I följande kapitel redovisas studiens resultat och analys från det empiriska materialet av fyra intervjuer. Resultatet presenteras i följande tre huvudteman: Socialarbetarens andlighet, Socialt arbete och andlighet och Andlighet och psykisk hälsa.
5.1 Socialarbetarens andlighet
5.1.1. Religion och andlighet
Studien visade att alla intervjupersoner uppfattar sig själva som andliga oavsett om de var religiösa eller icke-religiösa. En av respondenterna som är religiös menar att det finns en koppling mellan andlighet och religiositet och nämnde teologiska begrepp som
exempelvis den Heliga Anden medan de respondenter som uppfattade sig som icke religiösa inte såg någon sådan koppling utan menade att man kan vara andlig utan att utöva en viss religion. För de icke religiösa handlande andlighet om medvetande och värderingar som etik, prosocialt beteende, empati och dignitet, de menade även att andlighet främjar reflektionsförmågan och leder till moraliska handlingar. Min tolkning av det är att respondenternas syn på andlighet utifrån dessa aspekter innebar att deras andlighet är sekulär och inte kopplad till teologiska begrepp.
”Jag skulle bara beskriva det som medvetandet. För mig är andlighet inte kopplat till en specifik religion utan bara medvetenhet… det vill säga medvetet tänkande, medveten reflektion, medveten handling.” ”Alicia
Citatet visar att Alicias definition av andlighet är ”bara medvetandet” som uttrycker sig i tanke-, reflektionsprocessen och agerande. Medvetenhet är något som även Dorotea beskriver och för henne involverar andlighet både kropp och själ (medvetande) vilket är en skillnad mot mycket av logoterapins tre dimensioner där den fysiska, den psykologiska och den andliga dimensionen uppfattas som åtskilda (Okan & Eksi, 2017).
”Jag är inte min kropp och jag är inte medvetandet. Jag bor i min kropp och har mitt medvetande.” Dorotea
Beatrice upptäckte kristendomen senare i livet och hon är en av respondenterna som menar att andlighet och religion är åtskilda, hon reflekterar under intervjun att hon har börjat att lära sig hur man kan koppla andlighet till religion med hjälp av begrepp som Gud, Jesus och den Heliga Anden. Detta visar att hon ser en koppling mellan religion och andlighet utan att hon uttalar det explicit.
Alla respondenter är medvetna om deras andliga sida och försöker hitta ord på andlighet.
Varje respondent funderade ett tag innan de hittade begrepp för andlighet. Jag upplevde att för de flesta respondenter var det svårt att sätta ord på hur de definierar andlighet för att begreppet andlighet var stort. Vilket illustreras av nedanstående citat.
”Andligheten är så mycket större att det nästan svindlar det går inte att förstå för det är det är liksom alltså tänk från evighet till evighet. Eternity
to eternity that doesn´t exist but still it exists.” Dorotea
Citatet visar att hon försöker att fånga begrepp vad andlighet är men att alla ord som finns är otillräckliga för att beskriva andligheten.
Enligt Frankl är en människa inte bara en organism men även en person som har en andlig existens (refererad i Batthyany m.fl., 2018). Varje dimension enligt logoterapin (den fysiska, den psykologiska och den andliga dimensionen) har en helande kraft och utöver detta är det lättare för en individ som är medveten om egen andlighet att hitta mening med livet (Okan & Eksi, 2017) som stämmer överens med begreppsdefinition av Mehnert (2006) där andlighet gör det möjligt att individen upplever en transcendent (högre) mening med livet.
Cecilia som är kristen skildrar hur hon fick hennes tro på gud och därmed tillgång till hennes andlighet genom en intensiv upplevelse där hon upplevde att hon fick guds kärlek rakt i hjärtat det var då hon förstod vad andligheten var och genom detta kände hon att hon äntligen hittat hem. Detta tyder på att hon har hittat hennes plats i världen och därmed mening med livet.
”Det var ett ögonblick om totalt vishet att WOW gud finns ju faktiskt! Och bara massor av kärlek och jag fick faktiskt som en elektrisk stöt genom
hela kroppen.” Cecilia
Detta citat antyder att hon förut var ateist eller att hon tvivlade på att det finns en gud. Att hon kopplar upplevelse till gud förklarade hon därmed att upplevelsen inträffande under en förbön i en kyrka. Om det inte finns kriterier som är tillgängliga för att verifiera en objektiv sanning är det existentiella fokus på en subjektiv sanning som man relaterar till det man tror, eller till förförståelsen (Webster, 2010). Alltså om till exempel upplevelsen hade skett i naturen hade kanske Cecilia kopplat hennes upplevelse till forntida gudinnan Gaia (moder jorden) om hon hade hört eller läst om henne. Det visar att varje respondent har en subjektiv sanning om andligheten och att de relaterar till världen med deras subjektiva sanning. Cecilias subjektiva sanning är därmed att hon upplevde Gud och utifrån denna andliga upplevelse förändrade sig hennes relation till världen och till andra människor och hon bestämde sig för att utbilda sig till diakon.
5.1.2 Medkänsla, Empati, Kärlek
Alla intervjupersoner kopplar andlighet till kärlek, medkänsla och empati. Till exempel beskriver Dorotea att andlighet är kopplat till hennes själsgnista som är hennes autentiska Jag och efter min fråga vad gnistan innebär svarar hon att det är kärlek.
”… bara vibrerande av kärlek att gnistan är ju icke-dömande, ett varande och ett bevittnande existensen och en närvaro…” Dorotea
Här ser man att andlighet och själ är enbart kopplat till positiva känslor och förknippas mer med passiva aspekter som att icke-döma, att bevittna och att vara närvarande.
Medkänslan och empatin som alla respondenter anser är en del av andligheten känner Alicia är viktiga också med hänsyn till att varje individ har en värdighet (se citat nedan).
Värdigheten kan bli degraderad till exempel på prostitutionsområdet där människor är starkt objektifierade men ur ett filosofiskt perspektiv kan mänsklig värdighet aldrig bli helt förstört eftersom värdigheten alltid består. Enligt logoterapin talar det för att meningen med livet kan upplevas under alla omständigheter även om en individ prostituerar sig.
”…prosocialt beteende är viktigt för mig… empati för varandra. Så även om en person till exempel har ett antisocialt beteende vilket är något jag
inte vill tolerera har ändå individen sin värdighet, och den värdigheten är viktig för mig.” Alicia
Även Beatrice som känner att hennes andlighet har varit med henne sedan hon var barn, har haft stor empati och medkänsla för utsatta människor och djur och som tyder på att hon anser att varje varelse har lika värde och att varje liv enligt logoterapin särskilt mänskligt liv har en mening. Hon tar som exempel att hon som barn räddade sniglar. Min tolkning av Alicias och Beatrices citat är att varje människa förtjänar empati oavsett sina handlingar därför att det finns en del i människan som är oförändbar och värdefull som även Dorotea har uttryckt med ord som värdighet och icke-dömande. Enligt logoterapin hittar varje människa genom altruism som uttrycker sig i kärlek och medkänsla till andra äkta mening med livet (Frankl, 2012). Slutsatsen är därmed att altruism som respondenter känner ger dem mening i livet. Filosofens Franz Rosenzweigs existentiella syn på
kärleken innebar att kärleken är levande i nutid och har en odelad uppmärksamhet mot nuet och andra individer. Uppmärksamhet gentemot individen neutraliserar existensens existentiella sting och omfattar varje individ ur en massa av mänsklighet (refererad i Mendes-Flohr, 2012). Altruism främjar därmed välbefinnande hos respondenter.
5.1.3 Synen på andligheten i relation till omgivningen
När intervjupersoner försöker att beskriva andligheten visar resultatet att det för två intervjupersoner är något som omfattar Alltet. Relationen till Alltet beskriver Beatrice på följande sätt
”…andlighet är dels nånting som är inuti mig men det är också en själ och ett känsloliv som jag delar med andra människor och inte bara andra
människor utan det är världen universum skapelsen, djur, natur, interconnectedness, intertwined.” Beatrice
och Doroteas sätt att se på Alltet illustreras med följande citat:
”Andlighet det är Allt. Allt. Alltet. Allt. Det är det synliga och det osynliga, kosmos och mikrokosmos. Det är det som jag existerar i. … Jag är Alltet
och Alltet är jag. Så mikro-makro.” Dorotea
Båda citat tyder på ett holistiskt perspektiv där alla aspekter av allt levande och icke-levande på jorden och i kosmos påverkar varandra och/eller är en del av varandra. Detta synsätt har koppling till den fysiska, den psykiska och andliga dimensionen. Men även i Frankls logoterapi där andlighet är en del av individen (kroppslig, psykisk och andlig) är andlighet den essentiella grunden för individens helhet. Helheten som har enligt Frankl sin grund i andligheten är oförstörbar vilket betyder att det finns en helhet i varje individ bortom sjukdomen (Frankl, 2018). Alla respondenter uttryckte att andlighet är del av dem och Cecilia uttrycker det med följande ord:
”Ja, men den andligheten har ju en stor betydelse i mitt liv. Så är det. Det kanske till och med är den viktigaste delen.” Cecilia
Detta citat tyder på att hon har integrerat andlighet i hennes liv och att hon upplever en
”vilja till mening” som är enligt Frankls en av grundpelare i logoterapin. Vilja till mening, frihet av vilja och mening av lidande gör det för människan möjligt att hantera upplevelse av lidande (refererad i Batthyany m.fl., 2018).
Doroteas del av andlighet är kopplat till hennes själ:
”Själsgnistan är ju mitt autentiska jag. Self. Man ska säga så. Så är den mycket större än Egot. Egot är en aspekt av den jordiska.” Dorotea
Citatet tolkar jag att själen anses som utomjordisk. Själen som varje individ har i sig uppnår en förbindelse till andra själ även om alla individer känner sig separerade som Dorotea visar med följande citat:
”Gnistan är separat i min värld. Men förbindelse sker uppe i gnisthavet.” Dorotea
Men förbindelse uppnås inte bara till andra individer utan även till gud själv enligt Cecilia:
”…det är en relation och religion det kommer från det latinska namnet religio som betyder relation. För mig är det som att ha en väldigt nära
vän. Den relationen behöver vårdas men även om jag inte hör av mig på länge så finns gud kvar.” Cecilia
Respondenternas reflektioner om andlighet stämmer överens med vald begreppsdefinition av andlighet där andlighet uttrycker sig också i relation till sig själv, andra och jorden (Crisp, 2010).
Enligt existentialism där individ är subjekt och objekt spelar här subjektivitet en stor roll.
Webster (2004) förklarar Kierkegaards koncept av subjektivitet som en innerhet (engl.
inwardness) där individen är medveten om hens egen existens i tankeprocessen. Enligt Webster (2004) är inte bara tänkandet en del av individens existens men också hur individen relaterar ur tänkandet till världen som är subjektiv. Webster (2004) tar som exempel gud. Individen förhåller sig inte till gud som ett objekt men snarare som ett subjekt där man har en relation till. Det visar sig i att varje respondent har en subjektiv sanning om andlighet och med detta subjektiva sanningen relaterar de till världen, Gud, Alltet eller andra människor.
5.1.4 Personlig utveckling
För alla intervjupersoner är andlighet kopplat till personlig utveckling som förändrar sig hela tiden även om andlighet i sig själv är oföränderlig. Personlig utveckling ger
respondenterna en riktning eller mål i livet och därmed enligt logoterapin en mening med livet (Frankl, 2018).
”…det är oföränderligt att det är jag som människa som processar men att andligheten är större än mig som människa.” Beatrice
Här ställer jag mig frågan: Hur är det möjligt att personlig utveckling sker men att
andlighet som är en del av människan utvecklar sig inte? Jag kan komma till slutsatsen att man genom personlig utvecklingen kommer närmare till det autistiska själv eller själ.
Dorotea kopplar andligheten till själen som föds på jorden och sedan vandrar genom jordelivet i den fysiska kroppen för att göra sina erfarenheter och utvecklas personligt utifrån lärande på många olika nivåer. Doroteas uppfattning har koppling till logoterapin där andlighet är en del av individen (kroppslig, psykisk och andlig) och den essentiella grunden för individens helhet (Frankl, 2018).
”Alltså att vara född är meningen, och sen när jag är i livet så är nästa steg att göra min livsresa, så att min livsgnista får del av denna
erfarenhet…” Dorotea
Jag tolkar Doroteas citat som att hennes personligt syfte med livet är att utveckla sig personligt som har också automatisk en koppling till socialt arbete där socialarbetarnas reflektionsförmåga ökar professionell personlig utveckling och därmed deras kompetens.
Cecilia talar om orientering när hon beskriver att hon känt en viss tomhet tidigare och att hon då var en sökare men hon visste inte vad hon sökte, bara att det fattades något. När hon hittade gud genom en andlig upplevelse kände hon ett lugn, tillit och helhet. När hon berättar om tomheten och sökandet hörde jag mellan hennes ord att det var en tid då hon inte kände sig levande.
”…min starka andliga upplevelse när jag var ”knockad av Gud” då kände jag: Nu behöver jag inte leta längre! Då hittade jag det som jag hade svårt att sätta ord på vad det var. Jag hade haft en längtan, men visste inte att
det var Gud jag saknade. Cecilia
Cecilias inre tomhet visar att hon upplevde ett existentiellt vakuum som hon försökte att fylla med sökandet. Enligt Frankl är Cecilias sökandet ett uttryck för en vilja att hitta mening med livet som ger riktning och syfte med livet (Frankl, 2018). Efter hon har funnit gud hittade hon meningen med livet.
Andlighet ger även Beatrice orientering i hennes liv men till skillnad från Cecilia känner hon inte att hon varit en sökare eftersom andligheten funnits inom henne sedan hon var tonårig. Jag märkte att Beatrice pratade om barndomen och tonårstiden som en tid där hon kände glädje och uppfyllelse i livet.
”…har jag nog aldrig varit särskilt sökande, för mig har andligheten funnits med sedan jag var tonårig.” Beatrice
Andlighet främjar personlig utveckling och några intervjudeltagare uttryckte att
andligheten ger dem orientering i livet, att de känner sig hel och att det fanns en tomhet i livet, en känsla av att det fattades något som ledde till en sökning av den saknade biten:
andligheten. Det kan man tolkar som ”vilja till mening” som ger enligt logoterapin riktning och mening med livet. Respondenternas sökande efter mening med livet som även handlar om frågor om existensens rötter och kan vara både religiös och icke-religiös (Webster, 2004).
5.2 Socialt arbete och andlighet
Alla intervjupersoner uppfattar andlighet som en del av dem som återspeglar sig i deras sociala arbete med klienter vid exempel bemötande, etik och moral, empati, medkänsla, kärlek och personlig utveckling
5.2.1 Kallelse
Respondenternas andlighet är en orsak till att flera av respondenterna känt sig kallade till socialt arbete, och de berättar att de fick kallelsen på olika sätt. Dorotea berättade att hon gick till en astrolog som bekräftade att det var hennes uppgift att hjälpa andra människor gå den vägen som hon går idag och som hon alltid gått.
”Det var väldigt skönt att få det bekräftat och jag insåg ännu mer att det jag alltid jobbat med verkligen var det jag skulle hålla på med i detta liv.”
Dorotea
Doroteas berättelse tyder på att hennes andliga orientering vägleder henne och indikerar att andlighet är den essentiella grunden för hennes helhet. Cecilia fick bekräftelse genom att hon såg gud som ljus och kände honom som ren kärlek i hjärtat. I detta moment visste hon vad hon sökt hela sitt liv, att följa kallelsen förändrade hela livet även om hon inte alltid upplever det lätt känner hon att gud bär henne. Det här talar för att Cecilias starka andliga upplevelse ger henne kallelsen ger henne en riktning och därmed mening med livet.
”…det bär ju mig fortfarande, men det har inte bara varit lätt. Jag tvivlar ibland och det tillhör också tron. I början trodde jag att man inte fick tvivla, så det har verkligen varit en resa. Det var inte den enkla vägen, men jag hade inget val. Jag kände att jag var tvungen att gå vidare och undersöka vad det var. Jag kunde inte bestämma: Nej, det här orkar jag
inte. Det gick inte.” Cecilia
Detta citat antyder att Cecilias tvivel förde till att hon ifrågasatt hennes riktning i livet.
Bortfall av en riktning i livet kan leda enligt logoterapin till en ”existentiell kris” som citatet talar för. Att hon ändå fortsatt att gå den vägen visar på en ”vilja till mening” som gav henne igen mening i livet.
Beatrices kallelse var med henne redan som barn och gav henne senare vägledning till varför hon är verksam inom socialt arbete idag.
”… jag vill göra gott för andra människor och mig själv jag vill skapa en bättre värld och den känslan har varit väldigt stark i mig ända sen jag var
barn.” Beatrice
Enligt Frankl är varje situation som ett kall som vi måste lyssna till, som vi måste följa.
Att leva och uppfylla kallelse ger möjlighet att hitta mening i livet (refererad i Batthany m.fl., 2018). Respondenterna har inte bara hittat en kallelse i en situation, de har hittat en kallelse djup inom sig själva som de beskriver som andlighet eller gud. Det här talar för att de har hittat mening i deras liv även om existensen av andlighet/gud inte är bevisad.
För dem är kallelsen verklig eftersom de relaterar och känner andligheten inom sig själva (Webster, 2004).
5.2.2 Värderingar, etik och moral
Socialarbetare ska förhålla sig till professionella etiska riktlinjer (ASSR; 2017) som Beatrice också kopplar till andlighet. Andliga och religiösa värderingar som alla respondenter tar upp är enligt logoterapi en viktig resurs och individer kan lättare hitta mening i livet (Okan & Eksi, 2017). Beatrice upptäckte den ”äkta” etiken och moralen genom att hon kände den i hennes innersta. För henne är det en stor skillnad om etik är enbart teoretiskt och därmed logiskt men har ingen koppling mellan känsla och tanke och
handling. Hon berättade om en tidigare arbetsplats på en myndighet där man inte ofta pratade om etik och där etiken var mer en rutin och att socialarbetare trodde att därför att de är socionomer och jobbar inom myndigheten att de jobbar etiskt.
”…men jag tror att det är om jag ska kunna utöva etik och moral då behöver jag känna det. Min tanke och min känsla behöver vara i kontakt.”
Beatrice
Alicia tar också upp etik med koppling till hennes andlighet och berättar att hon betraktar sig själv som en värdemedveten människa och värderingar spelar en stor roll i hennes reflektioner och som uttrycker sig i hennes handlingar (moral). Enligt Webster (2004) har världen som vi lever i socialt och kulturellt inflytande på varje individen men individ är ändå mogen att fatta egna åsikter och åtaganden. Individen har ett val. Ur existentiellt perspektiv väljer varje individ vilka värderingar de ville leva i livet och hur de relaterar dem till andra människor. Detta val gör respondenter genom att deras andlighet ger dem en egen sikt på världen och ett val av vilka värderingar de vill leva i livet.
Frankl menar att realiserade värderingar ger människor en existentiell uppfyllelse som inte handlar om tillfredsställelse av begär eller behov. Vidare anser Frankl att värderingar lät människan bara se en viss sektion av världen och därmed binder människan till ett visst perspektiv (refererad i Batthyany m.fl., 2018).
5.2.3 Begränsar andlighet respondenternas arbete?
När jag ställde frågan: ”Finns det tillfällen när du känner att din andlighet begränsar ditt arbete, och i sådana fall hur?” behövde respondenterna funder en stund innan de kunde svara. Resultatet visar att ingen intervjuperson upplevt att deras andlighet begränsat deras arbete.
Däremot menar Alicia att det kan hända att värderingar kolliderar med varandra om till exempel en kvinna som säljer sex uttrycker att prostitution enbart är ett arbete, något som strider mot Alicias värderingar. Men Alicia kommer sätter kvinnans dignitet i första rummet och accepterar detta även om hon vet att kvinnan kan skada sig själv.
”…om en kvinna säger till mig: ”Det är ett bra jobb för mig” och jag vill
”…om en kvinna säger till mig: ”Det är ett bra jobb för mig” och jag vill