Resultatet och analysen kopplas samman för att dels presentera den information som textanalys och intervjuer har gett, dels för att kunna diskutera detta material i förhållande till den tidigare forskningen och det teoretiska perspektivet. Den första frågan som hanterar religiösa teman och motiv inom folksagorna i Sverige är omfattande men innefattar även det mest omfattande materialet. För att kunna ge ett svar på denna fråga krävdes också att frågan fick utgöra en större part av resultatdelen.
7.1 Vilka religiösa teman och motiv finns inom folksagor i Sverige?
I undersökningen har flertalet kategorier där sagor och sägner med religiösa teman och motiv framkommit. Undersökningen har utgått från samma huvudkategorier som Gustavsson och Palmenfelt använder i Folksagan i Sverige.87 Inom, och mellan, dessa huvudkategorier har sedan andra underliggande kategorier med religiösa teman, motiv eller karaktärer framkommit. En sammanfattad lista över dessa underliggande kategorier finns i Bilaga 1.
7.1.1 Djursagor:
Djursagorna, eller fablerna har i många fall använts i didaktiska
sammanhang. Exempelvis användes djursagorna som predikoexempel för att sprida och förklara kristen etik och moral. Djursagorna innehåller ofta olika lärdomar och ordspråk vilka kunde förmedlas från prästen till församlingen.88 Många av sagorna med djur som karaktärer är även ursprungssagorna som presenteras längre ned.
87 Gustavsson och Palmenfelt. (2017). Berättelserna.
Det är exempelvis sagor där Gud straffar eller belönar djuren för deras gärningar och egenskaper, sagor där djur överlistar olika väsen eller sagor som hanterar etiska och moraliska frågor med djuren som aktörer.
Inom kategorin Gud straffar och belönar finns flertalet berättelser om hur djur antingen hjälper Gud eller väljer att inte göra det. Att vara Gud till lags är en egenskap som belönas i sagorna och skulle även kunna appliceras på människan att ta efter. Sådana exempel är sagan Varför björnen går i ide89, När räven och lommen bytte fötter90 och Den fula grodan och den vackra ekorren91.
Dessa sagor visar på hur djur som hjälper Gud belönas medan andra straffas. Djuren kan straffas för deras lathet, egoism eller girighet och det skulle även kunna vara sagor som berättades i syfte att visa på etik och moral som
människorna borde ta efter. Att vara hjälpsam och osjälvisk är något som ska belönas medan girighet eller lathet bör undvikas. En annan kategori som framkommit är Djur förknippade med djävulen. Ett sådant exempel är När geten skapades92 som talar om varför geten än idag är ett djur som förknippas med Djävulen. Flera exempel där Djävulen är inblandad i djursagorna är i Ursprungssagorna som presenteras i nästa avsnitt.
Djur som överlistar Djävulen och Djur som överlistar väsen är ett relativt vanligt tema i sagorna. Djuren framställs här som listigare än både djävulen och
övernaturliga väsen, men inga sagor behandlar temat där djuren överlistar människan eller överlistar Gud, vilket diskuteras vidare under avsnitt 8.2.2. Exempel på dessa sagor är Den duktiga kattan93, Bockarna bruse94 och Jätten som
89 Folksagan i Sverige - Berättarna. Sid. 270.
90 Ibid. Sid. 415.
91 Folksagan i Sverige – Berättelserna. Sid. 111.
92 Ibid. Sid. 106.
93 Folksagan i Sverige – Berättarna. Sid. 323.
aldrig blev mätt95. Djursagorna är till stor del i form av ursprungssagor eller sagor som har någon form av moraliskt budskap eller lärdom som förmedlas till åhörarna. En annan djursaga är exemplet De tre bockarna som skulle gå till världens ände96. Bockarna är egentligen tre prinsar som blivit förvandlade till bockar, under sin vandring möter de tre troll som de dödar en efter en och när de dödat tre troll bryts förvandlingen så att de blir prinsar igen. Denna Djursaga hör hemma under undersagorna där det är övernaturliga händelser som sker, sagan innefattar den vanligt förekommande tretalsuppräkningen i form av tre troll och tre bockar och genom att bockarna utför sin uppgift så bryter de förtrollningen.
7.1.2 Ursprungssagor
De folkliga ursprungsberättelserna söker ofta svar på hur Gud eller Jesus tänkt i skapandet av det avvikande eller ovanliga. De kan ses som en förlängning på bibelns skapelseberättelse. Dessa sagor kan handla om hur Gud skapar eller namnger ett objekt, människor eller djur. Sagorna kan även handla om hur Djävulen skapat något. Denna kategori finns inte med i den internationella sagokatalogen utan då har dessa sagor placerats in under andra kategorier.97 Andra teman i ursprungssagorna är hur olika människor fått sina egenskaper, hur övernaturliga väsen skapat djur eller varför djur och växter ser ut som de gör.
Ursprungssagor med Gud eller Jesus som huvudkaraktär är den första (och den största) kategorin som jag har funnit bland ursprungssagorna. Dessa sagor förklarar hur människor, djur och träd får sina egenskaper, både som en belöning och ett straff från Gud. En annan underkategori är Gud straffar och belönar som även finns inom djursagorna. Ett sådant exempel är sagan Hackspetten.98 Det är en vanlig saga där en snål människa som försöker lura Gud eller Jesus på ett bröd straffas och förvandlas till en fågel. Andra
95 Folksagan i Sverige – Berättarna. Sid. 496.
96 Folksagan i Sverige – Berättelserna. Sid. 53.
97 Gustavsson och Palmenfelt. (2017). Sid. 18.
varianter är sagorna Hur ugglan blev till99 och Varför Regnkrikan blev en fågel100 där människans girighet och snålhet straffas. Människorna kan i sagorna både belönas och straffas av Gud och det ger konsekvenser både för människans utseende och egenskaper.
Människors olika egenskaper och personligheter kan i sagorna vara Guds verk. När vår herre skapade människorna101 är ett exempel där människorna utvecklade den korta skapelseberättelsen och visar kanske snarare på
människors intresse för sin härkomst och religion än okunskap. Hur människorna fick sitt hår102, Hur adamsäpplet blev till103 och När kvinnan skapades104 är två exempelsagor på hur man kunde förklara varför kvinnor och män ser olika ut och har olika egenskaper.
Ursprungssagor med Djävulen är förekommande. Oftast är det sagor där Djävulen skapar något som blir fel som sedan Gud får rätta till eller där Djävulen och Gud ska skapa någonting som Djävulen misslyckas med. Det Djävulen varit med och skapat framställs som något sämre, något som blivit fel eller som i följande saga där man beskriver varför västgöten, likt
smålänningen, framställs som girig och snål eftersom dessa människor fått en del av Djävulens egenskaper. Exempel på dessa sagor är Västgöten byter huvud med Hin Onde105, Gud och den onde skapar träd106 och Den första brännmästaren107 är exempel på sagor med djävulen som aktör. Den första sagan förklarar fördomar om västgötar som snåla och giriga, den andra förklarar Gud som smart och Djävulen som något dum medan den tredje
99 Folksagan I Sverige – Insamlarna. Sid. 261.
100 Ibid. Sid. 378.
101 Folksagan i Sverige – Berättarna. Sid. 212.
102 Folksagan I Sverige – Berättelserna. Sid. 139
103 Ibid. Sid. 140.
104 Ibid. Sid. 142.
105 Folksagan I Sverige – Insamlarna. Sid. 220.
106 Ibid. Sid. 378.
beskriver hur brännvinet skapades. Den tredje sagan användes bland annat av nykterhetsrörelsen för att visa på spriten som Djävulens dryck108.
I Ursprungssagor med övernaturliga väsen har jag främst funnit samiska sagor som beskriver varför samerna är nomader och varför renen ser ut som den gör. Ett exempel på detta är sagan Hur samerna fick renar och kåtor av de underjordiska och hur de bofasta fick gård och kreatur109
Undergjordsfolket i den samiska folktron kunde ge samerna renar och var de som hade makt över vilka som skulle vara nomader eller bofasta. Den här uppdelningen var något förutbestämt och att motsätta sig underjordsfolkets vilja kunde ge hemska konsekvenser. Den här uppdelningen mellan samer och bofasta var något förutbestämt och skulle därmed inte ifrågasättas. Mer om dessa väsen ur samisk folktro finns i sagan Nuelesgiete110.
Ursprungssagor med andra bibliska gestalter finns också. Sagor där Jungfru Maria eller Sankte Per skapar något. Sådana sagor är exempelvis
Blåklockorna111 i vilken Jesus är huvudkaraktär eller Hur lappen blev till112 och Hur burträskaren blev till113 som är en form av skämtsamma sagor där Sankte Per får försöka skapa de båda folken av det han har till hands, en lerklump tillexempel.
7.1.3 Undersagor
I undersagorna är det som det låter, det är i dessa sagor som undren sker. Människor som slåss mot övernaturliga väsen eller en gumma som överlistar jätten genom att besvara jättens tre frågor. Kännetecknen för undersagor är att under sker i verkligheten och det övernaturliga är något lika självklart som det realistiska. Ett annat kännetecken är den vanligt förekommande
108 Gustavsson och Palmenfelt. (2017). Berättarna. Sid. 53.
109 Folksagan I Sverige – Insamlarna. Sid. 356.
110 Ibid. Sid. 354.
111 Folksagagan I Sverige – Berättelserna. Sid. 159.
112 Ibid. Sid. 147.
tretalsupprepningen. Det är tre hinder som riddaren ska övervinna. Det är tre bockar, tre frågor eller tre önskningar114.
Sagor där människor samarbetar med Djävulen eller övernaturliga väsen finn det flera exempel på. Sagorna innefattar ibland att det är en människa och ett väsen som får barn tillsammans så som Bonden och Havsfrun115 och Skogsfrun och hennes son.116 Barnen som är halvt människa får ofta
övernaturliga krafter så som en omänsklig styrka. I sagor där människor samarbetar med Djävulen kan sagan handla om att människor får hjälp med skörden som i Stora åderhopen117 eller att Djävulen ska hjälpa en människa att få rikedom eller lycka bara människan kan klara av Djävulens utmaning först som i sagan om Snorhans.118
Människor överlistar Djävulen eller övernaturliga väsen är nästa tema som upptäcktes under materialgenomgången. Människor kan med sin list och fantasi överlista Djävulen i vadslagningar så som Smeden som åt upp den onde119 eller Skam och skomakaren.120 Detta tema är vanligt inom både undersagorna och legendsagorna där sagans budskap vanligtvis syftar på människan som en art överlägsen Djävulen och övernaturliga väsen. Människor överlistar också många olika väsen som jättar och troll. I sagan Tomten och Lat-Mats121 går Mats som vinnare ur sagan då han är både smartare och starkare än tomten och det slutar med att Mats slår ihjäl både Tomten och hans fru. Andra exempel är sagor där någon blivit kidnappat av ett övernaturligt väsen och människans list räddar dem ur knipan som i
114 Gustavsson och Palmenfelt. (2017). Berättelserna. Sid. 13–16.
115 Folksagan i Sverige – Berättarna. Sid. 55.
116 Folksagan i Sverige – Berättelserna. Sid. 401.
117 Folksagan i Sverige – Insamlarna. Sid. 313.
118 Folksagan i Sverige – Berättelserna. Sid. 262.
119 Ibid. Sid. 251.
120 Folksagan i Sverige – Berättarna. Sid. 289.
sagorna Vem knaprar på mitt sockertak?122 Som en är en variant på sagan om Hans och Greta och sagan Prinsessan som varje natt dansade med ett troll 123där en pojke lyckas bryta förbannelser och prinsessan behöver inte dansa
med trollen mer utan gifter sig istället med pojken. En vanlig uppbyggnad i sagorna inom det här temat är att en flicka eller prinsessa har blivit
kidnappad och en pojke kommer för att rädda henne och sagan slutar inte sällan med ett bröllop.
Sagor om innefattar magiska eller övernaturliga händelser är den sista kategorin under undersagorna som innefattar religiösa , motiv eller
karaktärer. I dessa sagor kretsar handlingen kring exempelvis människor som går igen, magiska objekt, trollformler och förbannelser. Ett sådant exempel är sagan Slimmertasken124 som innehåller både magi, asaguden Tor, jättar och där Slimmertasken överlistar en kung genom att ha Tor på sin sida. Det är ovanligt att finna inslag från den nordiska mytologin i sagorna. Ett annat exempel som får avsluta kapitlet om undersagorna är Kvarnen som malde silverpengar.125 I sagan har en fattig bonde fått en magisk kvarn som maler allt man vill. En rik och girig bonde får reda på detta och vill låna kvarnen. Men när den girige bonden ska mala korn i kvarnen maler den på tills hela huset är fullt och slutar aldrig mala. Så den som redan är rik behöver inte mer rikedom medan den fattiga skulle få det bättre ställt. Andra kategorier inom detta tema är exempelvis människor som går igen eller sjukdomar som botas med en magisk dryck eller trollkonst.
7.1.4 Legendsagor
Legendsagorna var vanliga berättelser under perioden som Sverige var katolskt. När reformationen trädde in minskade också legendsagornas popularitet. Men i sagosamlingarna finns flera av dem bevarade. Det kan
122 Folksagan i Sverige – Berättelserna. Sid. 233
123 Folksagan i Sverige - Berättelserna. Sid. 190.
124 Ibid. Sid. 212.
vara sagor som handlar om bibliska karaktärer som belönar eller straffar människor. Dessa sagor innefattar också vanligen etiska eller moraliska dilemman som karaktärerna i sagan behöver ta ställning till126.
Gud belönar eller straffar människor tycks vara en av de större kategorierna inom legendsagorna. I sagorna är det den godtrogna, snälla och givmilda som belönas medan den giriga och elaka straffas om hen går emot Guds vilja. Exempel på dessa sagor är önske-sagor. Huvudkaraktärerna får vanligtvis tre önskningar och den som använt sina önskningar på bästa sätt belönas.
Exempel på dessa sagor är Den rika och den fattiga bonden och tre
önskningar127 och Gumman och de tre önskningarna.128 Dessa sagor kan dels ha ett underhållande syfte, dels användas i moraliska och uppfostrande syften.
Ett exempel på en sådan saga från den samiska sagosamlingen är Då Gud och Djävulen tillsammans gästade en Sameby.129 Jubmel (guden) klär sig i slitna trasor medan Perkel (Djävulen) klär sig rikt och flott. Perkel behandlas väl av en av männen i byn och får en stor måltid medan Jubmel får lite rester. Mannens fru tycker synd om Jubmel och tar hand om honom. Dagen därpå vaknar gumman till att mannen är borta och hon har både fått ett stort fint hus och mängder av rikedomar. Det är ett exempel på hur Gud kan belöna den som är vänlig och givmild.
Djävulen belönar eller straffar människor är också ett tema i legendsagorna. Exempel på sådana saker är exempelvis Flickan som bara ville gifta sig med en man med grönt skägg.130 Den mannen flickan gifter sig med är Djävulen som sedan straffar henne och hotar att äta upp henne för sin dumhet att gifta sig med någon med grönt skägg och för att hon lägger sig i vad Djävulen har
126 Gustavsson och Palmenfelt. (2017). Berättelserna. Sid. 19-20
127 Folksagan i Sverige – Berättelserna. Sid. 456.
128 Ibid. Sid. 458.
129 Ibid. Sid. 460.
för sig. Ett annat exempel är Skomakaren som sydde skor till den onde.131 Skomakaren försöker lura av Djävulen pengar och när Djävulen kommer på skomakaren med detta blir han så rasande att han vrider nacken av
skomakaren, och i sagan är det en förklaring till att skomakare alltid håller huvudet snett när de arbetar.
Ett annat tema som inte är lika vanligt förekommande är Övernaturliga väsen belönar, straffar eller skrämmer människorna. Exempel på dessa sagor är Flickan som skrattade på dvärgarnas bröllop132 där flickan blir skrämd av dvärgarna då hon skrattade åt dem där sagan slutar med en förmaning att man ska respektera de väsen som bor på ens gård. Ett annat exempel är sagorna Riddar Finke133 och Askungen134 där sagans huvudperson blivit illa behandlad eller har ett mål att uppfylla och får hjälp av en jätte, respektive en häxa, för att få ett lyckligt slut.
En annan kategori handlar om Sankte Pers vandringar på jorden. En vanlig typ av saga är Sankte Per och Broder135 lustig. Sagan finns i flera versioner och går inte sällan ut på att Broder Lustig först nekas en plats i himmelen men sedan lyckas han lura sig in där ändå med hjälp av sin list eller trolldom. Ett annat exempel är sagor där Sankte Per möter Djävulen i olika
sammanhang och där Sankte Per oftast är den som vinner över Djävulen, som i sagan Varför den onde är rädd för en hästsko.136
7.1.5 Sagor om pojken och den dumma jätten
Sagor om pojken och den dumma jätten består vanligtvis av två karaktärer: det är pojken och det är jätten. Jättens roll kan ibland variera och i några fall är pojken istället en flicka. Motiven påminner till viss del om Thor som slåss
131 Ibid. Sid. 500.
132 Folksagan i Sverige – Insamlarna. Sid. 77.
133 Folksagan i Sverige – Berättelserna. Sid. 354
134 Ibid. Sid. 348.
135 Ibid. Sid. 487.
mot Loke i fornnordisk mytologi. Handlingen består av de två parterna som möts i styrka eller list och där den vanligaste utgången är att ett övernaturligt väsen övervinns av människan137.
Den stora kategorin inom dessa sagor är Pojken och jätten, där jätten besegras på grund av människans list. En vanlig utgång i dessa sagor är att pojken antingen slår ihjäl jätten eller ger jätten omöjliga uppgifter som jätten misslyckas med att göra. Exempel på sådana sagor är Hobergsgubben138 och Jättens faddergåvor139 som spelar på jättarnas och trollens dumhet.
I samiska sagor är det inte ovanligt att jätten byts ut mot Stallo, ett vanligt förekommande väsen inom samisk folktro som både kan vara goda och onda. Lill-Pintel och Stalogubben140 samt Samen som slapp ifrån Stallo i bockens skinn141 är två sagor där människor först kidnappas eller fångas av Stallo men sedan lyckas rymma därifrån. Dessa sagor anspelar precis som sagorna om pojken och jätten på att människorna är de smartare varelserna som kan överlista väsen.
Människor och Djävulen är det tredje temat inom kategorin pojken och den dumma jätten. Här anspelar sagorna på att Djävulen är slug och opålitlig men människans list kan övervinna Djävulen. Spökslottet142, Skam luras att avslöja en hemlighet143 och Den onde och Latmattes144 är tre sagor där Djävulen försöker lura människorna men blir själv förloraren i sagans slut. Människorna och Djävulen tycks ha en invecklad relation till varandra medan man i vissa sagor är rädd för Djävulen så tar människor i andra sagor hjälp av honom.
137 Gustavsson och Palmenfelt. (2017). Berättelserna. Sid 18.
138 Folksagan i Sverige – Berättelserna. Sid. 626.
139 Ibid. Sid. 627.
140 Folksagan i Sverige – Insamlarna. Sid. 347.
141 Ibid. Sid. 365.
142 Folksagan i Sverige – Berättelserna. Sid. 616
143 Ibid. Sid. 623.
7.1.6 Skämtsagor
Ett genomgående tema i skämtsagorna är social satir. Prästen som var en position med stor makt och auktoritet i samhället blir ofta en av
huvudpersonerna i dessa sagor. Sådana sagor är de om prästen och klockaren eller skämt om snåla präster.145
Sagor om snåla präster är ett sådant tema där prästen blir hånad eller till åtlöje av klockaren. Önnerstads präst146 är en sådan saga där prästen är snål och orättvis mot sitt tjänstefolk men sätts på plats av den listige klockaren. I sagan Den snåle prästen och den illmarige klockaren147 låtsat klockaren vara Gud som talar till prästen och får honom att ändra sitt beteende till att bli en mer givmild människa.
Sagor som skämtar om prästers sexualitet förekommer också. Ett sådant exempel är Jerusalem och Pilatus148 där klockaren driver med prästen efter att denna haft samlag med en av pigorna. Denna saga finns i flera varianter och visar på sätt och vis hur präster inte är olika andra människor med sina begär och drifter.
Ett annat tema inom skämtsagorna är Sagor om husförhör där det vanligtvis är en person som inte kan sina bibelverser men kommer undan ändå. I sagan Prästen, pojken och fisken149 ger pojken bort sin infångade fisk till prästen och får då lindrigt komma undan husförhöret eftersom pojken inte kunde läsa. I sagan De tre gudomspersonerna150 skämtar man med bibelns svåra språk och liknelser som leder till missuppfattningar under husförhöret där bonden läser om fadern, sonen och den heliga anden och tolkar texten ordagrant.
145 Gustavsson och Palmenfelt. (2017). sid. 21.
146 Folksagan I Sverige – Insamlarna. Sid. 236.
147 Ibid. Sid. 284.
148 Folksagan I Sverige – Berättarna. Sid. 60.
149 Ibid. Sid. 450.
7.1.7 Tre övergripande teman i folksagorna
Under den stora epoken för insamlande och nedtecknande av folksagor i Sverige var religion en stor del av människans vardag. Det är med den kulturella och historiska bakgrunden inte märkligt att så många religiösa teman och motiv knutna till kristendomen går att finna i folksagorna. I