Lindholm (2019, s. 92) som menar att läsarens motivation och engagemang påverkar elevernas läsförmåga. Vidare menar Olvegård (2014, s. 228) att om eleven inte är medveten om sin läsförmåga, så skapas det ett hinder för elevens vidareutveckling i deras läsförståelse. Hopp et al. (2019, s. 157) skriver att nyckeln till en framgångsrik undervisning i ett flerspråkigt klassrum är lärarens strävan att inkludera flera språk i sin undervisning. Lärarnas uppfattningar om elevernas användning av sina språk i klassrummet är
positiva och något som går i linje med transspråkande som teoretisk utgångspunkt. De visar på att elevernas kunskaper överförs mellan språken och att om eleverna får arbeta med sina språk i undervisningen skapar det ett transspråkande arbetssätt som utvecklar elevernas språkliga- och kunskapsmässiga utveckling på samtliga språk (Velasco & García 2014, s 21). En intervjurespondent tar upp översättning av begrepp i undervisningen något som Lindholm (2019, s. 92) beskriver som motiverande och något som skapar engagemang för utvecklat lärande hos eleven. Respondenterna behöver inkludera flerspråkiga elevers språk mer eftersom resultatet tyder på att det finns en medvetenhet hos respondenterna att modersmålet är en viktig del av elevernas utveckling även om bara ett fåtal använder elevernas modersmål. Utifrån det sociokulturella perspektivet på lärande visar resultaten från båda studierna på att ett samspel mellan lärare och elever sker i samband med lässtrategiundervisning. Vidare framkommer det i resultatet att respondenterna anser att stöttning är en central faktor av flerspråkiga elevernas undervisning och utveckling (Säljö 2014, s. 305–306).
Det framkommer i enkätstudien och i intervjustudiens att deras syn på samarbetet mellan modersmålsläraren, studiehandledare och sig själva är bristande. Haukås (2016, s. 14) menar på att det bristande samarbetet mellan språklärare bidrar till att elevens utveckling inte stöttas på ett gynnande sätt. Intervjurespondenterna poängterar att det bristande samarbetet mellan lärare modersmålslärare och studiehandledare skapar en negativ faktor i elevens utveckling.
Det är fler respondenter som har anser att de samarbetar med studiehandledaren och en fjärdedel av enkätrespondenterna har inte något samarbete med studiehandledaren. I enighet med Rosén et al. (2020, s. 45) så ser respondenterna studiehandledarens kunskaper som en viktig resurs tillsammans med lärarens kunskaper i elevens utveckling. Resultaten från enkätrespondenterna visar att samverkan med studiehandledare runt nyanlända elever är viktigt för att tillgodose deras behov. Detta är något som Rosén et al (2019, s. 11) menar är väldigt viktigt att personer är medvetna om som arbetar runt nyanlända elever. Av den tredjedel som har ett samarbete med studiehandledaren så sker samarbetet väldigt varierande, ofta sker det genom en kort sammanfattning innan och efter lektion. Jag anser att samarbete med studiehandledaren är en förutsättning för att handledningen ska uppnå sitt syfte eftersom det är svårt att ge eleven rätt stöttning och ge en likvärdig undervisning till eleven som lärare om jag saknar språkkunskaper i elevens förstaspråk. På liknande sätt visar resultatet från Rosén et al. (2020, s. 44) att samverkan är oundvikligt för att skapa en likvärdig och rättvis skolundervisning för eleverna. I enkäten svarade endast 77 respondenter av 118 att de samarbetar med modersmålsläraren eller studiehandledaren i sin undervisning. Jag antar att resterande respondenter inte har ett
samarbeta med modersmålsläraren eller studiehandledare eftersom de utelämnat svar på frågan.
I enighet med vad Haukås (2016, 14) anser så bidrar ett uteslutande samarbete negativt till elevernas vidareutveckling i sin flerspråkighet. Jag kan förstå att det inte är så lätt med samarbetet så som skolan är organiserad idag. Det är svårt att få till ett samarbete när modersmålsundervisningen sker på en annan skola eller på distans. Det som är viktigt är lärarens medvetenhet om vikten av elevens modersmål något som resultatet visar på att lärarna är för att kunna stötta eleverna.