I denna del av uppsatsen kommer vi att berätta vad vi fått veta genom att ta del av de texter som vi samlat in. Kapitlet är strukturerat genom att vi som rubriker använder de informationstjänster vi valt att undersöka. Dessa är bestånd, klassifikation och
hylluppställning, bibliotekskataloger, ämnesordsindexering, databaser, tillgång till Internet, länksamlingar och referenssamtal.
I avsnittet om respektive informationstjänst förklarar vi först vad vi inbegriper i
informationstjänsten, sedan presenterar vi användarforskning om barn med anknytning till denna. Därefter redogör vi för de uppgifter som vi samlat in om i vilken utsträckning svenska folk- och skolbibliotek har den aktuella informationstjänsten anpassad för barn.
Vi avslutar varje avsnitt med en analys där vi sammanfattar vad vi fått veta om förekomsten av informationstjänsten på svenska bibliotek och relaterar detta till de användarstudier som vi tidigare redogjort för. Avsnittet avslutas med en reflexion över de kunskaper vi fått om informationstjänsten och allra sist i texten om varje informa-tionstjänst presenterar vi några frågor som vi ställer oss efter genomgången av materialet.
Bestånd
Birger Hjørland, verksam vid Danmarks Biblioteksskole, skriver i Faglitteratur,
Kvalitet, vurdering og selektion att materialurvalet måste passa användarna på bästa sätt – annars är det till föga nytta med hylluppställningssystem, katalogisering etcetera.69 Därför väljer vi att börja vår genomgång av bibliotekens informationstjänster för barn med att redovisa vad vi fått veta om arbetet med beståndet av fackmaterial för barn på de svenska folk- och skolbiblioteken. I detta kapitel kommer vi att ta upp frågor om urval till samt inköp och gallring av det fysiska beståndet på barn- och skolbibliotek.
Länkkataloger har ett eget avsnitt och urvalsaspekter i samband med dessa behandlas där.
Användarstudier om barn och bestånd
I detta avsnitt delar vi upp det vi plockat fram ur användarstudierna i två delar. Vi inleder med att presentera vad dessa säger om vilket innehåll i informationen som barn kan ha behov av att finna på bibliotek. Därefter berättar vi lite om hur medierna som barnen kan använda ska vara beskaffade enligt texterna. Vi använder här även ett par texter som kanske inte beskriver barn som användare av informationstjänster utan mer talar om att barn har rätt till information.
Innehållet i informationen
I den svenska Bibliotekslagen står att alla medborgare ska ha tillgång till ett folkbiblio-tek till ”främjande av intresse för läsning och litteratur, information, upplysning och ut-bildning samt kulturell verksamhet i övrigt”.70 Men kan man veta vilken information barn har behov av? Går det att säga något om denna stora användargrupp?
69 Hjørland, Birger 1997, s. 11.
70 Bibliotekslag (SFS 1996:1596), §2, 1996.
Marian Koren redogör i sin doktorsavhandling Tell me! The right of the child to information, framlagd vid Amsterdams universitet, för hur hon uppfattar information som fullständigt nödvändig för barns utveckling. Hon har en mycket vid tolkning av begreppet information och menar att ett litet barn som utforskar sin omvärld är en informationssökare.71 I avhandlingen undersöker hon hur Barnkonventionen explicit och implicit uttrycker barns rätt till information, och i ett avsnitt talar hon särskilt om vad folkbiblioteken kan göra i detta avseende. Hon påpekar att en viktig uppgift för biblioteken är att tillhandahålla information för barn om Barnkonventionen och barns rättigheter, och att grupper av barn som vill träffas och diskutera kan göra detta på bibliotek och då också få hjälp att finna material. Barn kan också använda folkbibliote-kens samlingar och service för att bilda sig; Koren betonar här den ickeformella bildningen.72 Vår tolkning av Korens avhandling blir att barn ska ha rätt till den
information som de efterfrågar. Hon utpekar inte några speciella intresseområden, men däremot verkar hon tycka att ett viktigt kvalitetskrav på det material biblioteken tillhandahåller är att det ska ha en bra värdegrund.
I Bibliotekslagen står att skolbiblioteken ska tillgodose elevernas behov av material för utbildningen.73 På ett skolbibliotek ska det alltså finnas ett bestånd av böcker och annat material som svarar mot de ämnesområden som klasserna arbetar biblioteksbaserat med.
Lena Lundgren berättar i boken Barn frågar – kan biblioteket svara om de frågor personalen på ett par barnavdelningar hjälpt henne att samla in. Barnen som ställt frågorna är i åldrarna 3-16 år. Hon delar upp frågorna i ”barns egna frågor” och
”skolfrågor”. Skolfrågorna handlade ofta om upptäcktsresor, olika länder, Sveriges historia, idrott och djur. Hon nämner också att barnen haft temaarbeten i skolan om Barnkonventionen, seder och traditioner i olika länder och om människokroppen. De egna frågorna kan handla om vad som helst.74
I Informationssökning och lärande berättas om en brittisk undersökning där 11-14-åringar beskriver det som viktigt att kunna läsa om frågor som engagerar dem, till exempel drogmissbruk och sexualitet. Dels sätter ungdomarna stor tilltro till tryckt information, dels uppskattar de möjligheten att få privat tillgång till information.75 Anpassade medier
Till en barnavdelning på ett folkbibliotek eller ett skolbibliotek för yngre barn väljs medier inte bara för att de handlar om vissa ämnesområden utan också för att de är anpassade till barns förmåga att tillgodogöra sig dem. I de texter om användargruppen barn som vi tagit del av har vi läst en del om barns läsning av facklitterära texter – vad som ställer till problem för barnen och hur texterna kan vara beskaffade. Vi har inte fördjupat oss i pedagogisk litteratur om barns läsutveckling; dock plockar vi någon synpunkt ur Nya Lusboken (2002) av Birgita Allard, Margret Rudqvist och Bo Sundblad (den senare verksam vid Lärarhögskolan i Stockholm) som de sista åren varit central i diskussionen om elevers läsinlärning åtminstone i Stockholms skolor.
71 Koren, Marian 1996, s. 45-73.
72 Koren, Marian 1996, s. 452-478.
73 Bibliotekslag (SFS 1996:1596), §5, 1996.
74 Lundgren, Lena 2000b, s. 38-43.
75 Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo 2002, s. 43f.
I Informationssökning och lärande redogörs för forskning om barns läsning av
facklitteratur. Författarna berättar om forskning som visat att läsförmågan kan begränsas av liten erfarenhet av facklitterära texter, ovana eller ovilja att använda hjälpmedel såsom register och innehållsförteckningar, bristande förförståelse i form av ämneskun-skaper med mera. De refererar också forskning som påvisat att barns informationssök-ning kan försvåras av dålig kvalitet på facklitteraturen.76
Ofta pratar man helt enkelt om att barn behöver ”lättlästa texter”, även om det också är allmänt känt inom skolvärlden att stark motivation gör att barn höjer sin tröskel för vilka texter som de klarar att läsa. Men vilka egenskaper ska en text ha för att kunna kallas lättläst? I uppsatsen Barnbibliotekariers förmedlingsarbete med lättläst barnlitteratur nämns att begreppet ”lättläst” inte har en entydig innebörd. LL-förlaget, som inte i första hand ger ut böcker för barn utan lättläst litteratur för vuxna, säger att orden ska vara lättförståeliga, meningarna inte för långa, layouten luftig och med tydligt typsnitt, det ska vara stort radavstånd och stor text, bilder ska stödja texten samt att texten inte ska förutsätta att läsaren har förkunskaper.77
I Nya Lusboken finns ett kapitel om ”läromedelstexter”. Författarna anser att barn får stora svårigheter att förstå innehållet i sådana när texterna är alltför kortfattade och abstrakta.78
I uppsatsen Facklitteratur för barn – ett försök till analysmodell diskuterar författaren olika aspekter av facklitteratur för barn. Bland annat går hon igenom Göte Klingbergs begrepp ”adaption” som i detta fall betyder det sätt som en författare anpassar texten till sin föreställning om den tänkta läsaren – barnet. Adaptionen delas in i stoffväljande adaption, formväljande adaption, stilväljande adaption och medieväljande adaption.
Klingberg själv använde termerna för att analysera skönlitteratur för barn, men uppsatsförfattaren anser att de är användbara även för facklitteratur.79
Användarforskningen har konstaterat att barn ofta har svårigheter att använda uppslags-verk; det handlar om problem med alfabetisering, att hitta rätt del och att översiktsläsa eller skumläsa långa artiklar.80 Det står inte uttryckligen men det verkar som om barnen i undersökningen använt sig av uppslagsverk för vuxna. Vi har inte funnit några
undersökningar av barns interaktion med uppslagsverk för barn.
Forskning om barns användning av multimediaprodukter har konstaterat att barn klarar av att navigera i dessa – kanske beroende på att de för det mesta är gjorda just för barn.
Barn uppskattar ofta kombinationen av rörliga bilder, ljud och text i multimediaproduk-ter, men om de ska skaffa information till ett skolarbete så kan de föredra produkter med text som de enkelt kan kopiera.81
76 Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo 2002, s. 39-46.
77 Myllylä, Anne & Näslund, Ragnhild 2004, s. 4-8.
78 Allard, Birgita, Rudqvist, Margret & Sundblad, Bo 2001, s. 26-33.
79 Lindberg, Annakarin 2002, avsnitt 4.4.2.
80 Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise 2004, s. 89.
81 Limberg, Louise, Hultgren, Frances & Jarneving, Bo 2002, s. 54-58.
Bestånd för barn på svenska bibliotek
Vi har läst några uppsatser som belyser delar av barn- och skolbibliotekariernas arbete med beståndet. Vi redovisar även vissa texter som behandlar beståndsarbete på
folkbibliotek, fast dessa inte endast handlar om barnavdelningen.
En uppsats från 2001 har beståndsarbete vid barn- och skolbibliotek som ämne. I den står att det finns mycket skrivet om beståndsfrågor, dock inte särskilt mycket om barn- och skolbibliotekariers arbete med detta.82 De texter som finns utgörs i hög grad av diskussioner om vilken litteratur som är lämplig för barn att läsa.83 Ett undantag som nämns är en uppsats från 1997: Barnbibliotekariers urvalsarbete – Praktiska rutiner och hjälpmedel från 1940-talet till idag av Linda Sörensen och Magdalena Zawila.
Plan för beståndsarbetet
Olof Berge-Kleber och Emma Hermansson gör i uppsatsen ”Man silar mygg och sväljer kameler ibland”: Urval och beståndsarbete på några svenska barn- och skolbibliotek en kvalitativ undersökning av arbetet med urval och inköp vid några bibliotek.
Författarna intresserar sig framför allt för avsaknaden och det eventuella behovet av förvärvsplaner. Uppsatsförfattarna argumenterar för att förvärvsplaner är viktiga, men de bibliotekarier som de intervjuat verkar inte särskilt intresserade av sådana.84
I uppsatsen Outsourcing av urval och inköp: en studie av hur bibliotekariens kompetens och yrkesroll påverkas av Bibliotekstjänsts profiltjänster av Lina Andersson och
Elisabeth Bergenäs görs en genomgång av olika teorier och åsikter om ”förvärvsproces-sens roll i folkbiblioteksverksamheten”. I litteraturgenomgången sägs bland annat att det ofta anses viktigt att ha en välformulerad och välfungerande strategisk medieplan. Men i denna uppsats, liksom i Berge-Klebers och Hermanssons, konstateras att biblioteken ofta saknar nedskrivna förvärvspolicys eller förvärvsplaner – urvalet görs mer ”på känsla”.85 Att biblioteken saknar skrivna måldokument för inköp framkom också i en uppsats några år tidigare.86
Andersson och Bergenäs beskriver Bibliotekstjänsts (BTJ) nya ”profiltjänster”; de innebär i korthet att en vald del av medieurvalet till det enskilda biblioteket görs av BTJ efter en av biblioteket gjord profil.87 De tre bibliotek88 som först prövade tjänsten tyckte att den fungerade bäst på barnavdelningen där det ansågs vara mest självklart vilka böcker som skulle köpas in.89
Ett exempel på att man i alla fall på sina håll har planerat sitt arbete med barnfackbe-ståndet är utvecklingsprojektet på Flemingsbergs bibliotek som beskrivs i Barn frågar – kan biblioteket svara. I Flemingsberg satte man bland annat upp som mål att bygga upp beståndet mer efter behov än efter utgivning, att leta efter annat material som komplette-rade bokbeståndet där det behövdes, att försöka hitta material med tydligt och lättläst
82 Berge-Kleber, Olof & Hermansson, Emma 2001, s. 9.
83 Berge-Kleber, Olof & Hermansson, Emma 2001, s. 23.
84 Berge-Kleber, Olof & Hermansson, Emma 2001, se till exempel s. 67ff.
85 Andersson, Lina & Bergenäs, Elisabeth 2005, s. 15-20.
86 Cadier, Magnus 2002, s. 38.
87 Andersson, Lina & Bergenäs, Elisabeth 2005, s. 25.
88 Hornstulls bibliotek, Gröndals bibliotek och Årsta bibliotek, samtliga tillhörande Stockholms Stadsbibliotek.
89 Andersson, Lina & Bergenäs, Elisabeth 2005, s. 52.
språk och att undersöka vilka CD-ROM som kunde användas när barn sökte efter kunskap. I genomförandet av detta valde man ut ett par fackavdelningar för att satsa på dessa i första hand. I texten finns dock inte någon riktig redogörelse för resultatet av denna del av projektet.90
Idag är medieplanering ett aktuellt begrepp. Vi har inte hittat några texter som beskriver hur medieplanering används på folkbibliotekens barnavdelningar eller på skolbibliote-ken. Dock verkar detta testas i ett projekt som kallas Medieplanering för barn- och skolbibliotek där bland annat bibliotek i Håbo och Stockholm är inblandade. Man kan läsa en del om detta på bloggen http://medieplanering.blogspot.com.91
Var får bibliotekarierna information om böcker?
Enligt Berge-Kleber och Hermansson framgår det av Sörensens och Zawilas uppsats från 1997, och andra texter, att BTJ:s så kallade sambindningslistor är mycket viktiga för barnbibliotekariernas urvalsarbete.92 Lektörsomdömena i BTJ:s sambindningslistor verkar fortfarande 2005 vara en viktig källa för urvalsarbetet på folkbiblioteken,93 men eventuellt minskar dess betydelse nu när tjänsten blivit avgiftsbelagd och det finns konkurrens av bland annat Internetbokhandlare.94 Hur lektörsomdömena för facklittera-tur för barn ser ut diskuteras kort i Facklitterafacklittera-tur för barn – ett försök till analysmodell av Annakarin Lindberg.95
Andra medier än böcker
På bibliotek tillhandahåller man information i form av olika medier och i ett antal texter undersöks folkbibliotekariers inställning till andra medier än böcker. I en uppsats från 2002 undersöks folkbibliotekariers inställning till olika dokumenttyper; det är främst intresset för att tillhandahålla filmer och konstverk som jämförs med intresset för att tillhandahålla böcker. Uppsatsförfattaren konstaterar att böcker prioriteras framför andra medier.96 Att böckerna ofta prioriteras framför andra medier på bibliotek framkommer också i en diskursanalys av artiklar ur Biblioteksbladet, genomförd i en uppsats från 2004. I uppsatsen analyseras texter från 1970-talet fram till 1995 och författarna finner bland annat att boken ofta ställs mot nyare medier såsom exempelvis videofilmer, CD-ROM och dataspel som tidigare inte varit vanliga på bibliotek.97 Att biblioteken inte får mer pengar för att satsa på nya medier, och att bibliotekarier därmed kan se en
motsättning mellan böcker och i detta fall TV-spel framgår även av en uppsats från 2006.98
Ibland anses det att användare, framför allt barn, ska skyddas mot skadliga effekter av nya medier.99 Detta synsätt framkommer även i en uppsats från 2006, men författarna
90 Rolén, Lena 2000, s. 73-91.
91 Om biblioteket – Håbo kommun 2006.
92 Berge-Kleber, Olof & Hermansson, Emma 2001, s. 23f.
93 Peippo, Maria 2005, s. 28f.
94 Andersson, Lina & Bergenäs, Elisabeth 2005, s. 19 och 22ff.
95 Lindberg, Annakarin 2002, avsnitt 1.7.3.
96 Cadier, Magnus 2002, s. 38.
97 Björklund, Maria & Roos, Lisa 2004, s. 74.
98 Gezelius, Maria & Griph, Anna 2006, s. 48.
99 Björklund, Maria & Roos, Lisa 2004, s. 62.
ser också en tydlig vilja hos de intervjuade bibliotekarierna att gå användarna, i detta fall ungdomar, till mötes.100
Vissa CD-ROM för barn kallas, i en uppsats om datorspel, för ”pedagogiska spel” vilket betyder spel som uttalat övar olika kunskaper och färdigheter.101 Författarna refererar även skribenter som påpekar att man kan lära sig saker av andra former av datorspel,102 men barnbibliotekarierna som intervjuas i uppsatsen är mest positiva till de ”pedagogis-ka spelen”. Det framgår inte av uppsatsen om barnen använder datorspelen för att sö”pedagogis-ka information om något som intresserar dem, eller om barn mest spelar spelen för att det är roligt och kanske lär sig något på köpet. För att välja datorspel använder bibliotekari-erna recensioner från Bibliotekstjänst, tidningar eller webbplatser.103
Bibliotekarierna på Flemingsbergs bibliotek gick 1998-1999 igenom CD-ROM för att se vilka som kunde vara bra informationskällor för barnen, men tyckte inte att de hittade så många som verkade givande för barnen.104
De flesta folk- och skolbibliotek tillhandahåller säkert några tidskrifter för barn, men vi har inte funnit några undersökningar angående detta. Dock har vi i en uppsats om ungdomars (13-16 år) tidskriftsläsning läst om hur en bibliotekarie väljer ut tidskrifter för ungdomar. Hon säger att ett kvalitetsurval görs och att biblioteket måste prioritera tidskrifter som är svåra för ungdomarna att få tag på i handeln.105
I några texter har vi funnit exempel på att man på bibliotek samlar det som ibland kallas gråmaterial eller småtryck, det vill säga broschyrer och liknande som inte sprids på bok- eller tidskriftsmarknaden.106 Lena Lundgren tycker att eftersom de frågor som barn ställer i samband med skolarbeten ofta återkommer från år till år så borde biblioteken kunna samla på sig sådant material för att underlätta för elever och personal.107 I utvecklingsprojektet på Flemingsbergs bibliotek skaffade personalen bland annat material från Svenska kennelklubben och broschyrer från organisationer som Rädda Barnen och Barnens rätt i samhället (BRIS). De använde också Internet för att skaffa material om ovanligare ämnen.108 När Lena Lundgren intervjuade personalen på
Flemingsbergs bibliotek ett år senare uppgav de att letandet efter alternativt material tog mycket tid. De tyckte också att information om till exempel organisationer nu var lättare att hitta på Internet.109
I en uppsats från 2005 om e-böcker på bibliotek konstateras att ”utbudet av barn- och ungdomslitteratur är ganska begränsat och efterfrågan är heller inte så stor”.110 I uppsatsen särskiljs dock endast skönlitteraturen för barn och ungdom från
vuxen-litteraturen – ifall det finns någon facklitteratur för barn i form av e-böcker framgår inte.
100 Gezelius, Maria & Griph, Anna 2006, s. 61-66.
101 Johansson, Martina & Nilsson, Kristin 2003, s. 24.
102 Johansson, Martina & Nilsson, Kristin 2003, s. 11.
103 Johansson, Martina & Nilsson, Kristin 2003, s. 45f.
104 Rolén, Lena 2000, s. 80f.
105 Andersson, Gunilla & Sedigh, Ulrika 2005, s. 39.
106 Se till exempel Herlitz, Inger-Anne 2000, s. 96.
107 Lundgren, Lena 2000b, s. 42f.
108 Rolén, Lena 2000, s. 80.
109 Lundgren, Lena 2001, s. 7.
110 Andersson, Lena & Samuelsson, Kristina 2005, s. 38.
I en uppsats från 2003 berättas om de speciella förutsättningar som gäller för bibliote-kens inköp av datorspel – biblioteken måste köpa spel med bibliotekslicenser för att kunna låna ut dem. Bibliotekstjänst och Elevdata nämns som inköpsställen.111 Att förhållandena är liknande runt TV-spel framgår av en magisteruppsats från 2006, även om det är ett så pass nytt medium på bibliotek att det inte finns generella regler ännu.112 Var ska barnfackbestånden finnas?
Det är ingen självklarhet på bibliotek att fackmaterial för barn ska placeras åtskiljt från fackmaterial för vuxna. Exempel på detta redovisar vi i avsnittet Klassifikation och hylluppställning.
Ett speciellt skolbiblioteksproblem med beståndsarbetet är att bestämma hur stor del av skolans böcker som ska placeras och/eller katalogiseras i biblioteket och hur stor del som ska samlas av lärare på ämnesinstitutioner och i klassrum.113
I vissa fall samlas resurser från skolorna i en kommun för att bygga upp ett gemensamt mediabestånd. Ett exempel på detta är projektet ”Den virtuella skolbibliotekarien” i Ronneby kommun där man, bland annat, byggde upp en för skolorna gemensam media-samling bestående av ”böcker skön och fack, artiklar, filmer, musik, CD-ROM och länkar”.114
Vi vill bara kort nämna att det finns problem med förhållandet mellan vissa skolor och folkbiblioteken, där debattörer från folkbibliotekssidan anser att skolorna struntar i sitt ansvar för elevernas och lärarnas behov av material för skolarbetet och i stället förlitar sig på beståndet hos folkbiblioteken. Detta är en stor fråga som handlar om tillståndet på de svenska skolbiblioteken, tolkandet av bibliotekslag och läroplaner, kommunala biblioteksplaner med mera och vi har inte möjlighet att redogöra för detta i vår uppsats.115
Marknaden – förutsättning för beståndsarbete
Hjørland påpekar, enligt texten vi refererade i början av detta avsnitt, att ett biblioteks inköp givetvis begränsas av utbudet från förlag och mediesektor.116 Lena Lundgren konstaterar, med hänvisning till en undersökning från 1997, att det är utgivningen och inte behoven som styr inköpen.117 Det är emellertid svårt att få en klar uppfattning om utbudet av fackinformation för barn på den svenska marknaden. Svenska Barnboks-institutet sammanställer årligen en översikt över utgivningen av litteratur för barn i Sverige. När det gäller ”faktaböcker”118 kan man av deras statistik utläsa mängden förstaupplagor respektive återutgivna titlar som kommer varje år, hur många av dessa som är översatta och från vilka språk samt kön på upphovsmännen. Men problemet med denna statistik är att man säger sig utesluta ”läromedel”, men vad som inbegrips i den
Hjørland påpekar, enligt texten vi refererade i början av detta avsnitt, att ett biblioteks inköp givetvis begränsas av utbudet från förlag och mediesektor.116 Lena Lundgren konstaterar, med hänvisning till en undersökning från 1997, att det är utgivningen och inte behoven som styr inköpen.117 Det är emellertid svårt att få en klar uppfattning om utbudet av fackinformation för barn på den svenska marknaden. Svenska Barnboks-institutet sammanställer årligen en översikt över utgivningen av litteratur för barn i Sverige. När det gäller ”faktaböcker”118 kan man av deras statistik utläsa mängden förstaupplagor respektive återutgivna titlar som kommer varje år, hur många av dessa som är översatta och från vilka språk samt kön på upphovsmännen. Men problemet med denna statistik är att man säger sig utesluta ”läromedel”, men vad som inbegrips i den