8.1 Forskning kring kulturarv
Redan i sökandet efter tidigare forskning blev det tydligt att forskning kring religiöst kulturarv och kulturarv till stor del fokuserar på museiverksamhet och museiföremål. Även den definition som görs av religiöst kulturarv, se exempelvis UNESCO173, fokuserar på det religiösa kulturarvet som något materiellt. Det är ett kulturarv i fråga om platser och byggnader.
Immateriellt kulturarv som definition breddar förståelsen för vad ett
kulturarv är och ger utrymmer för fler former av kulturyttringar att ses som ett arv. Sammanfogningen av immateriellt och religiöst kulturarv tycks inte ha gjorts tidigare och på det området finns säkert fler ingångar att ta i en vidare forskning. Dels för att få en förståelse för vad ett religiöst kulturarv innebär, hur det ska förstås och på vilka sätt ett religiöst kulturarv bidrar till en kollektiv kultur och identitet.
Det muntliga berättandet som en form av kulturarv har som tidigare
forskning pekat på en roll att skapa tillhörighet och kollektiv identitet. Likt Arvidsson menar bidrar berättandet till ett skapande av ett vi och dem.174 Att studera muntligt berättande i form av sagor och sägner som ett religiöst kulturarv väcker också frågor om vad ett religiöst kulturarv egentligen är och ”vems” religion man talar om. Vad som är ett kulturarv för en person innebär inte att det är ett kulturarv som delas av alla inom ett samhälle. I ett
mångkulturellt och mångreligiöst samhälle som Sverige 2020 finns inte en trosuppfattning som delas av alla inom nationens gränser. Frågan ligger kvar kring vem som har tolkningsföreträdare i frågan om vad som är ett religiöst kulturarv och inte. Vilken religion talar vi om, vilka kulturella uttryck ska ses som arv eller inte?
173 UNESCO.se Heritage of religious interest.
8.2 Muntligt berättande som metod att bevara och tradera religion
Uppsatsen första stora fokus var det muntliga berättandets roll, historiskt och idag, för att bevara och tradera religion. Jag finner det fortsatt intressant att göra en jämförande analys kring hur den muntliga berättartraditionen ser ut inom olika religioner och inom olika samfund. Dels hur man berättar, dels vad man berättar. Om det muntliga berättandet bidrar till en kollektiv identitet, inom nationen eller inom gruppen, hur använder sig religiösa företrädare av berättandet för att skapa gemenskap mellan människor med samma trosuppfattning?
Att studera hur berättandet används för att skapa gemenskap och en kollektiv identitet öppnar även för frågor om hur berättandet skapar utanförskap eller avskärmar grupper från varandra. Hur berättar religiösa samfund ”sina berättelser” och hur framställer man ”andras berättelser”? Finns det
berättelser som samfunden inte väljer att berätta och hur görs urvalet av vilka berättelser man framför?
8.3 Kulturarv, religion och tradition i skolan
När sökandet efter inspiration och källor till det här arbetet kom jag över en artikel som presenterade forskning vid Linköpings universitet där syftet har varit att studera hur förskolelärare ställer sig till att arbeta med att förmedla ett kulturarv samtidigt som undervisningen som bedrivs ska vara icke-konfessionell.175 Ansvarig forskare för projektet Tünde Puskas och Anita Andersson har gett ut boken Traditionernas didaktik – Religion och kulturarv i förskolan där de presenterar sin forskning och diskuterar frågor om hur förskolelärare kan arbeta med kulturarv, religion och traditioner inom förskolans uppdrag176. En sådan studie vore även intressant att göra med gymnasielärare då det i läroplanen för gymnasieskolan står att
175 Linköpings universitet. Kulturarv, tradition och religion i svensk förskolepraktik.
176 Puskas, T. och Andersson, A. Traditionernas didaktik – Religion och kulturarv i
undervisningen ska vara icke-konfessionell men bygga på kristen etik. Det står även att skolan ska arbeta för att eleverna utvecklar förtrogenhet med den svenska kulturen, historian och språket. Samtidigt ska eleverna få förståelse och kunna vara delaktiga i det gemensamma kulturarvet.177 Vad Skolverket syftar på i sina definitioner av kultur och kulturarv kommenteras inte. Frågan man kan ställa sig är var gränsen mellan kultur och religion egentligen går?
Tünde Puskas, biträdande professor vid Linköpings universitet säger att det som anses vara majoritetsbefolkningens religion kommer oftast att ses som en del av kulturarvet medan majoritetsbefolkningens kultur ses som
religion.178 Många av de traditioner som finns i Sverige och som även uppmärksammas i skolan så som luciafirandet eller att vi är lediga på kristihimmelsfärdsdag har en bakgrund i kristendomen och hur hänger det samman med att skolans undervisning ska vara helt icke-konfessionell. Var gränserna går för vad som är religion och vad som är kultur samt vad lärarna själva anser om det vore ett förslag på vidare forskning. Ur en sådan studie hade en bredare förståelse kunnat komma fram kring hur begreppen
kulturarv, kultur och religion ska förstås och vilken plats de ska spela i den svenska skolan.
177 Lgy11. (2019). Läroplan för Gymnasieskolan. Sid. 1.
9 Avslutning
I studier av kulturarv kan man ställa sig frågan vems kulturarv pratar vi om? Handlar kulturarv om det gemensamma och allmänna eller handlar det snarare om det unika och säregna? I den aktuella kulturarvsdebatten i media fokuserar frågan inte sällan kring ett svenskt kulturarv, en nations kulturarv eller ett kristet kulturarv som behöver bevaras eller skyddas. Även frågor om hur kulturarvspolitiken bör se ut i landet och vad som ska definieras som kulturarv eller ej har flitigt diskuterats de senaste åren.179
Om sagor som innefattar flera former av trosuppfattningar ses som ett religiöst kulturarv får begreppet religiöst kulturarv en bredare definition. Sagorna som berättades i Sverige för 200 år sedan kan ge en inblick i vad människorna trodde på och vilken roll religion spelade i människans liv. Likt insamlarna på 1800-talet bör även dagens bevarare av kulturarv tänka om kring vilket syfte kulturarvet ska, och bör, ha. 1800-talets sagoinsamlare drevs av syftet att ena nationen under en svensk kultur, men fick sedan tänka om kring den mångfald av grupper och kulturyttringar som landet innefattar. Det religiösa kulturarvet i Sverige är inte ett och samma arv för en hel nation utan snarare mångfaldens.
Ett religiöst kulturarv imorgon är det som nutidens människor värdesätter och legitimerar som ett arv att föra vidare till framtiden. Att se ett religiöst kulturarv som ett arv för en hel nation utesluter trosuppfattningar som inte varit nationens majoritetsreligion. Ett religiöst kulturarv som delas av en hel nation bör även legitimeras av en hel nation.
179 Se bland annat motionen Vårda Sveriges kristna kulturarv
https://www.riksdagen.se/sv/dokument-lagar/dokument/motion/varda-sveriges-kristna-kulturarv_H8023665, blogginlägget och debattartikeln Religionsfriheten och vårt svenska
kulturarv https://svenskreligionspolitiskdebatt.com/2020/11/17/religionsfriheten-och-vart-kristna-kulturarv/,regeringsskrivelsen Regeringsskrivelsen Det kyrkliga kulturarvet
https://www.regeringen.se/rattsliga-dokument/skrivelse/2019/05/skr.-201819122/, och
debattartikeln Vem har makten över vårt minne – och kulturarv? https://www.svd.se/vem-har-makten-over-minnet--och-vart-kulturarv.