Tillgång till Internet - Information för barn: en kunskapsöversikt över de svenska bibliotekens

På många bibliotek låter man barn få tillgång till Internet. Vi undersöker vilket intresse barn kan ha av detta, och hur biblioteken arbetar med att ge barn tillgång till Internet. Vi tar inte upp forskning och debatt om vad barnen använder Internet till, och inte heller hur de klarar av att hantera den stora mängden information som finns där. I avsnittet Länksamlingar behandlar vi det arbete som görs på bibliotek för att sammanställa länkar för barn.

Användarstudier om barn och tillgång till Internet

I Textflytt och sökslump sägs sammanfattningsvis om de undersökta elevernas informationssökning att om eleverna får välja så börjar de med att söka på webben i någon sökmaskin. Om eleverna har tillgång till Internet tycker de att detta både är det roligaste och bästa sättet att söka information.²⁴³

De barn som har tillgång till Internet hemma har förmodligen inte så stort behov på fritiden av att kunna använda Internet även på biblioteken. Enligt Medierådets

undersökning av barns mediesituation är det idag 54% av 12-15-åringar och 28% av 9-11-åringar som använder Internet varje dag.²⁴⁴ I undersökningen ställs ingen fråga om var barnen är när de använder Internet, men 44% respektive 32% av barnen har i alla fall dator hemma på sitt rum. Dock framgår det inte om det är via den de har åtkomst till Internet.²⁴⁵

I de texter vi tagit del av och som redovisas i detta avsnitt märks den rädsla som vuxenvärlden har känt inför att låta barn, utan kontroll, få tillgång till all information som finns på Internet. I arbetet med vår uppsats har vi valt att inte fördjupa oss i barns användning av Internet, vilket gör att vi inte riktigt kan säga vad användargruppen barn kan ha för behov i detta avseende. Men i Barnkonventionen framkommer att eventuella inskränkningar i barns rätt att söka och motta information måste vara reglerade i lag.²⁴⁶ Tillgång till Internet för barn på svenska bibliotek

Det finns en del uppsatser som handlar om Internet på bibliotek, och ofta nämns barn i dessa. Det finns också ett antal texter om olika aspekter av barnbiblioteksarbete där tillgången till Internet nämns.

I en intervju gjord i slutet av 2003 säger en bibliotekarie i Rinkeby att de aldrig prövat att ha någon Internetdator på barnavdelningen.²⁴⁷ På biblioteket i Rosengård uppges vid samma tid att barn under 18 år får använda Internet i sällskap med föräldrar. Biblioteks-personalen tycker att skolorna, som har mer personal, har bättre förutsättningar att låta barnen använda Internet. I samma uppsats berättas att Lunds bibliotek har sex datorer på barnavdelningen som är uppkopplade till Internet.²⁴⁸

I en uppsats från 2003 berättas om Östermalms bibliotek att barnen har tillgång till alla Internetdatorerna på biblioteket.²⁴⁹ En uppsats från 2002 beskriver ett antal barnavdel-ningar på folkbibliotek i Norrbotten. Det finns Internet på alla biblioteken, men det är inte alla som, av ekonomiska skäl, har Internetuppkopplade datorer på barnavdelning-en.²⁵⁰ På dessa bibliotek har man dock inte några åldersgränser för användningen av Internet.²⁵¹

243 Alexandersson, Mikael & Limberg, Louise 2004, s. 82f.

244 Medierådet 2006, s. 9.

245 Medierådet 2006, s. 16.

246 Hammarberg, Thomas 2006, artiklarna 13, 17 och 18.

247 Wåhlström, Frida & Önnerfält, Klara 2004, s. 53.

248 Wåhlström, Frida & Önnerfält, Klara 2004, s. 58-62.

249 Graah-Hagelbäck, Ofelia 2003, s. 50.

250 Krohn Strömshed, Agneta & Nilsson, Ingela 2002, s. 47f.

251 Krohn Strömshed, Agneta & Nilsson, Ingela 2002, s. 63.

I 7-9-skolan som undersöks i en uppsats från 2002 berättas att det inte finns datorer i skolbiblioteket. Anledningen till detta är att personen som arbetar där inte kan använda datorer, och hon tror dessutom att eleverna skulle förstöra datorerna om det fanns några.²⁵² I våra texter finns fler omnämnanden av antalet Internetuppkopplade datorer i skolbibliotek utan att detta diskuteras närmare.

Hur ska man skydda barnen mot dåliga sidor på Internet?

Bibliotek har tidigare alltid valt vilken information man ska ställa till användarnas förfogande. Det har funnits olika åsikter om vilken litteratur som ska finnas i bibliote-ken, under vilka omständigheter biblioteken ska fjärrlåna in litteratur som de själva inte har i sina samlingar och så vidare. I och med att biblioteken började tillhandahålla Internet så ställdes man plötsligt inför problemet med att användare i biblioteket fick tillgång till information som bibliotekarier aldrig aktivt skulle välja att köpa in till biblioteket.

I en uppsats från 2002 angående informationsfrihet på bibliotek sägs att barns ”rätt till information, eller rätt till skydd emot den, är också en av de frågor som väcker starkast känslor i biblioteksdebatten…”.²⁵³

För några år sedan pratade man ofta om filter på datorer uppkopplade till Internet. Filter kan fungera på lite olika sätt, men det handlar om att på teknisk väg försöka få datorn att låta bli att ta fram dokument med oönskat innehåll.

1999 skickades en enkät ut som besvarades av ett tjugotal bibliotek, och som redovisas i Behöver Internet regleras? En undersökning om hur Internet regleras på svenska folkbibliotek och hur diskussionen kring frågan ser ut i Sverige och USA av Jessica Carlström-Svensson. I uppsatsen framgår att de svenska folkbibliotek som hade regler och eventuella begränsningar runt användningen av Internet ofta motiverade det med att de ville skydda barn och ungdomar från icke önskvärda sidor på Internet. Dessutom ville man inte att andra biblioteksbesökare skulle råka få se obehagligheter som en enskild datoranvändare höll på med. Åldersgränser fanns för allt från 10 till 18 år. Det förekom ibland att datorer avsedda för barn placerades öppet så att personalen på biblioteket kunde se vad barnen hade för sig. Inga av biblioteken i denna undersökning från 1999 hade installerat några filter på sina datorer. Anledningen sades vara att filtren även filtrerade bort önskvärd information, men installation diskuterades på några bibliotek.²⁵⁴

Även i Kristina Wihlneys uppsats Ja eller nej till filter? En kvalitativ undersökning i frågan om svenska folkbibliotek bör filtrera Internet eller ej från 2001 är skydd av minderåriga ett skäl som anges för filter enligt en av informanterna. Uppsatsförfattaren noterar att bibliotek kan vilja skydda barn från att råka hitta obehaglig information, men man kan också vilja hindra ungdomar från att komma åt en del av Internets utbud. I denna uppsats säger en av informanterna att egentligen borde inte bara vuxna utan även barn få vara ifred vid datorerna. Men personen tycker ändå att det viktigaste är att

252 Rapp, Roselill 2002, s. 49 och s. 51.

253 Söderqvist, Magdalena 2002, s. 15.

254 Carlström-Svensson, Jessica 2002, s. 16-18.

skydda barnen. Författaren påpekar att eftersom filtren inte fungerar perfekt så är det viktigt att inte personalen låter dessa ersätta ett medvetet sätt att hantera Internet.²⁵⁵ I uppsatsen Filter=censur? En enkätundersökning om bibliotekariers rätt att begränsa information med hjälp av datorfilter av Sandra Falk och Jenny Åhman från 2002 får man intrycket att bibliotekarier ofta ser barn som en grupp som bör skyddas mot den obehagligaste informationen på Internet. Alltså finns förbud och filter ofta på grund av barn och ungdomar.²⁵⁶ Men det var endast ett mindre antal (7 av 46) av de folkbibliotek som svarat på uppsatsförfattarnas enkät som använde filter på sina publika datorer.²⁵⁷ Några av biblioteken i undersökningen har åldersgränser för att få använda Internet-datorerna på biblioteket. Den nedre åldern för fri tillgång till Internet-datorerna varierade mellan 10 och 16 år.²⁵⁸

I Falk och Åhmans uppsats berättas även om en diskussion på maillistan BIBLIST där det framkom olika problem med filter. Filtren klarar inte av att blockera allt som man vill, och som bieffekt blockerar de även sidor som man kanske vill ha tillgång till.

Uppsatsförfattarna ställde en fråga till Susanna Broms (verksjurist på Kungliga

Biblioteket) om bibliotekarier har laglig rätt att blockera allmänhetens tillgång till olika sidor på Internet. Det verkar inte vara helt självklart, men Broms uppfattning är att bibliotekarier kan ha rätt att använda filter för att blockera sidor med olagligt innehåll, till exempel barnpornografi. Men eftersom filtren är så trubbiga så blir ju även ett antal andra sidor blockerade på köpet, och detta kan kallas censur vilket bibliotek inte har rätt till. Men Broms poängterar att endast en domstol kan avgöra om det är förenligt med lagen att ett bibliotek använder datorfilter.²⁵⁹

De svenska bibliotekarier som intervjuas i en uppsats från 2004 verkar inte ha filter på sina datorer på barnavdelningen, däremot förekommer andra begränsningar. På något bibliotek spärrar teknikern vissa sidor, och det verkar vara vanligt att placera datorerna så att personalen kan bevaka vad barnen gör.²⁶⁰

På många ställen i våra texter finner vi att bibliotek begränsat barns och ungdomars tillgång till Internet med motiveringen att det blir för högljutt runt datorerna när ungdomar sitter där i större grupper.²⁶¹

Analys

Förekomsten av tillgång till Internet

Vi har i våra texter ett antal omnämnanden av hur många datorer med

Internet-uppkopplingar som finns på olika bibliotek. Vi antar att dessa uppgifter ändrat sig sedan de tillkom, men man kan konstatera att skillnaderna har varit och förmodligen

fortfarande är stora mellan olika folkbiblioteks barnavdelningar och olika skolbibliotek.

255 Wihlney, Kristina 2001, s. 43-55.

256 Falk, Sandra & Åhman, Jenny 2002, passim.

257 Falk, Sandra & Åhman, Jenny 2002, s. 36.

258 Falk, Sandra & Åhman, Jenny 2002, s. 57.

259 Falk, Sandra & Åhman, Jenny 2002, s. 26-34.

260 Paakkonen, Marianne & Persson, Linda 2004, s. 63f och s. 81f.

261 Se till exempel Wåhlström, Frida & Önnerfält, Klara 2004, s. 59, Krohn Strömshed, Agneta &

Nilsson, Ingela 2002, s. 47 och Forsberg & Peltonen 2002, s. 53.

På folkbiblioteken förekommer också ibland att barn får använda samma datorer som vuxna, och i skolorna kan man ha Internetuppkopplade datorer på andra ställen än i biblioteket. Barns tillgång till Internet på olika bibliotek begränsas helt klart av hur mycket resurser biblioteket ansett sig kunna avsätta för detta.

Men tillgången till Internet begränsas också av andra anledningar. Den främsta anledningen är/har varit att man vill skydda barn mot de sidor på Internet som vuxna anser dåliga. Det har förekommit att man använt filter av olika slag, att man placerat datorer så att bibliotekarier kan se vad barnen gör och att man satt olika åldersgränser för användande av Internet eller krävt föräldrarnas tillåtelse.

Ibland har barns tillgång till Internet på bibliotek även begränsats därför att barn och ungdomar ansetts störande när de samlats i stora skaror runt datorerna.

Relationen mellan användarstudierna och tillgången till Internet

Våra användarstudier visar att barn uppskattar att använda Internet när de ska söka information för sina skolarbeten. De enstaka uppgifter vi har om tillgången till Internet i skolbibliotek ger ingen säker bild av i vilken grad eleverna kan använda Internet för sina skolarbeten. Dels för att vi endast har ett fåtal uppgifter om tillhandahållandet av

Internet på skolbibliotek, dels för att utvecklingen går snabbt och dessa uppgifter är några år gamla och dessutom för att eleverna kan ha tillgång till Internet i till exempel klassrum eller datasalar. Men det finns nog anledning att misstänka att tillgången fortfarande är dålig på sina håll, vilket innebär en orättvisa i skolan mellan de elever som kan använda Internet hemma och de som inte har den möjligheten.

Många barn har idag möjlighet att använda Internet hemma på sin fritid, även om de uppgifter vi tagit del av från Medierådet inte ger någon klar bild av detta. Vi antar att de barn som inte kan använda Internet hemma kan ha glädje av att få tillgång till Internet på folkbiblioteken. Tidigare har barns tillgång till Internet ibland begränsats av filter, något som vi tror inte är så vanligt idag. Men andra begränsningar i form av åldersgrän-ser, att man fordrar föräldrars tillåtelse eller helt enkelt brist på uppkopplade datorer förekommer kanske fortfarande i högre eller lägre grad. Det verkar tidigare ha varit mycket stora skillnader mellan olika folkbibliotek, och det finns nog anledning att tro att detta gäller även idag.

Reflexion

Det förefaller alltså som om skillnaderna är mycket stora mellan olika folkbibliotek när det gäller i hur hög grad barnen får tillgång till Internet, och vi har inte hittat några uppgifter som tyder på att detta beror på skillnader i barns behov mellan de olika folkbiblioteken. Överhuvudtaget hittar vi inga undersökningar om vad barnen själva anser om att använda Internet på folkbibliotek. Med en större kunskap om barns åsikter och behov så skulle man säkert kunna anpassa bibliotekens verksamhet på ett bättre sätt.

I debatterna om filter och andra sätt att begränsa tillgången till Internet så framställdes ofta barns behov av skydd mot till exempel porr som ett viktigt argument. Vi har inga uppgifter om hur man idag ställer sig till dessa frågor på folkbiblioteken, men i

samhället i stort pågår även nu en diskussion om hur man ska hantera risken att barn tar del av icke önskvärda saker på Internet. Vårt intryck är att man idag oftast försöker påverka föräldrar att tala med sina barn om riskerna med Internet, och att ta reda på vad

barnen gör. Det är dessutom inte bara risken att stöta på obehagliga webbsidor utan också sådant som har med barnets egen säkerhet att göra, till exempel att inte lämna ut sitt namn när man chattar med okända, som föräldrar uppmanas ta ansvar för. Vi har inte någon uppfattning om hur man idag tänker runt dessa frågor på folkbibliotek – låter man barn få fri tillgång till Internet utan att veta hur väl förberedda de är för detta?

Ett sätt att hantera detta problem är att låta föräldrar bestämma vilken tillgång barn ska få till Internet även på folkbiblioteket. Man kan då tänka sig att föräldrar som gett sitt barn tillåtelse till detta också får ta ansvar för att informera barnet om de risker som finns. Men att kräva föräldrars tillåtelse gör att vissa barn inte kommer att få tillgång till Internet; det kan gälla barn vars föräldrar tycker det är olämpligt, men kanske också en del barn som har svårt att hålla ordning på lappar med mera som behövs för detta.

Det är också intressant att man haft problem på bibliotek med barn och ungdomar som samlats i större grupper vid datorerna, och då bedömts störa andra biblioteksbesökare.

Många bibliotek har satt regler runt Internetanvändandet för att minska detta problem, men vi har inte funnit någon text där man undersökt detta noggrannare. Är det nya grupper av barn och ungdomar som kommer till biblioteket när de kan få använda Internet, och försvinner dessa grupper igen om de inte får sitta tillsammans runt datorerna?

Tillgången till Internetuppkopplade datorer i skolorna kanske finns bättre undersökt inom pedagogisk forskning än vad vi hittat när vi letat material inom B&I. Dock borde det inom vårt ämnesområde undersökas vilka fördelar och nackdelar det kan ha för elevernas informationssökning om Internetuppkopplade datorer finns i direkt anslutning till skolbiblioteket med dess övriga informationsresurser, jämfört med om de finns till exempel i klassrummen. Det vore också intressant att veta i vilken utsträckning skolbibliotekets datorer kan användas för barnens privata informationsbehov.

Efter genomgången av vårt material om tillgång till Internet ställer vi oss följande frågor:

• Vad tycker barn om att få tillgång till Internet på folkbibliotek?

• Hur resonerar man idag på folkbiblioteken när man fattar olika beslut om att ge barn tillgång till Internet?

• Vad är följden av att inte låta barn och ungdomar använda Internet i större grupper? Finns det möjlighet att låta dem göra det utan att andra biblioteksbe-sökare blir störda?

• Vilka för- och nackdelar finns det med att placera skolans Internetuppkoppla-de datorer i anslutning till skolbiblioteket?

• Kan barn använda skolbibliotekens datorer även för sina privata informations-behov?

Länksamlingar

Internet är stort och innehåller mängder av användbar information, men det kan vara väldigt svårt att finna det som man söker. Ett sätt att hjälpa användare att hitta speciella webbplatser är att sammanställa samlingar över länkar till dessa. Det finns många olika

länksamlingar på Internet, men vi intresserar oss endast för dem som görs av bibliotek för barn.

I våra texter förekommer ett antal olika termer som har med samlingar av länkar att göra. Vi använder ”länksamling” som ett allmänt ord för ett urval länkar till information på Internet. När begreppet ”länkkatalog” förekommer är det ett tecken på att länksam-lingen är systematiskt ordnad på något sätt, ibland med möjlighet att utföra automatise-rade sökningar av olika slag inom det utbud av länkar som finns utvalt för katalogen.

Användarstudier om barn och länksamlingar

Det är lite svårt att förhålla sig till alla äldre studier av hur barn använt Internet och länkkataloger. Vad i denna forskning från 1990-talet är giltigt idag, och vad har ändrat sig som resultat av att barn har mer vana vid datorer idag och att utbudet på Internet har ökat så mycket? Utvecklingen av Internet och olika tjänster för informationssökning på webben har gått snabbt, och barn har idag erfarenhet av andra funktioner än de hade för några år sedan.

Som användarstudie i detta avsnitt har vi därför valt en text från hösten 2005 i stället för det något äldre materialet om användarforskning som vi utgår från när det gäller övriga informationstjänster. Vi använder här artikeln Interface Design, Web Portals, and Children författad av forskarna Jamshid Beheshti och Andrew Large. I denna artikel sammanfattar de forskning som de utfört i skolsammanhang bland kanadensiska barn, de flesta i 11-12-årsåldern. Författarna har använt observationer, fokusgrupper och intervjuer för att ta reda på hur webbportaler bör utformas. De har även haft vuxna och barn som har arbetat tillsammans med att ta fram prototyper till webbportaler.²⁶² I artikeln används ordet webbportal (web portal) vilket skulle kunna innefatta även andra sorters portaler än sådana till länkar, men av texten att döma är det länksamlingar som de har undersökt.

Länkkatalogers utseende

Undersökningarna visar att barn vill att designen på portalen ska vara enkel och tydlig.

Det framkommer även att många barn anser att animationer av olika slag kan vara störande och reklam tycker de inte heller om. Teckenstorleken ska vara tillräckligt stor och forskarna påpekar att terminologin naturligtvis är mycket viktig samt att man noga bör tänka igenom hur texterna ska formuleras. Namnet på portalen ska vara meningsbä-rande och gärna lite roligt. Att webbadressen är enkel att komma ihåg är också

viktigt.²⁶³

Bilder och symboler är bra om de är otvetydiga och omedelbart begripliga för barnen – annars kan de mest vara störande. Ofta uppskattar barn klara färger, men de kan ha olika åsikter om vilka färger som är bra. I detta sammanhang nämns ”interface personaliza-tion”, det vill säga att en enskild användare kan påverka utseendet på gränssnittet i den egna datorn. Även maskotar och liknande kan barn ha väldigt olika åsikter om och dessa bör de själva kunna välja.²⁶⁴

262 Beheshti, Jamshid & Large, Andrew 2005, s. 320ff.

263 Beheshti, Jamshid & Large, Andrew 2005, s. 326-333.

264 Beheshti, Jamshid & Large, Andrew 2005, s. 327ff.

Funktioner i länkkataloger

Att söka genom att leta i förteckningar över ämnen uppskattas om ämnesindelningen motsvarar barnets eget sätt att tänka om sitt informationsbehov. Portalens totala innehåll får inte vara så stort att det blir för många hierarkiska nivåer. I så fall föredrar barn att använda nyckelordsökning.

Under observationerna konstaterade forskarna att barnen gärna använde nyckelord för att ställa frågor till systemet i de fall de klarade av att formulera sådana. De föredrog oftast inte att ställa frågor med hjälp av naturligt språk. Forskarna spekulerar i om det kan bero att barnen var vana vid användning av nyckelord men saknade tidigare positiva erfarenheter av möjligheten att använda naturligt språk.

In document Information för barn: en kunskapsöversikt över de svenska bibliotekens informationstjänster för barn (Page 55-85)