Laurajane Smith studerar hur kulturarv skapas, traderas och legitimeras utifrån den dominerande diskursen inom begreppet arv. Begreppet authorized heritage discourse, fri översättning: Auktoriserad
kulturarvsdiskurs, fortsättningsvis AKD används av Smith för att belysa dels hur denna diskurs påverkar arvsprocessen i sig, och dels vilka konsekvenser denna diskurs får på kulturarvsbegreppet. Smith beskriver diskurs som studiet av språkanvändning. En kritisk diskursanalys belyser länken mellan diskurs och praktik genom att identifiera hur människor organiserar sig själva och agerar genom diskurser. I en kritisk diskursanalys analyseras de sociala-, politiska-, och kulturella kontexter som diskursen är en del av och de sociala effekterna en diskurs får.62
Smith inleder med att mena på att det inte finns något egentligt kulturarv. Kulturarv är något konstruerat utifrån en social- och kulturell kontext och att kulturarvsprocessen ska förstås som förvaltande och bevarande som
exempelvis arkeologer, arkitekter och museikonservatorer åtar sig att
hantera. Kulturarvsprocesser ses som ekonomiska-, sociala-, kulturella-, och politiska praktiker som skapar mening och identitet. Dessa praktiker
kombinerat med materiella objekt rättfärdigas av de diskurser som legitimerar och skapar dessa praktiker.63
Grundantagandet inom AKD är att platser, materiella objekt, landskap med mera uppmärksammas av nuvarande generationer som är av vikt att bevara och värna om för kommande generationer i syfte att skapa en känsla av kollektiv identitet baserad på det förflutna. AKD beskriver Smith som en grundläggande och inflytande diskurs över hur kulturarv förstås och skapas.
62 Smith. (2006). Sid. 13-15.
5.1 Konsekvenser en auktoriserad kulturarvsdiskurs medför
Att se på kulturarv och kulturarvsprocesserna utifrån ett sådant synsätt får flera konsekvenser, vilka Smith beskriver som följande:
Den första är att diskursen konstituerar och legitimerar vad ett arv är och definierar vem som har makt att tala för arvets mening och funktion.64 Smith framhåller att det är expertisen som har makt över kulturarvet. Med
expertisen menas arkeologer, museikonservatorer, historiker med mera. Det är endast experterna, utifrån ett sådant synsätt, som besitter kunskap och förståelse nog för att identifiera vad som bör vara ett kulturarv och inte. Det förflutna, består av en materiell verklighet, i form av objekt och platser som i sin tur har en materiell påverkan på kollektiv identitet och tillhörighet. Det förflutna kan inte förpassas till arkeologiska data och historiska texter då det de facto är någons arv. 65
Smith beskriver vidare om idén om fädernearvet och experternas tolkningsföreträde över arvets mening och funktion som en annan
konsekvens.66 Experterna, får inflytande och tolkningsföreträde över arvets mening och funktion. När ett fåtal människor har makt över vad ett kulturarv är och vilka värden och normer ett kulturarv besitter är det bara en bråkdel av dåtiden som bevaras in i nutid. Kulturarv som har till syfte att skapa en nationell gemenskap och identitet bidrar också till att det är arv från de övre sociala klasserna som förs vidare. Det skapar en arvsprocess som ignorerar den mångfald av arv som finns från underordnade grupper i samhället67. Genom den maktbalans som finns upprätthålls den röda tråd som leds mellan dåtid-nutid-framtid.
64 Ibid. Sid. 29.
65 Smith. Sid. 29.
66 Ibid. Sid. 29.
Idén om att arvet har ett fundamentalt och essentiellt värde i sig självt som ska bevaras är den tredje konsekvensen av en auktoriserad kulturarvsdiskurs. Idén bygger på att kulturarvet ses som en representant för det goda och viktiga att bära med sig från tidigare generationer. Bevarandet av ”det goda” och värdefulla från det förflutna har lett till utvecklingen av en viss kulturell karaktär som man vill värna om. Utifrån denna idé blir konsekvensen att ett kulturarv har ett viktigt värde i sig självt som legitimeras av expertisen inom kulturarvsområdet.
I artikeln Theorizing heritage and museum visiting68 gör Smith en något tydligare sammanfattning av vad hon menar. En auktoriserad kulturarvssyn innebär att den legitimerade expertisen skapar emotionella upplevelser och minnen som bidrar till ett uttryck för en kulturell och social tillhörighet. Denna expertis, som Smith benämner som eliten, kan genom dessa emotionella upplevelser och minnen stärka sina sociala nätverk och relationer. De sociala nätverken och relationerna som delas av gruppen främjas i sin tur av aktiviteter eller kulturyttringar. Genom dessa
aktiviteter/kulturyttringar produceras en social och kulturell förståelse för dåtid och nutid. Aktiviteterna/kulturyttringarna bevaras, förkastas eller omformas för att anpassas till sin tid i och med att vad som anses vara kulturellt meningsfullt förändras kontinuerligt över tid.69
5.2 Kritisk kulturarvssyn
Smith ger en kritisk syn på hur kulturarv värderas i västvärlden idag där AKD är en process som framhåller och bekräftar vissa identiteter och värden.70 Majoritetskulturen inom ett samhälle har blivit den bärande kulturen för vilka arv som betraktas som värdefulla för den kollektiva identiteten medan minoritetskulturer har fått stå tillbaka och lika så dessa
68 Smith. (2015).
69 Smith. (2015). Sid. 460.
gruppers kulturarv. Om en viss grupp i samhället besitter makten och tolkningsföreträdet för vad som ska betraktas som ett kulturarv eller inte samt vilka värden och normer som appliceras på begreppet kulturarv förpassas andra gruppers kulturarv till dåtiden.
5.3 Kritik mot Smiths teori
Det finns även kritik mot Smiths teorier som är givande att diskutera kortfattat här. Jane Lennon, professor i filosofi vid Melbournes universitet riktar viss kritik mot Smiths avsaknad av lösningar på de problem som Smith lyfter fram i Uses of Heritage. Lennon menar att Smith saknar nya riktningar att ta för att lösa den problematik som finns.71 Även Smith utvecklar sitt resonemang i artikeln Intangible Heritage: A challenge to the authorised heritage discourse?72 Smith beskriver ett begreppet immateriellt kulturarv som en utmanare och ett nytänkande sätt att se på kulturarvsbegreppet. Trots försök att utmana den auktoriserade kulturarvsdiskursen lyckas UNESCO inte helt med att lyfta fram minoritetsgruppers och underordnade gruppers kulturarv Dock behövs ett nytänk menar Smith då allt kulturarv bör ses som immateriellt.73
71 Lennon, J. (2007). Review of ‘Uses of Heritage’ by Laurajane Smith. Australian archeological association.
72 Smith. (2015). Intangible Heritage: A challenge to the authorised heritage discourse?, I Smith, Laurajane. "Intangible Heritage: A challenge to the authorised heritage
discourse?." Revista d'etnologia de Catalunya 40.
6 Metod
De två metoderna som använts är textanalys och intervjuer. Genom att först presentera textanalysens resultat och komplettera det materialet med
intervjuerna var förhoppningen att ge diskussionen större bredd och djup.
6.1 Textanalys
Böckerna i verket Folksagan i Svergie har fått utgöra materialet för analysen då de innefattar ett rikt material av folksagor. För att undersöka religiösa teman och motiv har utgångspunkt varit den sagokategorisering som
Gustavsson och Palmenfelt använder sig utav. De kategorier som Gustavsson och Palmenfelt har använt sig utav presenteras nedan:
Kategori Innehåll
Djursagor/fabler Använts didaktiskt i olika sammanhang: Moraliskt och etiskt, predikningar i kyrkan. Lärdomar och ordspråk. Förmedlande mellan olika grupper: ex prästens predikan till församling.
Ursprungssagor Folkliga ursprungsberättelserna söker svar på hur Gud eller Jesus tänkt i skapandet av det avvikande eller ovanliga.
Undersagor Endimensionella sagor där det övernaturliga är lika självklart som det realistiska. Tretalsupprepning är vanligt förekommande.
Legendsagor Latinska helgonberättelsen. Minskade i och med reformationen. Religiösa argument. Etiska/moraliska ställningstaganden. Bibliska karaktärer på jorden
Novellsagor Färre övernaturliga inslag än i undersagan. Övernaturliga väsen/tro behövs inte Pojken och den dumma jätten Består av två huvudkaraktärer: Pojken och
jätten. Jättens roll ibland djävulen eller Stallo i de samiska sagorna. Människan vinner vanligtvis över övernaturliga väsen Skämtsagor Innefattar ofta social satir: ex prästen och
klockaren. Skämt om präster och andra religiösa gestalter förekommer.
6.1.1 Tillvägagångssätt
Sagorna har lästs igenom och de sagor som innefattar någon form av religiöst/övernaturligt inslag eller någon form av religiöst tema eller motiv har kategoriserats med rubrik och kort kommentar i (se Bilaga 1). Dessa kategorier har skapats utifrån vad sagorna innehåller så därför kan också en saga kunna landa under flera olika kategorier. Tanken med den här
uppdelningen är att försöka få en överblick hur religion kommer till uttryck i folksagorna samt för att kunna försöka besvara uppsatsens första
frågeställning. Efter att alla sagor har kategoriserats har de kunnat utgöra material för analys och diskussion tillsammans med den tidigare forskningen och den teoretiska utgångspunkten. Jag har läst varje saga för sig för att få en uppfattning om sagans innehåll och hur religion kommer till uttryck i sagan. Därefter har en tolkning gjorts tillsammans med de olika sagokategorierna. Vad handlar sagan om, vilka religiösa teman och motiv finns, samt vilken kategori kan den här sagan klassificeras under eller tillhör sagan flera olika kategorier. Sådant är fallet i flera djursagor, där en djursaga är antingen en undersaga eller en skämtsaga. För att förstå en del av sagans innebörd behöver man läsa hela sagan, ibland flera gånger och ha en för-förståelse kring sagans olika karaktärer för att förstå varför de agerar på ett visst sätt exempelvis.
6.1.2 Ett hermeneutiskt synsätt
Hermeneutik är läran om tolkning. Den tyska teologen, filosofen och filologen Friedrich Daniel Ernst Schleiermacher är en av
förgrundsgestalterna inom hermeneutiken. Han hävdade att hermeneutik handlar om förståelse, och förståelse i sin tur handlar om mänsklig gemenskap . Förståelsen ligger i förhållandet mellan texten, dess upphovsman och kontexten. Tolkning och förståelse av en text som ett kulturellt uttryck sker inom en kulturell ram. Denna ram behöver tolkaren ha
en förförståelse om för att kunna göra en tolkning som leder till ny eller ökad förståelse. 74
Filosofen Hans-Georg Gadamer betonade förförståelse och fördomar som avgörande för tolkning och förståelse. För att kunna tolka texten krävs en förförståelse för vår egen kontext såväl som texten och dess upphovsman. I all förförståelse ligger fördomar, medvetna som omedvetna. Det Gadamer menar är att fördomarna som läsaren går in med för att tolka en text inte alltid behöver ha en negativ innebörd. Fördomarna är en del av tolkarens kontext och situation. Fördomar och förförståelse ska dock förenas med en öppenhet och fördomarna kan inte alltid berättigas utan tolkaren bör försöka bli medveten om sin förförståelse och fördomar innan tolkningen görs.75 För att förstå sagorna med religiösa teman, motiv eller karaktärer behöver läsaren en förförståelse. Om läsaren inte har en inblick i Bibelns texter är det svårare att förstå de ursprungssagor där Gud ger människorna hår eller sagor där människor syndar och straffas av Gud för deras synder.
Alla kontexter och situationer omgivs av en horisont. Horisonten utgör en gräns för hur mycket förståelse den enskilde kan få. Inom horisonten finns en förståelse för tingens inbördes förhållande samt närhet och avstånd mellan ting inom samma horisont. Gadamer skriver att dessa horisonter är öppna och föränderliga. Med vår breddade förståelse av ett ting breddas även vår
horisont. Genom tolkning vill man uppnå vad Gadamer kallas för en horisontsammansmältning, där horisonten hos läsaren eller tolkaren och horisonten för texten möts. Gadamer hävdade att historien i sig ständigt förändras och påverkas kontinuerligt av nutida människor fördomar och förförståelse. Det finns således ingen avskild samtidshorisont eller
historiehorisont att skapa förståelse kring utan förståelsen skapas när dessa
74 Kjørup, Sören. (2009). Människovetenskaperna. Sid. 239.
horisonter möts.76 I läsningen av sagorna möts horisonterna mellan läsaren eller berättaren och nedtecknaren eller upphovsmannen. Det behöver inte vara ett hinder för att förstå sagorna om dessa nedtecknades i en annan tid men däremot kanske sagorna kan ge nutiden en inblick i dåtiden, vilka sagor som berättades och vilka teman inom sagorna som var vanligt
förekommande. En av kritikerna mot Gadamer är Jürgen Habermas. Habermas hävdade att Gadamers syn på texten missar vikten av en kritisk läsning och idékritisk syn på texten. Fördomarna som finns i en text som tolkas kan vara av negativ mening, men som bekräftas och accepteras. Både tolkaren och texten kan besitta fördomar som bekräftas och missar att
ifrågasätta auktoritativa och traditionsbundna uppfattningar.77 Som Gadamer påpekar tolkas en text med förutfattade fördomar som läsaren bär med sig in i tolkningsprocessen. Mina tidigare fördomar kan både vara positiva och negativa för tolkningen och ett viktigt steg i processen är att försöka medvetandegöra de fördomar och den för-förståelse som jag har när det kommer till sagor och den svenska berättartraditionen.
6.2 Intervjuer
Som komplement till textanalysen har två intervjuer genomförts med representant för Sagobygden och en professionell berättare samt författare Intervjuer som metod ger en unik möjlighet att få fram data baserad på människors åsikter, uppfattningar, känslor och erfarenheter. Intervjuer kan ge forskaren priviligierad information som bara de utvalda informanterna
besitter och som inte går att tillgå på ett annat sätt än genom samtalet78.
Den semistrukturerade intervjun kan ge en större möjlighet än de fullt strukturerade intervjuerna att ta vara på informantens intressen och idéer.
76 Kjørup. (2009) Sid. 245.
77 Ibid. Sid. 247. 247.
78 Denscombe. (2009). Forskningshandboken – för småskaliga forskningsprojekt inom samhällsvetenskaperna. Sid. 233.
Genom att som forskare vara öppen för vilka vägar informanten vill ta öppnas också möjligheter till intressanta ämnen som forskaren inte uppfattat annars79. I intervjuerna har ett intervjuprotokoll använts med frågor att utgå ifrån, sedan har intervjuerna kunnat se olika ut beroende på vila följdfrågorna som kommit upp under samtalets gång. Intervjuprotokollet går att läsa under bilaga 2.
6.2.1 Forskningsetiska ställningstaganden i intervjuerna
Nedan presenteras de fyra huvudkraven i Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig forskning.80 Informationskravet81 har tagits i beaktning genom att Varje informant har fått motta en förfrågan om deltagande via mejl. I mejlet har syftet med uppsatsen funnits med.
Informanterna har haft möjlighet att ställa frågor och kunnat avbryta sin medverkan om de så har velat det. Det andra kravet är samtyckeskravet82 som kan kopplas till regeln att forskaren ska ha samtycke från informanterna. Alla informanter är över 18 år och har själva fått godkänna sin medverkan i intervjuerna samt godkännande om att intervjuerna spelas in.
Det tredje kravet är konfidentialitetskravet83 som innebär att deltagare i intervjun ska behandlas med respekt och uppgifter om varje deltagare ska inte delges någon annan än forskaren. Alla ljudupptagningar och
anteckningar som har gjorts i samband med intervjuerna ges inte tillträde för utomstående att ta del av. Det görs för att varje informant ska känna sig trygg att tala öppet och inte hindras i samtalet.
79 Ibid. Sid. 269.
80 Vetenskapsrådet. Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Hämtad: 2020-11-30.
81 Ibid. Sid. 7.
82 Ibid. Sid. 9
Nyttjandekravet84 är det sista huvudkravet som innebär att den information som samlas in under intervjuerna enbart får användas i forskningssyfte, vilket också tydligt ska framgå för deltagarna . Intervjuerna har utförts i syfte att ge material för den här uppsatsen och den information som delgetts under samtalen ska också användas i sådant syfte att det ger ett underlag för analys och diskussion i arbetet.
6.2.2 Urval och avgränsning
Urvalsprocessen till intervjuerna startade genom en förfrågan till personer engagerade inom Sagobygden och Berättarnätet Kronoberg eftersom jag vet att de arbetar mycket med sagor och berättande men även har ett pedagogiskt arbete ute i länets skolor. Sedan gav dessa personer tips på andra individer. Vidare kontaktades även religiösa samfund i Ljungby. Kontakten med Svenska kyrkan i Ljungby och Equmeniakyrkan togs via mejl medan Muslimska föreningen i Ljungby hade en Facebook-sida. Av dessa meddelanden var responsen som helhet mycket liten varvid jag valde att skifta fokus för arbetet. Dock är frågor kring muntligt berättande inom olika religioner och samfund fortsatt intressanta och diskuteras under avsnittet kring vidare forskning. När informanterna blev tillfrågade om sin medverkan fick de information om uppsatsens syfte, vilka ämnen och frågor intervjun kommer att behandla samt att de fick frågan om intervjun kunde göras digitalt då det pågick en pandemi och det fanns statliga rekommendationer att utgå ifrån
6.3 Metodkombination
Intervjuerna har fått utgöra ett stöd till textanalysen och möjliggjort en analys och diskussion för att besvara de andra frågorna. I och med frågeställningens utformning hade inte materialet från textanalysen enbart bidragit till en givande diskussion. Ambitionen var att få fler intervjuer och ett rikare material till diskussionerna men de två intervjuer som kunde genomföras var givande och gav en hel del material till mitt arbete. Metodkombination kan exempelvis användas i följande syften: att öka träffsäkerheten, att ge en mer fullständig bild, att kompensera starka och svaga sidor hos de båda
metoderna, att utveckla analysen och att ge en hjälp i urvalsprocessen.85
I den här uppsatsen har metodkombination främst använts för att olika metoder var lämpliga för att kunna besvara de tre frågorna och för att antal intervjuer var för få för att kunna ge ett tillräckligt stort material till analys och diskussion. Denscombe beskriver triangulering som ett sätt för forskaren att kombinera olika metoder och kan betrakta ett fenomen från olika
perspektiv. Metodologisk triangulering har använts i uppsatsen för att komplettera den information som framkommit genom en metod men
informationen från en annan metod och på så sätt komma fram till någonting nytt.86 Genom att använda två olika metoder, som i det här fallet textanalys och intervjuer får uppsatsen dels olika metoder, dels olika former av information. Användningen av två olika metoder tillsammans med det teoretiska perspektivet och den tidigare forskningen ger fler möjligheter och mer information för att diskutera uppsatsen frågeställning.
85 Denscombe. (2009). Sid. 151–156.