Andlighet och socialt arbete: En kvalitativ studie kring socialarbetares andlighet i förhållande till deras dagliga sociala arbete och psykiska hälsa

(Foto: Katarina Grisiger)

Självständigt arbete på grundnivå

Independent degree project − first cycle

Socialt arbete Social work

Andlighet och socialt arbete

En kvalitativ studie kring socialarbetares andlighet i förhållande till deras dagliga sociala arbete och psykiska hälsa.

Katarina Grisiger

MITTUNIVERSITETET

Institutionen för psykologi och socialt arbete

Examinator: Lars Evertsson, lars.evertsson@miun.se

Handledare: Helena Hoppstadius, helena.hoppstadius@miun.se Författare: Katarina Grisiger, kagr1801@student.miun.se Utbildningsprogram: Socionomprogrammet, 210 hp Huvudområde: Socialt arbete

Termin, år: VT, 2021

Abstrakt

Professionellt socialt arbetet har som följd av sekulariseringen separerats från religiösa och filantropiska rötter och därmed har andliga och religiösa idéer fått en undanskymd roll inom offentliga verksamheter. Studier från olika länder visar att andlighet kan ha en positiv effekt på människor i att hantera utmaningar i livet och stärka välbefinnande. Eftersom

socialarbetare i högre grad än andra yrkesgrupper upplever psykisk ohälsa är det av vikt att undersöka socialarbetares andlighet. Syfte med denna studie är att få fördjupad kunskap om socialarbetarens andlighet för att synliggöra hur andlighet inverkar i socialarbetares dagliga arbete. Syfte är även att undersöka hur andligheten påverkar socialarbetarens psykiska hälsa.

Frågeställningar för att uppnå syftena gällde följande: (1) Hur definierar och upplever socialarbetare andligheten;(2) vilken koppling ser socialarbetare mellan andlighet och det dagliga sociala arbetet; (3) vilken påverkan har andlighet på socialarbetarnas psykiska hälsa i det dagliga sociala arbetet; och (4) finns det tillfälle där andlighet begränsar socialt arbete?

Kvalitativa semistrukturerade intervjuer genomfördes med fyra socionomer från olika verksamheter i socialt arbete. Det empiriska materialet analyserades med en tematisk analys och existentialism användes för att tolka studiens data. Studien visade att alla socialarbetare betraktade sig själva som andliga och att deras andlighet påverkade deras dagliga sociala arbete. Andligheten gav dem orientering i livet och hjälpte dem att hantera de dagliga utmaningarna i yrkeslivet genom andlig egenvård och olika copingstrategier.

Nyckelord: andlighet, socialt arbete, psykisk ohälsa, andlig egenvård, copingstrategier

Förord

”Social work in its best sense can be considered a spiritual vocation. This does not mean that all social workers follow the beliefs of the Judeo-Christian tradition or that they are religious. Rather, it means that there is an awareness of suffering and

the possibility of transformation. It means that there is a motive of compassion to work together with other people to help everyone to overcome obstacles and to

achieve aspirations.” (Canda & Furman, 2010:35)

(Foto: Katarina Grisiger)

Jag vill tacka min handledare Helena Hoppstadius för allt stöd under hela uppsatsskrivandet.

Hon var som ett fyrtorn så att jag inte gick vilse i mina tankar eller i skrivprocessen. Tack från djupet av mitt hjärta!

Tack så mycket också till alla intervjupersoner. Det var roligt att intervjua dem och de har hjälpt mig att komma närmare till min egen andlighet. Jag är tacksam för att kunna ta del av deras djupa visheter. Tack, tack, tack!

Innehållsförteckning

1. Inledning………...….1

1.1 Bakgrund………...…...1

1.2 Syfte och frågeställningar………....2

1.3 Begrepp andlighet och psykisk ohälsa………...…..2

2. Tidigare forskning och litteratur………...…..4

2.1 Socialarbetarens andlighet………...……4

2.2 Socialt arbete och andlighet……….………...….6

2.3 Andlighet och psykisk hälsa i yrkeslivet………..8

3. Teoretiskt perspektiv………...…....10

4. Metod………...……..11

4.1 Forskningsdesign………...…..11

4.2 Förförståelse……….……..….12

4.3 Målgrupp och urval……….…...….13

4.4 Datainsamlingsmetod………...…...13

4.5 Analysmetod………14

4.6 Genomförande………....….14

4.7 Etiska överväganden………....15

4.8 Tillförlitlighet och autenticitet……… 17

5. Resultat och analys………...….18

5.1 Socialarbetarens andlighet………...18

5.2 Socialt arbete och andlighet……….25

5.3 Andlighet och psykisk hälsa i yrkeslivet………...…..29

6. Diskussion………..34

6.1 Resultatdiskussion………...……34

6.2 Metoddiskussion………...…...37

6.3 Framtida forskning………..……38

Referenslista………..39

Bilagor………...….45

Bilaga 1 Informationsbrev på svenska………...…45

Bilaga 2 Informationsbrev på engelska………...46

Bilaga 3 Intervjuguide………...….47

1. Inledning

1.1 Bakgrund

Ursprungligen växte socialt arbete fram ur religiösa och filantropiska rörelser men med tiden har det sociala arbetet professionaliserats och separerats från dessa rötter och blivit ett vetenskapligt ämne som vunnit akademisk respekt (Seinfeld, 2012). Som följd av sekulariseringen har religiösa och andliga idéer fått en undanskymd roll inom offentliga verksamheter (Payne, 2015) men idéerna lever vidare inom andra verksamheter som

exempelvis Svenska kyrkans diakonala verksamhet. Andligheten kan beskrivas med ord som transcendens, samhörighet, identitet, mening och transformation (Crisp, 2019), begrepp som relaterar till International Federation of Social Works (IFSW, 2014) -globala definition av socialt arbete- som inkluderar begrepp som förändring, utveckling, sammanhållning,

empowerment, frigörelse, respekt för mångfald och kollektivt ansvar. Även om socialt arbete i många fall inte har en tydlig religiös bakgrund kan man säga att det finns likheter mellan kristna värderingar och det sociala arbetets etiska principer som människovärdesprincipen, social rättvisa, service, integritet samt kompetens (Neagoe m.fl., 2013) vilka framkommer bland annat i Akademikerförbundets (ASSR, 2017) -Etiska Kod för socialarbetare- och International Federation of Social Works (IFSW, 2018) -Global Social Work Statement of Ethical Principles-. ASSR lyfter fram att socialarbetarnas professionella kompetens

förutsätter en moralisk och personlig mognad och reflekterar med hjälp av olika filosofiska och kristliga definitioner från Aristoteles, Cicero till Paulus om ”godhet” och

”människokärlek” bör vara en etisk egenskap hos socialarbetaren och IFSW menar att socialarbetare behöver vara medvetna om olika dimensioner i människors liv, dessa dimensioner är inte enbart biologiska, psykologiska och sociala utan även andliga.

Socialarbetare ska beakta och kunna bemöta alla individer som hela personer och enligt Holloway (2007) och Oxhandler m.fl. (2018) ska socialarbetare se hela människan i sitt arbete vilket inkluderar andlighet. Ett holistiskt synsätt på individen inkluderar även socialarbetaren, och Crisp (2010) menar att socialarbetare behöver reflektera över sin egen andlighet, och enligt Abu-Raiya och Pargament (2015) kan andlighet och religion ha en positiv effekt på människor att hantera svårigheter i livet så som stress. Även Payne (2015) hävdar att andlig utveckling kan stärka välbefinnande och själslig sinnesro. Eftersom socialarbetare upplever arbetsrelaterad stress, ångest, utmattningssyndrom, emotionellt lidandet i högre grad i jämförelse med andra yrkesgrupper (Lloyd m.fl., 2002) är det av vikt att undersöka socialarbetares andlighet och hur den påverkar socialarbetarnas hälsa.

1.2 Syfte och frågeställningar

Syfte med denna studie är att få fördjupad kunskap om hur socialarbetare som identifierar sig som andliga upplever att deras andlighet påverkar deras dagliga sociala arbete. Syfte är även att undersöka hur deras andlighet påverkar socialarbetarens psykiska hälsa.

Följande frågeställningar kommer att vägleda analysen:

1. Hur definierar och upplever socialarbetare andlighet?

2. Vilken koppling ser socialarbetare mellan andlighet och socialt arbete?

3. Vilken påverkan har andlighet på socialarbetarnas psykiska hälsa i det dagliga sociala arbetet?

4. Finns det tillfällen där andlighet begränsar socialt arbete?

1.3 Begrepp andlighet och psykisk ohälsa Andlighet

Definition och ömsesidig avgränsning av termerna andlighet och religion är enligt detta forskningsläge svår. Andlighet och religion är flerdimensionella konstruktioner som innehåller koncept av tro. Andlighet är ett vidare begrepp än religion och omfattar individuella

upplevelser eller övertygelser som gör det möjligt att individen upplever en transcendent (högre) mening med livet (Mehnert, 2006). Att hitta mening med livet är enligt Walter (2002) ett andligt behov utifrån existentiella frågor och därmed kan varje människa anses som andlig.

Följaktligen kan andlighet vara både religiös och sekulär (icke-religiösa). Även den sekulära andligheten kan ha samma giltighet och värde som den religiösa utan att tro på en gudomlig varelse (Holloway & Moss, 2010). Andlighet är ett begrepp som kan inrymma många aspekter, till exempel så menar Crisps (2010) att andlighet omfattar en erfarenhet av de andliga ”andra” (känslor av under, glädje, kärlek, tillit och hopp), samhörighet (med sig själv, med andra och med världen). Vidare kan andlighet uttrycka sig i relationer, bön, ritualer, värde, service till andra, handling av rättvisa, förbindelse med jorden samt att andligheten kan

bli benämnt efter nya, omdefinierade vägar eller genom tro, symboler, värde, berättelse av religiösa traditioner. Crisp definition omfattar många aspekter och en sådan definition kan vara svår att förhålla sig till så i föreliggande studie avser begreppet andlighet olika religiösa och icke-religiösa uttryck så som individuell erfarenhet och övertygelse av de andliga ”andra”

och som uttrycker sig i relation till sig själv, andra och jorden då detta passar till studiens syfte. Om det handlar om etik och moral är det viktigt att skilja dem från varandra: Moral är handlande ur regler vad som är rätt eller fel och etik är reflekterande över moralens regler (Henriksen & Vetlesen, 2013).

Med andlig egenvård menas att individen använder sin egen andliga tro, lära och erfarenheter som en källa att kunna kontrollera stress, kriser och hantera problem. Och de fyra

huvudaspekterna är andligt troende, erfarenheter, sociala och religiösa aktiviteter och

spirituell utveckling (Hekmati m.fl., 2020). Målet med andlig egenvård är att förbättra hälsan och välbefinnande (White m.fl., 2011).

Psykisk ohälsa

Enligt SKR (2020) är psykisk hälsa ett paraplybegrepp för psykisk hälsa och psykisk ohälsa.

Om psykisk hälsa ska uttrycka ett positivt tillstånd använder man begrepp som psykiskt välbefinnande, positiv psykisk hälsa eller god psykisk hälsa. Psykisk ohälsa däremot kan vara ett psykiskt besvär eller psykiatriskt tillstånd. För psykiatriska tillstånd finns olika kriterier för att diagnos ska ställas. Om kriterier för en diagnos inte uppfylls används begrepp som

psykiska besvär, mindre allvarliga psykiska problem, tillfälliga besvär av oro, nedstämdhet, sömnbesvär, lindriga psykiska tillstånd, psykiska besvär, psykosomatiska besvär, nedsatt psykiskt välbefinnande m.m. Psykisk ohälsa som exempelvis sekundär traumatisk stress/empatitrötthet (STS) eller sekundärtraumatisering (ST) kan utvecklas om man observerar trauma och lidande och kan uttrycka sig i oönskade mentala bilder, undvikande m.m. Skillnad mellan dem är att STS kan uppträda akut och ST efter en exponering av trauma och lidande över en längre tid. Kännetecken för STS är också känslan av hjälplöshet

(Branson, 2019). Individer med utmattningssyndrom känner t.ex. emotionell utmattning, känslan av apati och osäkerhet i yrkesrollen, nedsatt arbetsförmåga. Orsak till

utmattningssyndrom kan finnas i hög arbetsbelastning, brist av karriärmöjligheter och/eller uppskattning, dålig moral m.m. (Branson, 2019).

För att hantera stressfulla situationer eller lösa problem kan man använda copingstrategier. En situation som skapar stress kan med problemrelaterade copingstrategier blir upplöst men inte med känslomässigt fokuserade copingstrategier. Där fokuseras på känslor och minskning av stressen sker genom omprövning av situationen eller att få en annan sinnesstämning till problemet (Taufik & Ibrahim, 2010). Begreppet ”coping” kommer från det engelska

begreppet ”cope” som har sitt ursprung i 1700-talet där ”cope” definieras som att hantera eller handskas med framgång. Strategi kommer från 1700-talets franska begrepp ”stratégie” och betyder ”art of a general” (Online Etymology Dictionary, 2021). Copingstrategi innebär därmed att individen själv bemästrar något.

2. Tidigare forskning och litteratur

Jag har sökt vetenskapligt granskade artiklar i databasen ProQuest Social Sciences och ProQuest Psychology med sökord: ”spirituality” AND ”self-care”, ”spirituality” AND ”social work”, ”spirituality” AND ”personal growth”, ”spirituality” AND ”mental health

professionals”, ”nurses” AND ”spirituality”. Dessutom sökte jag vetenskapligt granskade artiklar i tidskriften Journal of Religion & Spirituality in Social Work: Social Thought (från 2004) samt Social Thought (1975-2003) med sökord: ”spirituality” AND ”social worker”.

Därutöver har jag använt mig av litteratur från forskarna Canda och Furman (2010), Holloway och Moss (2010) samt Crisp (2010) som har specialiserat sig på forskningsområdet socialt arbete och andlighet.

2.1 Socialarbetarens andlighet

I en studie av Larsen och Rinkel (2016) bland socialarbetare i USA undersöktes

socialarbetarnas andlighet. Respondenterna hade valts ut slumpmässig ibland medlemmar i

”National Association for Social Workers” (NASW). Totalt deltog 527 av 2100 socialarbetare i studien (Svarsfrekvens 25 %) och data inhämtades genom blandade metoder. Resultatet visade att 95,3 % av socialarbetarna uppfattade sig själva som andliga och 4,1 % uppfattade sig själva som icke-religiösa eller icke-andliga. Tematisk analys av kvalitativa data visade att respondenternas definition av religion och andlighet är komplex och individualistisk men mönster som framkom är att religion och andlighet ger vägledning till att hitta individuell mening och syfte i livet, ger ramen för värderingar samt är ett medel för att uppnå en relation

med sig själv, den andra och naturen. I studien definierades andlighet utifrån Canda och Furmans begreppsdefinition av andlighet vilket innebär att andlighet är en ”…essential or holistic quality of the human being that cannot be reduced to any part of a person”.

I en annan kvantitativ enkätstudie av Larsen (2011) i Amerika som undersökte

socialarbetarnas andlighet valdes socialarbetare ut genom slumpmässigt urval ibland NASW medlemmar. Totalt deltog 225 av 600 av socialarbetare i studien (Svarsfrekvens 38 %).

Resultatet visade att 93,7 % socialarbetare uppfattade sig som andliga och har en relation till gud eller en högra makt. Dessutom fanns ett positivt samband mellan relation till gud eller en högre makt och välbefinnande. Studien använde sig bland annat av Canda och Furmans, Coholics, Derezotes och Stebners definition av andlighet som en mänsklig upplevelse som kan ge en känsla av mening och vägledning med värderingar samt som individen relaterar till sig själv, andra och verkligenheten.

I Oxhandler m.fl. (2018) kvantitativa enkätstudie om socialarbetarnas andlighet i Amerika valdes socialarbetare slumpmässigt ut från webbsidorna ”National Social Work Finder” och

”HelpPro” där socialarbetare tillfrågades om de vill delta i studien. 427 socialarbetare av 984 (Svarsfrekvens 49 % och bortfall av 56) deltog i studien. Resultatet visade att 67,1 % av socialarbetare känner en närvaro av det gudomliga i deras liv och 54 % anser att religiösa övertygelser ligger bakom deras syn på livet. Andlighet definierades i studien enligt Koenig m.fl. som ”the personal quest for understanding answers to ultimate questions about life, about meaning, and about relationship to the sacred or transcendent, which may (or may not) lead to or arise from the development of religious rituals and formation of community”.

I McSherry och Jamieson (2011) kvantitativa studie i Storbritannien om sjuksköterskors uppfattning om andlighet valdes sjuksköterskor ut som är medlemmar i Royal College of Nursing (RCN) och hade en aktiv e-postadress. Totalt deltog 4054 av 85 000 sjuksköterskor (Svarsfrekvens ca. 5 %) och data inhämtades genom enkäter. Resultatet visade att

sjuksköterskor definierar andlighet med följande begrepp: Att hitta mening i livets händelser (69,3 %), hopp (77 %), främjar fred i sig själv och med världen (70,9 %), relation till andra (72,1 %). Studien har använt sig av McSherry och Cash definition av andlighet: ”The concept of spirituality can be describes as an umbrella term because beneath the word there is a wide range of individual meanings, associations and interpretations that individuals may use to define and articulate understandning.”

Canda och Furman (2010) sammanfattar i boken ”Spiritual diversity in social work practise”

resultatet av sina kvantitativa studier som genomfördes från 1997 till 2008 via enkäter som skickades till socialarbetare som var medlemmar i olika professionella yrkesorganisationer i

Amerika, Nya Zeeland, Norge och Storbritannien. Respondenterna frågades med vilket begrepp av 16 de definierar andlighet: personligt, mening, syfte, tro, ritual, meditation, organisation, gemenskap, moral, värderingar, etik, under, bön, relation till högre makt, heliga texter samt skrifter. Det visade sig att 60% eller mer av alla socialarbetare i alla länder definierade andlighet med mening, personligt samt värderingar. Det visade sig att det fanns kulturella skillnader vilka begrepp som förknippades främst med andlighet. Det här väcker frågan om hur de från andra länder definierar andlighet.

Om frågan om det finns en koppling mellan religion och andlighet visade sig i en blandad metodstudie av Hodge och Boddie (2007) att det finns inget samband mellan socialarbetarnas religiösa tro och hur de definierar andlighet. Resultatet går emot Canda och Furmans (2010) studier där det framkom ett samband i begreppsdefinitionen. I Derezotes och Evans (1995) kvalitativa djup-intervjustudie med 56 socialarbetare av 340 (NASW-medlemmar) i delstaten Utah i Amerika som tackade ja att delta i studien framkom att för 95 % är religion och

andlighet tydligt olika teman. Studiens begreppsdefinition av andlighet är ”something within the individual that is striving for a ”higher” consciousness or meaning”.

Jag inkluderade en studie om sjuksköterskors syn på andlighet på grund av det finns lite forskning kring socialarbetarens definition och upplevelse av andlighet. Annan forskning som jag tagit del av visar att socialarbetarnas begreppsdefinition av andlighet skiljer sig från varandra. Dessutom är det oklart om det finns ett samband mellan begreppsdefinition av andlighet och religiös tro. Det tyder på att det krävs mer studier om vilka faktorer (kultur, ras, ålder, yrkeserfarenhet m.m.) som påverkar socialarbetarnas syn på andlighet och hur de upplever andlighet. Ytterligare ser jag ett behov av kvalitativa studier som ger en djupare inblick i hur socialarbetare förstår begreppet andlighet och vad jag med denna studie ville bland annat undersöka. Dessutom skulle det bli en fördel om forskarna vore överens i hur de definierar andlighet.

2.2. Socialt arbete och andlighet

Socialt arbete är enligt Canda och Furman (2010) guidat av professionella värderingar, moral och etiska koder som enligt Gray (2008) genom etisk praktik försöker förbättra livsvillkor åt klienter. Gray (2008) argumenterar att socialt arbete som en praktisk moralisk aktivitet där mening och värderingar är viktigt borde rymma en andlig dimension som också återspeglas i litteratur om socialt arbete och andlighet som försöker att återupprätta vår sökning efter

kvalitet och mening. Dwoskin (2003) tar Hannah Arendts filosofi till hjälp för att beskriva hur socialarbetare införlivar ett andligt perspektiv i socialt arbete. Enligt Hannah Arendt

(refererad i Dwoskin, 2003) är värderingar som uttrycker sig i moralisk aktivitet osynliga men att de är djupt kända och ger mening i livet. Den osynliga sfär av moralisk övervägande och handling kan placeras som en länk till utveckling av andlig socialt arbete som har sin grund i värderingar och etik. På grund av att det finns en viss koppling mellan socialt arbete och andlighet föreslår Canda (1998) att lyfta kopplingen på en professionell nivå genom fem huvudteman: Mänsklig uppfyllelse (inkl. ömsesidig nytta, transpersonell självförverkligande och välbefinnande för alla), mänsklig mångfald (inkl. andlig mångfald), självbestämmande (inkl. förståelse av jaget), ramar för socialt arbete (inkl. helhetssyn på individen och transpersonella och ekologiska perspektiv) och andlig känslighet.

I en blandad metodstudie av Rinkel m.fl. (2018), som var en del av en större studie (Larson och Rinkel, 2016) som redan beskrivits under 2.1, uttryckte sig 40,8 % av 527 socialarbetare att deras praktiska sociala arbete påverkar deras spirituella/religiösa utveckling. Genom tematisk analys framkom att bevittnande av klientens smärta och lidande ledde till en källa av ny andlig kunskap, personlig tillväxt och utmaningar. Detta sker genom att klientens

erfarenheter, kunskaper och övertygelser skiljer sig från socialarbetarnas och genom exponering för dessa lär sig socialarbetare andliga lektioner som hen införlivar via

reflektions- och integrationsprocessen. Vissa deltagare i studien uttryckte vidare att det finns en kongruens mellan socialt arbete och andlighet och att de speglar varandra som exempelvis personliga andliga värderingar, övertygelser, icke-dömande, empowerment, mångfald, service till andra, relationer och empati.

I en kvalitativ studie av Faver (2003) som handlar om socialarbetarnas motivation till att utföra socialt arbete berättade studiedeltagare som har en protestantisk trosuppfattning att de hörde guds kallelse som förde dem till socialt arbete ur en brådskande känsla att göra något mot förtryck och orättvisa i världen. Genom att hjälpa klienter upptäckte socialarbetare unika gåvor och färdigheter i sig själva. Fayer (2003) framhåller vidare att studiens upptäckelse ska uppmuntra andra socialarbetare att reflektera om deras egen ”kallelse” till yrket. Andligheten kan vara huvudmotivationen för socialarbetare att tjäna klienten, att främja social rättvisa och att få personlig uppfyllelse (Canda & Furman, 2010) och omsätter därmed den egna

andligheten i praktiskt socialt arbete (Payne, 2015). Studiens kvalitet är låg men jag valde att ha den med som inspiration och nyfikenheten om intervjudeltagare i föreliggande studie också känner ett slags ”kall” till socialt arbete utan att jag ställer frågan.

Jag har inte funnit några studier om att andlighet begränsar socialt arbete. Men en kvalitativ studie av Ressler och Hodge (2006) visar att professionen inte lyckas att främja en miljö med religiös mångfald och att socialarbetare inte lever efter sociala arbetets etiska standarder för behandling av religiösa individer. Detta kan leda till att klienter är tveksamma att ta emot hjälp eller stöd från socialarbetare på grund av rädsla att socialarbetare försöker påverka klientens andliga uppfattning. Det är sällan att socialarbetare upplever en konflikt mellan religiösa och professionella värderingar men konflikter kan uppstå om socialarbetare i högre utsträckning låter sig guidas av religiös tro i sitt dagliga liv och oftare deltar i religiösa aktiviteter (Valutis & Rubin, 2016) och uppfattar sig själv som en religiös person (Oxhandler m.fl., 2019). I detta fall kan en konflikt uppstå om det handlar om exempelvis abort, eutanasi, födelsekontroll, sexualitet och familjeetik och kan uttrycka sig som att en socialarbetare

”pushar” en klient i en pro-livet-riktning om en kvinna exempelvis funderar på att göra abort (Neagoe m.fl., 2013). Dessa studier visar att konflikter kan uppstå men enbart anses som problematiskt om socialarbetare inte förhåller sig till professionella etiska riktlinjer.

2.3. Andlighet och psykisk hälsa i yrkeslivet

Det finns lite forskning kring socialarbetarnas egen andlighet i relation till socialt arbete och psykisk hälsa. Graham & Shier (2011) studie visar att det finns en koppling mellan aspekter av andligheten som förståelse av egna erfarenheter och socialarbetarnas välbefinnande. Men det finns också en studie som säger att det saknas koppling mellan andlighet och känslor av energi och motståndskraft men till engagemang. Engagemang främjar känslor av entusiasms, stolthet och meningsfullhet (Lizano m.fl. 2019). Socialarbetare är genom sitt dagliga sociala arbete utsatta för högre stressnivåer och kan enligt en studie av Collins (2005) hantera den stressen genom att vända sig till religion eller andlighet som är en potentiell copingstrategi och kan skapa harmoni i socialarbetarnas liv, detta för att minska utbrändhet och daglig känslomässig stress i yrkesrollen. Som copingstragier anförds i Collins (2005) studie tacksamhet, bön, medkänsla samt meditation. Andlig egenvård kan enligt Whitworth m.fl.

(2019) hjälpa socialarbetaren att undvika effektivitetsfällan. Med effektivitetsfällan menas att socialarbetare tror att de är ansvariga för resultatet eller för att ha kontroll över resultatet.

Whitworths m.fl. (2019) beskriver andlig egenvård som något som varje socialarbetare kan upptäcka själv och kan vara exempelvis medveten meditation, bön, eller att delta på en andlig eller religiös händelse. I en studie av Oxhandler m.fl. (2018) svarade socialarbetare att de använder andlig egenvård regelbundet genom praktiserade av meditation, bön, yoga, fysiska

övningar, läsning av religiösa texter, lyssnade på musik eller radio, bön utanför religiösa institutioner. Enligt Shapiro m.fl. (2008) finns olika former av medveten närvaro som kommer ursprungligen från buddhism. I västlig psykologi förknippas medveten närvaro med

fokusering på det aktuella ögonblicket på ett icke-dömande och accepterande sätt och enligt Graham och Shier (2011) en egenvårdspraxis som är kopplat till välbefinnande och

tillfredsställelse: Effekten av medveten närvaro kan bli förstärkt med religiösa aspekter att därmed ha en större effekt på att förebygga utbrändhet och öka hjärtfrekvensvariabilitet (Trammel m.fl., 2021). Att utöva medveten närvaro hjälpte socialarbetare som har deltagit i studien att vara mer medveten om sin stress och behovet att minska stressnivån och efter coping med stressen utvecklade socialarbetare en känsla av välbefinnande (Mcgarrigle &

Walsh, 2011). Gregorys (2015) studie visar att yoga eller medveten närvaro minskar empatitrötthet och ökar empatin och medkänslan hos socialarbetare gentemot klienter.

De flesta studier som jag har tagit del av inom området där socialarbetare arbetar med

andlighet gentemot klienterna påvisar att klienter kan dra nytta av andlighet och fokuserar på klientens andlighet och religion. Även socialarbetare kan dra nytta av egen andlighet för att främja sitt eget välbefinnande (Lizano m.fl., 2019). I klientarbete finns flera standardiserade bedömningsverktyg och behandlingsprogram inom hälso- och sjukvården i Amerika som CSI- MEMO (comfort, stress, influence, member, other), FICA (faith and believe, importance, community, adress in care) m.m. där professionella har samtal med klienter om hopp, tro, medvetenhet, meningsfullhet, förbindelse, andlig transformation, positiva och negativa copingstrategier. Även i kognitiv-beteendeterapi finns former där andliga bilder eller ord används för muskelavslappning. Andra studier visar att andlig meditation har större effekt (mindre huvudvärk, mindre ångest och högre smärttolerans) än en vanlig sekulär meditation eller att en grupp som genomfick en Spiritual Integrated Treatment (SIT) har betydligt lägre nivå av stress, depression, oro och intolerans mot osäkerhet i jämförelse med en grupp som genomgick progressive muscle relaxation (PMR) eller var på väntelistan (Oxhandler &

Pargament, 2014). Att socialarbetare pratar med klienter om deras andlighet med hjälp av ett andligt bedömningsinstrument kan hjälpa klienterna att utveckla en inre vokabulär som visar dem att de är kompetenta individer som har resurser och möjligheter att lösa livets svårigheter (Hodge. 2001).

3. Teoretiskt perspektiv

Studien teoretiska utgångspunkt är existentialism. Ett existentialistiskt perspektiv har ansetts lämpligt då det kan användas för att analysera religiösa, andliga eller sekulära

livsåskådningar. Perspektivet tar även upp mening med livet och lidandet, vilket är relevant utifrån studiens syfte och frågeställningar. Existentialism är präglat av olika filosofer som Martin Buber, Søren Kierkegaard, Jean-Paul Sartre och Viktor E. Frankl och existentialism kan sammanfattas med tre ord: ”meningen med livet”. Det vill säga hur människor upplever meningen med sin existens även i förhållande till lidandet och gemensamma erfarenheter.

Enligt existentialismen påverkar individen sin omgivning (subjekt) och tvärtom, det vill säga att omgivningen påverkar individen (objekt) vilket har inverkan på individens liv (Payne, 2015). Existentialist perspektiv kan även belysa andliga upplevelse, relationer till andra, gud, världen m.m.

Logoterapi

Viktor Frankl reflekterar i sin bok ”Trotzdem Ja zum Leben sagen” (engl. Man´s Search for Meaning) om sin fångenskap i koncentrationsläger under andra världskriget om livets mening och lidande och kom till slutsatsen att varje lidande är individuellt och att även i de tyngsta stunderna kan man uppleva meningen med livet. Frankl skriver att det fanns individer i koncentrationsläger som gav upp och hade en tomhet i sitt innersta medan andra arbetade vidare dag efter dag, även om de var medvetna om att de kunde dö när som helst genom våld, sjukdom eller hunger. Han funderade på om man kan leva vidare även om det finns inget hopp? Kan det finnas en mening med livet om man vet att livet snart kommer att ta slut? Hans slutsats utifrån detta är att även om man ska dö exempelvis nästa dag så kan man i den sista stunden av livet hitta en personlig mening som är individuellt och skiljer sig från andra. Det är något som ger mening: att varje lidande är unikt och att det finns även i lidandet en viss mening som man bär ansvaret för att hitta: för sig själv, för att uppfylla livets uppgifter och för att utföra stundens krav. Meningen med livet kan därför aldrig ses som generell (Frankl, 2018). Frankl utvecklade logoterapi efter sina erfarenheter i koncentrationslägret Auschwitz.

Logoterapin består av följande principer: att mänskligt liv har mening, att varje individ längtar efter att hitta en egen mening med livet och att meningen kan upplevas under alla

omständigheter (Schulenberg, 2003). Längtan efter att hitta en mening med livet beskriver Frankl som vilja till mening som är den främsta motivationen hos människor och när den upplevs kan människor ha förmågan att finna ett syfte, en riktning i livet. Avsaknad av vilja

till mening leder till existentiell frustration (existentiell kris) som resulterar i ett existentiellt vakuum (inre tomhet). Existentiell frustration och existentiellt vakuum leder till vilja till nöje (exempelvis drogmissbruk) eller viljestyrkan (aggression, pengar som källan till makt).

Viljestyrkan och vilja till njutningen kan hindra människor att uppleva en vilja till mening och har till följd att öka upplevelsen av inre tomhet och meningslöshet i livet (Frankl, 2018). Okan och Eksi (2017) förklarar Frankls logoterapi där det finns tre dimensioner: den fysiska, den psykologiska och den andliga dimensionen. Varje dimension har en helande kraft och utöver den helande kraften är det lättare för en individ som är medveten om egen andlighet att hitta mening i livet. Logoterapi innefattar även delar av altruism där varje individ har ansvar

gentemot andra människor att agera ur kärlek och medkänsla. Frankl anser att en individ alltid hittar äkta mening genom kärlek och medkänsla och att individen relaterar till medkänslans värderingar (Frankl, 2012).

I analysen kommer jag att ta utgångspunkt i Frankls logoterapi men jag kommer även att redogöra för mitt resultat på ett mer deskriptivt sätt utifrån aspekter som relaterar mer generellt till existentialismen. Anledningen till att jag har valt existentialism och Frankls logoterapi är att dessa teorier gör det möjligt att analysera materialet för att nå en djupare förståelse av andlighet och vilka bakomliggande drivkrafter/resurser som finns i människor som uppfattar sig själva som andliga men även att kunna analysera andlighetens påverkan på socialarbetarnas psykiska hälsa i det dagliga sociala arbetet.

4. Metod

4.1 Forskningsdesign

Denna studie har en kvalitativ forskningsdesign. Kvalitativ metod har ansetts lämplig då den gör det möjligt att söka djupare förståelse för hur socialarbetare upplever andlighet. Kvalitativ forskning möjliggör för forskaren att analysera data induktivt och fokusera på individens upplevelse (Creswell & Creswell, 2018). Studiens frågeställningar som formulerades utifrån syfte kunde på bäst sätt besvaras med en kvalitativ metod där kunskap inhämtas genom intervjudeltagarnas svar med egna ord. Mitt uppdrag som forskare är att genom

reflektionsprocessen förstå vad individen känner och tänker och sen analysera individens upplevelse genom ett vetenskapsfilosofiskt perspektiv (Larsson, 2005). Perspektivet som jag använder är hermeneutiskt och analysen sker genom min förförståelse och den hermeneutiska

cirkeln (se figur 1) där textens helhet tolkas ur textens delar och samtidigt textens delar tolkas ur textens helhet:

Förförståelse Tema 1

Tema 4 Problem Tema 2

Tema 3

Figur 1: Hermeneutisk cirkel (Larsson, 2005:93)

4.2 Förförståelse

Bryman (2018) menar att uppriktighet är ett kvalitetskriterium i kvalitativ forskning, och att forskarens reflexivitet är viktigt. Reflexiviteten handlar om att reflektera över egna

värderingar, sin kulturella, politiska och sociala kontext (Bryman, 2018). Jag har därför valt att redogöra för min egen bakgrund då den kan påverka min förförståelse.

Jag är född i Tyskland och mina föräldrar har kroatisk härkomst. Jag växte upp i ett konservativt västerländskt samhälle där också välfärdsmodellen är konservativ (kristen värdegrund). Jag har sedan tidigare kunskap och förståelse om andlighet och olika religioner dels då jag läst litteratur om religion och trosuppfattningar men min förförståelse har även påverkats av min egen tillhörighet till olika trosuppfattningar. Fram till tonåren var jag katolik. Därefter var jag i en nyandlig esoterisk gemenskap och senare drogs jag till tibetansk buddhism eftersom buddhism särskilt tar upp det mänskliga lidandet. Dessa erfarenheter kunde bidra till förståelse över det som intervjupersonerna berättar om och kanske till att lättare analysera materialet. Efter reflektion om hur min förförståelse har påverkad studien har jag kommit fram att jag kanske utifrån min dragning till buddhism har valt ett

existentialistiskt perspektiv som handlar om meningen med livet och det mänskliga lidandet.

Valet har säkert påverkat mitt resultat på det sättet att vikten av lidandet lyfts fram i högre grad.

4.3 Målgrupp och urval

Urvalet av intervjudeltagare var icke-slumpmässigt och målinriktad för att på bästa sätt kunna besvara studiens frågeställningar (Bryman, 2018). Målgruppen för studien är socionomer som arbetar med olika klientgrupper och sociala problem. Fyra verksamheter som arbetar med olika klientgrupper och sociala problem valdes strategiskt för att kunna nå en så stor variation som möjligt. Tre av verksamheterna var förlagda i Sverige och en i Tyskland.

Klientgrupperna i verksamheterna är äldre, invandrare och kvinnor och klienterna har olika problem så som missbruk, hemlöshet och psykisk ohälsa. Jag valde att kontakta fyra

socialarbetare, en inom respektive verksamhet, urvalet var ett bekvämlighetsurval då jag valde socialarbetare kända för mig. Samtliga socialarbetare är kvinnor mellan 36 och 71 år gamla.

De har varit verksamma inom socialt arbete mellan 9 och 47 år. Samtliga är utbildade socionomer och tre av dem har vidareutbildat sig. En av respondenterna är hälsopedagog, en annan diakon och den tredje psykoterapeut och handledare. Jag visste inte innan jag

kontaktade intervjudeltagare hur de förhåller sig till andlighet eller om de uppfattar sig själva som andliga.

4.4 Datainsamlingsmetod

Mitt empiriska material består av semi-strukturerade intervjuer. Enligt Bryman (2018) har forskaren i en semi-strukturerad intervju en intervjuguide med flera specifika teman som ska behandlas. Det är ett slags manus som intervjuaren följer men intervjupersoner har ändå en stor frihet att besvara frågorna på eget sätt. Intervjuguiden hade två huvudområden

Bakgrundsinformation och Socialt arbete med flera underkategorier som har en koppling till frågeställningar (se Bilaga 3) som intervjupersoner kunde besvara helt fritt. Jag utarbetade bakgrundsinformationsfrågorna för att få en uppfattning om respondenternas bakgrund, och övriga frågor formulerats efter jag tagit del av tidigare forskning för jag vill få kunskap om hur respondenternas andlighet påverkar deras socialt arbete och psykiska hälsa.

Följande frågeområden arbetades fram: socialarbetarnas andlighet, koppling socialt arbete och andlighet, utmaningar i socialt arbete, andlighet som copingstragi och resurs samt

andlighetens negativa påverkan. Vid intervjutillfällen ställde jag bra lämpliga

uppföljningsfrågor vid behov till exempel: Kan du beskriva närmare skillnaden mellan

”hängivenhet” och ”att ge bort sig själv”?

4.5 Analysmetod

Studiens empiri har analyserats med en tematisk analys. Enligt Willig (2012) använder man en tematisk analys för att identifiera teman i data och för att fånga betydelse som är relevanta till forskningsfrågor. Kategorier skapas med genomgång av data induktiv eller baserad på forskningsfrågor deduktiv (Kuckartz, 2014; Bryman, 2018). Jag har valt ett induktivt sätt att skapa huvudkategorier/teman som är kopplat till forskningsfrågorna och intervjuguiden (se bilaga 3). Efter genomgång av data letade jag efter koder i huvudkategorierna och utifrån de mönster som jag hittade i empirin skapade jag underkategorier. Nedan ges ett exempel på en huvudkategori och hur kodningsprocessen sett ut för att hitta mönster som sen skapar

underkategorier t.ex. känslor.

Socialarbetarens andlighet

Beatrice

Textpassage Kod

”...andlighet är dels nånting som är in mig men det är också en själ och ett känsloliv som jag delar med andra människor och inte bara andra människor heller utan det är liksom jaaa världen universum skapelsen, djur natur hmmm… interconnectedness ..

jaa alltså intertwined.”

Alltet, del, relation, känslor, själ, interconnectedness,

osv. osv.

4.6 Genomförande

Jag kontaktade totalt fyra socionomer, tre i Sverige och en i Tyskland via mejl. I mejlet

bifogades ett informationsbrev om studien (se bilaga 1 och 2) och intervjuguiden (se bilaga 3).

I informationsbrevet kunde de tilltänkta respondenterna läsa varför jag valt att kontakta dem, vilket ämne och syfte studien har, hur materialet ska användas, hur intervjun kommer att gå till samt vilka etiska riktlinjer jag följer. Jag valde att skicka med intervjuguiden för att respondenterna i förhand skulle känna till vilka frågor som skulle ställas så att de kunde förbereda sig och ta ställning till om de ville delta eller inte. Alla fyra socionomer tackade ja via mejl. Per mejl bestämde de också tid och datum för intervjun och på vilket sätt

intervjuerna ska gå till. En av intervjuerna genomfördes via telefon, en via Signal-app, en via

Zoom och en via Skype. Innan jag började ställa frågor informerade jag deltagarna om hur intervjumaterialet ska användas, att deltagandet är frivilligt och att de kan avbryta intervjun när som helst i processen. Jag informerade även om att deltagarna är anonyma i studien.

Utöver detta informerade jag deltagarna om att det enbart är jag som kommer att ta del av intervjumaterialet och att materialet kommer att raderas när uppsatsen har examinerats. Alla deltagare uttryckte att de förstod informationen och de gav muntligt samtycke till att delta och de gav även tillåtelse till att spela in intervjun med en diktafon. Intervjuerna genomfördes under vecka 14 till 16 och varje intervju tog ungefär 60 minuter. Jag använde mig av intervjuguiden och ställde lämpliga följdfrågor och intervjuerna transkriberades ordgrand direkt efter varje intervjutillfälle till det språk jag intervjuat på. Efter transkribering skrev jag ut materialet och letade efter relevanta textpassager till de olika huvudtema som jag

markerade med olika färger. För varje intervjuperson skapade jag en separat tabell till varje huvudtema och överförde textpassagerna och letade efter koder (se 4.5 Analysmetod). Efter en jämförelse med de olika tabellerna/intervjupersonerna hittade jag mönster i koderna med dessa skapade jag senare underkategorier. Dessa underkategorier har jag använt mig av för att presentera resultat från analysen. I resultatredovisning citeras de mest relevanta

textpassagerna. När jag redovisar citat från tysk socialarbetare översatte jag citaten så av de avspeglar innebörden i citaten, jag har därmed inte översatt citaten ordagrant.

4.7 Etiska överväganden

Willig (2012) betonar vikten av självreflektion och medvetenhet av forskaren om förhållandet mellan data och tolkning och kan använder sig av följande strategier: Forskaren ska ha

forskningsfrågorna i åtanke och ska hålla sig låg med vad forskningen kan upptäcka (t.ex.

andra områden som inte har något att göra med studien). Dessutom ska forskaren försäkra sig om att deltagarens röst inte går förlorad och att forskaren förblir öppen för alternativa

tolkningar. Jag har använt mig av en intervjuguide som hjälpte mig att hålla mig till

forskningsfrågorna. Om jag ställde ytterligare frågor handlade det om att säkerställa att jag har förstått rätt och att ställa följdfrågor. Andlighet kan vara ett känsligt tema eftersom det kan vara något personligt som man kanske gärna behåller för sig själv och vill kanske inte prata om med sina kollegor eller andra människor som man träffar eller känner. Det kan bero på olika saker dels att vissa livsåskådningar inte är populära längre i vårt samhälle eller att det finns vissa fördomar gentemot dem. Intervjudeltagarna kände till att de när som helst kunde avbryta intervjun och att de inte måste besvara en fråga om de känner sig obekväm med den.

Jag gick också igenom mitt resultat och försäkrade mig om att varje intervjudeltagare har fått sin ”röst” hörd.

Grundläggande etiska principer i forskning innebär enligt Bryman (2018) att forskaren ska säkerställa att inga deltagare kommer till skada, vara ärlig och inte undanhålla information, inte inkräktar på deltagarna privatliv. De etiska principerna innebär även att ta ställning till informationskravet, samtyckeskravet, konfidentialitetskravet och nyttjandekravet.

Jag har försökt att säkerställa att intervjudeltagarna känner sig trygga genom att de har fått välja hur intervjuerna ska gå till (samtyckeskravet). Jag har även beaktat att ingen kommer till skada (ingen skada) och att deras privatliv skyddats genom exempelvis att jag inte har valt textpassager som handlar om deras privata relationer (inget intrång i privatliv). Jag var öppen skriftligt och muntligt om vad studien syfte är (ärlighet, informationskravet), att deltagandet är frivilligt (informationskravet) och att de har rätt att avstå från att besvara frågor eller kan avbryta utan att de måste förklara sig (ingen skada, informationskravet). Alla deltagarna gav sitt samtycke (samtyckeskravet) muntligt efter att de informerades skriftligt

(informationsbrevet se bilaga 1 och 2) och muntligt av mig om: syftet, etiska riktlinjer, hur data ska behandlas, att intervjun ska spelas in och där hade de möjligt att tacka nej, att deras identitet inte kommer at bli känd genom avidentifiering, att de kan avbryta intervjun när som helst utan att de måste förklara sig. Jag har avstått från att låta intervjudeltagarna underteckna ett skriftligt samtycke eftersom de genom en underskrift inte längre skulle vara anonyma (konfidentialitetskravet). Dessutom hade intervjudeltagarna fått tillräckligt med tid att tänka över om de ville delta och för att ställa frågor. Informationsbrevet och frågeställningar har alla intervjudeltagarna fått i början av april och intervjuerna genomfördes under vecka 14 till 16.

För att inte avslöja intervjudeltagarnas identitet (konfidentialitetskravet) har jag gett varje individ ett fingerat namn efter bokstavsordning (Alicia, Beatrice, Cecilia och Dorotea) och jag har avstått från att benämna i vilket land eller stad de är verksamma eftersom det i denna studie inte spelar någon roll och mitt högsta mål var att skydda deras identitet. Dessutom har jag istället för att redogöra för varje respondent beskrivit respondenterna på ett

”sammanfattande” sätt för att skydda deras identitet. Alla intervjupersoner behandlandes med största möjliga konfidentialitet och allt material (papper och datafiler) ska bli förstört efter att studien har blivit examinerad. Nyttjandekravet är uppfyllt eftersom all data används enbart till studie.

4.8 Tillförlitlighet och autenticitet

Enligt Bryman (2018) kan forskaren använda sig i kvalitativa studier andra kvalitetskriterier än reliabilitet och validitet. Bedömningen kan ske genom tillförlitlighet och autenticitet.

Tillförlitlighet

Tillförlitlighet består av trovärdighet, överförbarhet, pålitlighet och konfirmation (Bryman, 2018). Jag skickade mitt resultat till alla svenskspråkiga intervjupersoner för att validera trovärdigheten. Intervjupersoner kunde så bekräfta att deras berättelser skildrats på ett sätt som överensstämmer med deras uppfattning (respondentvalidering).

Överförbarhet är svårt att uppnå i en kvalitativ studie men forskaren kan försöka att så gott som möjligt beskriva detaljerat och fylligt respondenternas verklighet (Bryman, 2018). Det gjorde jag genom att jag stärkte mitt resultat med respondenternas citat som gav resultatet en

”fylligare” verklighet.

Pålitlighet sker genom forskarens fullständiga redovisning av forskningsprocessen (Bryman, 2018). Jag har redogjort för hela forskningsprocessen i metoddelen. Jag lyssnade på det inspelade materialet och gick igenom transkriberingen flera gånger med stor noggrannhet för att säkerställa att jag tolkat och transkriberat intervjuerna rätt, vilket är ett arbetssätt som jag lärde mig när jag arbetade som domstolssekreterare.

Konfirmation handlar om hur objektiv forskaren är och att exempelvis personliga värderingar inte påverkar studien (Bryman, 2018). I metoddelen har jag redovisat hur min förförståelse påverkade denna studie.

Autenticitet

Autenticitetskriterier är enligt Bryman (2018) rättvis bild, ontologisk autenticitet, pedagogisk autenticitet, katalytisk autenticitet samt taktisk autenticitet. I studie har kriterierna en rättvis bild samt ontologisk autenticitet uppnåtts: Alla intervjupersoner har kommit till tals genom resultatredovisning och direkta citat.

5. Resultat och analys

I följande kapitel redovisas studiens resultat och analys från det empiriska materialet av fyra intervjuer. Resultatet presenteras i följande tre huvudteman: Socialarbetarens andlighet, Socialt arbete och andlighet och Andlighet och psykisk hälsa.

5.1 Socialarbetarens andlighet

5.1.1. Religion och andlighet

Studien visade att alla intervjupersoner uppfattar sig själva som andliga oavsett om de var religiösa eller icke-religiösa. En av respondenterna som är religiös menar att det finns en koppling mellan andlighet och religiositet och nämnde teologiska begrepp som

exempelvis den Heliga Anden medan de respondenter som uppfattade sig som icke religiösa inte såg någon sådan koppling utan menade att man kan vara andlig utan att utöva en viss religion. För de icke religiösa handlande andlighet om medvetande och värderingar som etik, prosocialt beteende, empati och dignitet, de menade även att andlighet främjar reflektionsförmågan och leder till moraliska handlingar. Min tolkning av det är att respondenternas syn på andlighet utifrån dessa aspekter innebar att deras andlighet är sekulär och inte kopplad till teologiska begrepp.

”Jag skulle bara beskriva det som medvetandet. För mig är andlighet inte kopplat till en specifik religion utan bara medvetenhet… det vill säga medvetet tänkande, medveten reflektion, medveten handling.” ”Alicia

Citatet visar att Alicias definition av andlighet är ”bara medvetandet” som uttrycker sig i tanke-, reflektionsprocessen och agerande. Medvetenhet är något som även Dorotea beskriver och för henne involverar andlighet både kropp och själ (medvetande) vilket är en skillnad mot mycket av logoterapins tre dimensioner där den fysiska, den psykologiska och den andliga dimensionen uppfattas som åtskilda (Okan & Eksi, 2017).

”Jag är inte min kropp och jag är inte medvetandet. Jag bor i min kropp och har mitt medvetande.” Dorotea

Beatrice upptäckte kristendomen senare i livet och hon är en av respondenterna som menar att andlighet och religion är åtskilda, hon reflekterar under intervjun att hon har börjat att lära sig hur man kan koppla andlighet till religion med hjälp av begrepp som Gud, Jesus och den Heliga Anden. Detta visar att hon ser en koppling mellan religion och andlighet utan att hon uttalar det explicit.

Alla respondenter är medvetna om deras andliga sida och försöker hitta ord på andlighet.

Varje respondent funderade ett tag innan de hittade begrepp för andlighet. Jag upplevde att för de flesta respondenter var det svårt att sätta ord på hur de definierar andlighet för att begreppet andlighet var stort. Vilket illustreras av nedanstående citat.

”Andligheten är så mycket större att det nästan svindlar det går inte att förstå för det är det är liksom alltså tänk från evighet till evighet. Eternity

to eternity that doesn´t exist but still it exists.” Dorotea

Citatet visar att hon försöker att fånga begrepp vad andlighet är men att alla ord som finns är otillräckliga för att beskriva andligheten.

Enligt Frankl är en människa inte bara en organism men även en person som har en andlig existens (refererad i Batthyany m.fl., 2018). Varje dimension enligt logoterapin (den fysiska, den psykologiska och den andliga dimensionen) har en helande kraft och utöver detta är det lättare för en individ som är medveten om egen andlighet att hitta mening med livet (Okan & Eksi, 2017) som stämmer överens med begreppsdefinition av Mehnert (2006) där andlighet gör det möjligt att individen upplever en transcendent (högre) mening med livet.

Cecilia som är kristen skildrar hur hon fick hennes tro på gud och därmed tillgång till hennes andlighet genom en intensiv upplevelse där hon upplevde att hon fick guds kärlek rakt i hjärtat det var då hon förstod vad andligheten var och genom detta kände hon att hon äntligen hittat hem. Detta tyder på att hon har hittat hennes plats i världen och därmed mening med livet.

”Det var ett ögonblick om totalt vishet att WOW gud finns ju faktiskt! Och bara massor av kärlek och jag fick faktiskt som en elektrisk stöt genom

hela kroppen.” Cecilia

Detta citat antyder att hon förut var ateist eller att hon tvivlade på att det finns en gud. Att hon kopplar upplevelse till gud förklarade hon därmed att upplevelsen inträffande under en förbön i en kyrka. Om det inte finns kriterier som är tillgängliga för att verifiera en objektiv sanning är det existentiella fokus på en subjektiv sanning som man relaterar till det man tror, eller till förförståelsen (Webster, 2010). Alltså om till exempel upplevelsen hade skett i naturen hade kanske Cecilia kopplat hennes upplevelse till forntida gudinnan Gaia (moder jorden) om hon hade hört eller läst om henne. Det visar att varje respondent har en subjektiv sanning om andligheten och att de relaterar till världen med deras subjektiva sanning. Cecilias subjektiva sanning är därmed att hon upplevde Gud och utifrån denna andliga upplevelse förändrade sig hennes relation till världen och till andra människor och hon bestämde sig för att utbilda sig till diakon.

5.1.2 Medkänsla, Empati, Kärlek

Alla intervjupersoner kopplar andlighet till kärlek, medkänsla och empati. Till exempel beskriver Dorotea att andlighet är kopplat till hennes själsgnista som är hennes autentiska Jag och efter min fråga vad gnistan innebär svarar hon att det är kärlek.

”… bara vibrerande av kärlek att gnistan är ju icke-dömande, ett varande och ett bevittnande existensen och en närvaro…” Dorotea

Här ser man att andlighet och själ är enbart kopplat till positiva känslor och förknippas mer med passiva aspekter som att icke-döma, att bevittna och att vara närvarande.

Medkänslan och empatin som alla respondenter anser är en del av andligheten känner Alicia är viktiga också med hänsyn till att varje individ har en värdighet (se citat nedan).

Värdigheten kan bli degraderad till exempel på prostitutionsområdet där människor är starkt objektifierade men ur ett filosofiskt perspektiv kan mänsklig värdighet aldrig bli helt förstört eftersom värdigheten alltid består. Enligt logoterapin talar det för att meningen med livet kan upplevas under alla omständigheter även om en individ prostituerar sig.

”…prosocialt beteende är viktigt för mig… empati för varandra. Så även om en person till exempel har ett antisocialt beteende vilket är något jag

inte vill tolerera har ändå individen sin värdighet, och den värdigheten är viktig för mig.” Alicia

Även Beatrice som känner att hennes andlighet har varit med henne sedan hon var barn, har haft stor empati och medkänsla för utsatta människor och djur och som tyder på att hon anser att varje varelse har lika värde och att varje liv enligt logoterapin särskilt mänskligt liv har en mening. Hon tar som exempel att hon som barn räddade sniglar. Min tolkning av Alicias och Beatrices citat är att varje människa förtjänar empati oavsett sina handlingar därför att det finns en del i människan som är oförändbar och värdefull som även Dorotea har uttryckt med ord som värdighet och icke-dömande. Enligt logoterapin hittar varje människa genom altruism som uttrycker sig i kärlek och medkänsla till andra äkta mening med livet (Frankl, 2012). Slutsatsen är därmed att altruism som respondenter känner ger dem mening i livet. Filosofens Franz Rosenzweigs existentiella syn på

kärleken innebar att kärleken är levande i nutid och har en odelad uppmärksamhet mot nuet och andra individer. Uppmärksamhet gentemot individen neutraliserar existensens existentiella sting och omfattar varje individ ur en massa av mänsklighet (refererad i Mendes-Flohr, 2012). Altruism främjar därmed välbefinnande hos respondenter.

5.1.3 Synen på andligheten i relation till omgivningen

När intervjupersoner försöker att beskriva andligheten visar resultatet att det för två intervjupersoner är något som omfattar Alltet. Relationen till Alltet beskriver Beatrice på följande sätt

”…andlighet är dels nånting som är inuti mig men det är också en själ och ett känsloliv som jag delar med andra människor och inte bara andra

människor utan det är världen universum skapelsen, djur, natur, interconnectedness, intertwined.” Beatrice

och Doroteas sätt att se på Alltet illustreras med följande citat:

”Andlighet det är Allt. Allt. Alltet. Allt. Det är det synliga och det osynliga, kosmos och mikrokosmos. Det är det som jag existerar i. … Jag är Alltet

och Alltet är jag. Så mikro-makro.” Dorotea

Båda citat tyder på ett holistiskt perspektiv där alla aspekter av allt levande och icke- levande på jorden och i kosmos påverkar varandra och/eller är en del av varandra. Detta synsätt har koppling till den fysiska, den psykiska och andliga dimensionen. Men även i Frankls logoterapi där andlighet är en del av individen (kroppslig, psykisk och andlig) är andlighet den essentiella grunden för individens helhet. Helheten som har enligt Frankl sin grund i andligheten är oförstörbar vilket betyder att det finns en helhet i varje individ bortom sjukdomen (Frankl, 2018). Alla respondenter uttryckte att andlighet är del av dem och Cecilia uttrycker det med följande ord:

”Ja, men den andligheten har ju en stor betydelse i mitt liv. Så är det. Det kanske till och med är den viktigaste delen.” Cecilia

Detta citat tyder på att hon har integrerat andlighet i hennes liv och att hon upplever en

”vilja till mening” som är enligt Frankls en av grundpelare i logoterapin. Vilja till mening, frihet av vilja och mening av lidande gör det för människan möjligt att hantera upplevelse av lidande (refererad i Batthyany m.fl., 2018).

Doroteas del av andlighet är kopplat till hennes själ:

”Själsgnistan är ju mitt autentiska jag. Self. Man ska säga så. Så är den mycket större än Egot. Egot är en aspekt av den jordiska.” Dorotea

Citatet tolkar jag att själen anses som utomjordisk. Själen som varje individ har i sig uppnår en förbindelse till andra själ även om alla individer känner sig separerade som Dorotea visar med följande citat:

”Gnistan är separat i min värld. Men förbindelse sker uppe i gnisthavet.” Dorotea

Men förbindelse uppnås inte bara till andra individer utan även till gud själv enligt Cecilia:

”…det är en relation och religion det kommer från det latinska namnet religio som betyder relation. För mig är det som att ha en väldigt nära

vän. Den relationen behöver vårdas men även om jag inte hör av mig på länge så finns gud kvar.” Cecilia

Respondenternas reflektioner om andlighet stämmer överens med vald begreppsdefinition av andlighet där andlighet uttrycker sig också i relation till sig själv, andra och jorden (Crisp, 2010).

Enligt existentialism där individ är subjekt och objekt spelar här subjektivitet en stor roll.

Webster (2004) förklarar Kierkegaards koncept av subjektivitet som en innerhet (engl.

inwardness) där individen är medveten om hens egen existens i tankeprocessen. Enligt Webster (2004) är inte bara tänkandet en del av individens existens men också hur individen relaterar ur tänkandet till världen som är subjektiv. Webster (2004) tar som exempel gud. Individen förhåller sig inte till gud som ett objekt men snarare som ett subjekt där man har en relation till. Det visar sig i att varje respondent har en subjektiv sanning om andlighet och med detta subjektiva sanningen relaterar de till världen, Gud, Alltet eller andra människor.

5.1.4 Personlig utveckling

För alla intervjupersoner är andlighet kopplat till personlig utveckling som förändrar sig hela tiden även om andlighet i sig själv är oföränderlig. Personlig utveckling ger

respondenterna en riktning eller mål i livet och därmed enligt logoterapin en mening med livet (Frankl, 2018).

”…det är oföränderligt att det är jag som människa som processar men att andligheten är större än mig som människa.” Beatrice

Här ställer jag mig frågan: Hur är det möjligt att personlig utveckling sker men att

andlighet som är en del av människan utvecklar sig inte? Jag kan komma till slutsatsen att man genom personlig utvecklingen kommer närmare till det autistiska själv eller själ.

Dorotea kopplar andligheten till själen som föds på jorden och sedan vandrar genom jordelivet i den fysiska kroppen för att göra sina erfarenheter och utvecklas personligt utifrån lärande på många olika nivåer. Doroteas uppfattning har koppling till logoterapin där andlighet är en del av individen (kroppslig, psykisk och andlig) och den essentiella grunden för individens helhet (Frankl, 2018).

”Alltså att vara född är meningen, och sen när jag är i livet så är nästa steg att göra min livsresa, så att min livsgnista får del av denna

erfarenhet…” Dorotea

Jag tolkar Doroteas citat som att hennes personligt syfte med livet är att utveckla sig personligt som har också automatisk en koppling till socialt arbete där socialarbetarnas reflektionsförmåga ökar professionell personlig utveckling och därmed deras kompetens.

Cecilia talar om orientering när hon beskriver att hon känt en viss tomhet tidigare och att hon då var en sökare men hon visste inte vad hon sökte, bara att det fattades något. När hon hittade gud genom en andlig upplevelse kände hon ett lugn, tillit och helhet. När hon berättar om tomheten och sökandet hörde jag mellan hennes ord att det var en tid då hon inte kände sig levande.

”…min starka andliga upplevelse när jag var ”knockad av Gud” då kände jag: Nu behöver jag inte leta längre! Då hittade jag det som jag hade svårt att sätta ord på vad det var. Jag hade haft en längtan, men visste inte att

det var Gud jag saknade. Cecilia

Cecilias inre tomhet visar att hon upplevde ett existentiellt vakuum som hon försökte att fylla med sökandet. Enligt Frankl är Cecilias sökandet ett uttryck för en vilja att hitta mening med livet som ger riktning och syfte med livet (Frankl, 2018). Efter hon har funnit gud hittade hon meningen med livet.

Andlighet ger även Beatrice orientering i hennes liv men till skillnad från Cecilia känner hon inte att hon varit en sökare eftersom andligheten funnits inom henne sedan hon var tonårig. Jag märkte att Beatrice pratade om barndomen och tonårstiden som en tid där hon kände glädje och uppfyllelse i livet.

”…har jag nog aldrig varit särskilt sökande, för mig har andligheten funnits med sedan jag var tonårig.” Beatrice

Andlighet främjar personlig utveckling och några intervjudeltagare uttryckte att

andligheten ger dem orientering i livet, att de känner sig hel och att det fanns en tomhet i livet, en känsla av att det fattades något som ledde till en sökning av den saknade biten:

andligheten. Det kan man tolkar som ”vilja till mening” som ger enligt logoterapin riktning och mening med livet. Respondenternas sökande efter mening med livet som även handlar om frågor om existensens rötter och kan vara både religiös och icke-religiös (Webster, 2004).

5.2 Socialt arbete och andlighet

Alla intervjupersoner uppfattar andlighet som en del av dem som återspeglar sig i deras sociala arbete med klienter vid exempel bemötande, etik och moral, empati, medkänsla, kärlek och personlig utveckling

5.2.1 Kallelse

Respondenternas andlighet är en orsak till att flera av respondenterna känt sig kallade till socialt arbete, och de berättar att de fick kallelsen på olika sätt. Dorotea berättade att hon gick till en astrolog som bekräftade att det var hennes uppgift att hjälpa andra människor gå den vägen som hon går idag och som hon alltid gått.

”Det var väldigt skönt att få det bekräftat och jag insåg ännu mer att det jag alltid jobbat med verkligen var det jag skulle hålla på med i detta liv.”

Dorotea

Doroteas berättelse tyder på att hennes andliga orientering vägleder henne och indikerar att andlighet är den essentiella grunden för hennes helhet. Cecilia fick bekräftelse genom att hon såg gud som ljus och kände honom som ren kärlek i hjärtat. I detta moment visste hon vad hon sökt hela sitt liv, att följa kallelsen förändrade hela livet även om hon inte alltid upplever det lätt känner hon att gud bär henne. Det här talar för att Cecilias starka andliga upplevelse ger henne kallelsen ger henne en riktning och därmed mening med livet.

”…det bär ju mig fortfarande, men det har inte bara varit lätt. Jag tvivlar ibland och det tillhör också tron. I början trodde jag att man inte fick tvivla, så det har verkligen varit en resa. Det var inte den enkla vägen, men jag hade inget val. Jag kände att jag var tvungen att gå vidare och undersöka vad det var. Jag kunde inte bestämma: Nej, det här orkar jag

inte. Det gick inte.” Cecilia

Detta citat antyder att Cecilias tvivel förde till att hon ifrågasatt hennes riktning i livet.

Bortfall av en riktning i livet kan leda enligt logoterapin till en ”existentiell kris” som citatet talar för. Att hon ändå fortsatt att gå den vägen visar på en ”vilja till mening” som gav henne igen mening i livet.

Beatrices kallelse var med henne redan som barn och gav henne senare vägledning till varför hon är verksam inom socialt arbete idag.

”… jag vill göra gott för andra människor och mig själv jag vill skapa en bättre värld och den känslan har varit väldigt stark i mig ända sen jag var

barn.” Beatrice

Enligt Frankl är varje situation som ett kall som vi måste lyssna till, som vi måste följa.

Att leva och uppfylla kallelse ger möjlighet att hitta mening i livet (refererad i Batthany m.fl., 2018). Respondenterna har inte bara hittat en kallelse i en situation, de har hittat en kallelse djup inom sig själva som de beskriver som andlighet eller gud. Det här talar för att de har hittat mening i deras liv även om existensen av andlighet/gud inte är bevisad.

För dem är kallelsen verklig eftersom de relaterar och känner andligheten inom sig själva (Webster, 2004).

5.2.2 Värderingar, etik och moral

Socialarbetare ska förhålla sig till professionella etiska riktlinjer (ASSR; 2017) som Beatrice också kopplar till andlighet. Andliga och religiösa värderingar som alla respondenter tar upp är enligt logoterapi en viktig resurs och individer kan lättare hitta mening i livet (Okan & Eksi, 2017). Beatrice upptäckte den ”äkta” etiken och moralen genom att hon kände den i hennes innersta. För henne är det en stor skillnad om etik är enbart teoretiskt och därmed logiskt men har ingen koppling mellan känsla och tanke och

handling. Hon berättade om en tidigare arbetsplats på en myndighet där man inte ofta pratade om etik och där etiken var mer en rutin och att socialarbetare trodde att därför att de är socionomer och jobbar inom myndigheten att de jobbar etiskt.

”…men jag tror att det är om jag ska kunna utöva etik och moral då behöver jag känna det. Min tanke och min känsla behöver vara i kontakt.”

Beatrice

Alicia tar också upp etik med koppling till hennes andlighet och berättar att hon betraktar sig själv som en värdemedveten människa och värderingar spelar en stor roll i hennes reflektioner och som uttrycker sig i hennes handlingar (moral). Enligt Webster (2004) har världen som vi lever i socialt och kulturellt inflytande på varje individen men individ är ändå mogen att fatta egna åsikter och åtaganden. Individen har ett val. Ur existentiellt perspektiv väljer varje individ vilka värderingar de ville leva i livet och hur de relaterar dem till andra människor. Detta val gör respondenter genom att deras andlighet ger dem en egen sikt på världen och ett val av vilka värderingar de vill leva i livet.

Frankl menar att realiserade värderingar ger människor en existentiell uppfyllelse som inte handlar om tillfredsställelse av begär eller behov. Vidare anser Frankl att värderingar lät människan bara se en viss sektion av världen och därmed binder människan till ett visst perspektiv (refererad i Batthyany m.fl., 2018).

5.2.3 Begränsar andlighet respondenternas arbete?

När jag ställde frågan: ”Finns det tillfällen när du känner att din andlighet begränsar ditt arbete, och i sådana fall hur?” behövde respondenterna funder en stund innan de kunde svara. Resultatet visar att ingen intervjuperson upplevt att deras andlighet begränsat deras arbete.

Däremot menar Alicia att det kan hända att värderingar kolliderar med varandra om till exempel en kvinna som säljer sex uttrycker att prostitution enbart är ett arbete, något som strider mot Alicias värderingar. Men Alicia kommer sätter kvinnans dignitet i första rummet och accepterar detta även om hon vet att kvinnan kan skada sig själv.

”…om en kvinna säger till mig: ”Det är ett bra jobb för mig” och jag vill möta henne med värdighet så måste jag acceptera det just nu…” Alicia