Detta kapitel är uppdelat i fyra delar. De tre första utgår från varsin frågeställning, och behandlar följande ämnen: hur pedagogerna arbetar med språkinlärning, hur de ser på behovet av förstärkning av barns modersmål samt hur pedagogerna uppfattar att verksamheten har föränd-rats av modersmålsundervisningens omorganisation. Kapitlet avslutas med en sammanfattning.
Insamlingen av våra data har gett oss en inblick i de olika förskolornas verksamhet i olika stadsdelar. Utifrån pedagogernas svar på frågorna har vi fått en tydlig bild av hur verksamheterna fungerar. Pedagogerna har olika erfarenheter av olika barngrupper och det blev särskilt intressant att jämföra deras uppfattningar. Det som framgår i intervjuerna av alla pedagoger är att ingen märker någon större skillnad av förändringen kring modersmåls-undervisningens omorganisation. Utifrån pedagogernas svar har arbetet med språk alltid funnits på respektive avdelning.
För att göra det enklare och få en bättre förståelse för vår undersökning kommer vi att presentera pedagogerna som:
Västra förskolan: Pedagog A, Pedagog B, Pedagog C Södra förskolan: Pedagog 1, Pedagog 2, Pedagog 3
5.1 Arbetet med språk
Utifrån frågan om arbetet kring språk kunde vi se att många av pedagogerna hade liknande tankar. Många av pedagogerna ansåg att utvecklingen av barns språk kräver mycket kunskap, tålamod och tid. En annan gemensam åsikt som förekom var att pedagogerna ansåg att det är svårt att ge varje enskilt barn stödet och tiden de behöver för att utveckla sitt språk fullt ut på grund av stora barngrupper. En pedagog på den södra förskolan berättar:
22
Mindre barngrupper hade underlättat mycket för vårt arbete. På grund av de stora barngrupperna blir det svårt att fokusera på ett specifikt barn med behov av extra stöd när vi har cirka 20 andra barn som vi måste ta hänsyn till. (Pedagog 3)
Något som framgår i intervjuerna är att arbetet med språk sker mycket i det vardagliga mötet med barnen. Exempel på detta kan vara vid samlingen, matbordet, påklädnad osv. Det finns även planerade aktiviteter vid sidan om som berör språkutveckling. Pedagoger som blev intervjuade gav oss olika svar kring deras arbetssätt. En fråga som ställdes under våra intervjuer var hur pedagogerna jobbar i verksamheten/arbetslaget med språk? En pedagog på den västra förskolan svarade så här:
På grund av många flerspråkiga barn på avdelningen försöker vi få in det språkliga i det vardagliga mötet med barnen. Exempelvis vid samling, matbordet, påklädnad m.m. "Det är viktigt att lyssna på frågor som barnen ställer samt ge svar på dessa frågor. Även förhållningssättet är viktigt, hur du tilltalar barnet och bemöter det. Vi jobbar mycket med TAKK, språkpåsar, Ipad, sagor och läsning", säger pedagog A på den västra förskolan. Pedagog A nämner även "vi på avdelningen uppmuntrar alltid barnen till att tala sitt modersmål om det är möjligt, vi begränsar inte barnen utan istället låter de utforska språket på egen hand. (Pedagog A)
Pedagog 1 på den södra förskolan nämner även att de jobbar mycket med TAKK1 eftersom det finns många småbarn på avdelningen. TAKK används exempelvis vid samlingar då man får in tecken i sångerna de sjunger. "Vi har inte så många flerspråkiga barn på denna avdelning och därför har vi inte lagt mycket fokus på andra språk än svenska". Vidare berättar pedagog 1 att alla pedagoger på avdelningen har gått en TAKK- utbildning för att lära sig mer om tecken.
Detta har gynnat deras verksamhet då barnen har "fångat" upp ett till "språk" som förenklar deras kommunikation med andra.
Förskolorna hade liknande arbetssätt kring språk, ett exempel arbetet med TAKK. Båda förskolorna jobbar med TAKK men det används i olika syften. På den västra förskolan användes TAKK som komplement för flerspråkiga barn, till skillnad mot den södra förskolan där det används som ett redskap för mindre barn som ännu inte etablerat något språk. En annan likhet som syns i intervjuerna är förskolornas förhållningssätt och det dagliga mötet med
1 På förskolor idag används tecken som stöd för barnens språkutveckling och introduceras som TAKK. TAKK (Tecken som Alternativ och Kompletterande Kommunikation) innebär att man kompletterar det talande språket med handrörelser för att förtydliga det som vill sägas. Genom att tala och teckna samtidigt blir tecken centrala för de viktigaste orden. Det kan även användas för barn som har annat modersmål än svenska, som genväg till det svenska språket (Tisell, 2009).
23
barnen. Några av pedagogerna nämner att barnen får mycket ut av sin språkutveckling i vardagliga situationer. Exempel på detta kan vara i leken, vid matstunder, påklädnad osv. Dessa barn får ut mycket av att språka i en mängd olika sammanhang, med ett bra bemötande och stöd underlättar detta språkinlärningen (Bjar & Liberg, 2003). Något som Arnqvist (1993) förklarar närmare att barn gärna försöker berätta om sina upplevelser för sin omgivning. Små barn som ännu inte utvecklat det verbala språket använder sig av tecken för att göra sig förstådda. Ett tydligt exempel på kommunikation kan vara när ett litet barn säger få ord som mjölk eller bulle och pekar på föremålen. Då blir budskapet tydligt för omgivningen och man förstår att barnet är hungrigt (Arnqvist, 1993).
5.2 Förstärkning av modersmålet
För alla pedagoger som intervjuades var det en självklarhet att flerspråkiga barn bör utveckla både det svenska språket och sitt modersmål. Pedagog C på den västra förskolan är själv flerspråkig och nämner att det är viktigt för ens identitet att behålla sin kultur. "Språket är en del av barnens kultur och bör därför förstärkas och inte sättas åt sidan". På samma förskola upplyser pedagog A att det är särskilt viktigt för barn som ännu inte utvecklat det svenska språket att stärka deras "rötter" så att de känner trygghet. Som pedagog menar A att det är viktigt att ta initiativ och visa intresse till deras kultur och språk, då känner barnen en viss stolthet.
Pedagog B som är kollega med pedagog A och C, nämner också att arbetet med barns modersmål är viktigt, och säger att "på avdelningen jobbar vi mycket med barns språk och kulturer på olika sätt".
På den södra förskolan där de flesta barn är enspråkiga tyckte pedagogerna annorlunda i jäm-förelse med den västra. Pedagog 1 förklarar att det är viktigt att förstärka modersmålet men tillsammans med det svenska språket. "Jag känner att det är viktigare att barnen utvecklar svenskan eftersom det är det språk som talas på förskolan". Pedagog 2 ansåg att det var viktigt att förstärka modersmålet hos flerspråkiga barn och tyckte även att det var tråkigt att moders-målsundervisningen har försvunnit. "Vi pedagoger har ingen möjlighet att ge flerspråkiga barn stöd i deras modersmål då vi saknar kunskap kring deras språk".
Pedagog 3 hade en helt annan syn på förstärkning av modersmålet och kulturen. Hen, som har jobbat länge med flerspråkiga barn och är ganska ny på den södra förskolan, berättar:
24
Här jobbar vi inte lika mycket med modersmål och kulturer som jag gjorde förut på andra förskolor.
Personligen tycker jag att det är viktigt att lära barn om olika kulturer då barnen kommer möta dessa kulturer i olika sammanhang i livet. (Pedagog 3)
Genom att involvera barn i olika kulturella sammanhang redan i förskolan oavsett bakgrund, lär barnen sig respektera varandra och varandras kultur (Nauclér, m.fl, 1988). Eftersom vi lever i ett mångkulturellt samhälle krävs det att ha förmåga att leva med och förstå andra kulturer.
Därför blir det förskolans uppdrag att förbereda barnen för ett liv i ett alltmer internationaliserat samhälle. Här får barnen ta del av sin egen kultur och vara delaktig i andras, samt att barnen utvecklar sin förmåga att förstå och leva sig in i andras villkor och värderingar (Lpfö98, 2010).
Pedagogernas syn kring förstärkning av modersmål var olika. Detta var individuellt och beroende på vilken förskola de arbetade på. En del ansåg att modersmålet bör sättas i första hand och andra ansåg att fokus bör ligga på det svenska språket, detta var också något individuellt och beroende barngrupp på respektive förskola. Det fanns även någon som tyckte att man ska utveckla sitt modersmål jämsides med det svenska språket. Hyltenstam (2013) menar att genom förstärkning av modersmålet kan de flerspråkiga barnen dra till sig kunskaper under tiden svenskan inte är tillräckligt utvecklad. Barn som är flerspråkiga kommer få olika starka fästen, beroende på vilket språk som grundas först. Inlärningen sker under olika omständigheter, där första förbindelsen är kulturell inlärning, där språket sker i förstärkning av familjen och deras kultur. Den andra förbindelsen är av omgivningen, samhälle och undervisning (Einarsson, 2009).
5.3 Modersmålsundervisningens omorganisation
Här presenteras pedagogernas tankar och åsikter kring modersmålsundervisningens försvinnande från förskolan och om det förekommit förändringar på förskolorna. Pedagog B på den västra förskolan kände inte av några förändringar eftersom arbetet med språk alltid har funnits, då de har många flerspråkiga barn på avdelningen. Vidare förklarar hen:
Modersmålsundervisningen har bara varit ett "bonus" för vissa barn men nu är det mer rättvist för alla. Barn som har språksvårigheter har vi alltid jobbat mycket med för att förstärka det svenska språket. (Pedagog B)
25
Däremot ansåg pedagog C på samma förskola att det inte är något problematiskt ännu men kan eventuellt bli det i framtiden då barnet "växer ifrån" sitt modersmål. Pedagog C berättar även att varje barn skall ha rätt till sin egen utveckling av modersmålet och pedagoger ska finnas som stöd i detta, och menar vidare:
Vi har alltid funnits som stöd för barnen i deras modersmål, men nu när modersmålsundervisningen har försvunnit kommer vi att stödja barnen ännu mer. (Pedagog C)
Pedagog 2 på den södra förskolan kände inte av någon skillnad eftersom de inte har så många flerspråkiga barn, men tycker precis som pedagog B att det är mer rättvist nu när alla får samma förutsättningar till att utveckla sitt språk. Enligt pedagog 3 bör det inte finnas några skillnader på förskolor eftersom arbetet med språk skall ingå i den dagliga verksamheten. Alla förskolor bör jobba utifrån läroplanen med hänsyn till barns behov, fokusera på barngruppen samt anpassa arbetssättet utifrån detta.
Pedagog 1 tyckte inte så mycket kring frågan då inga av barnen på deras avdelning haft någon modersmålsundervisning. "Det är svårt att svara på frågan eftersom jag inte vet hur mycket barnen får ut av modersmålsundervisningen, därför har jag inte märkt någon förändring". Detta kan vi förstå eftersom pedagog 1 säger sig inte veta vad modersmålsundervisningen egentligen ger barnen. Utifrån svaren på våra frågor kunde vi tydligt se att pedagog 1 och 2 inte hade mycket erfarenhet kring flerspråkiga barn och andra modersmål. Däremot har pedagog 3 jobbat med många flerspråkiga barn på andra förskolor och hade mer erfarenhet kring detta. "Om barngruppen på vår förskola skulle förändras och mer flerspråkiga barn börjar på avdelningen måste pedagogernas arbetssätt förändras" (Pedagog 3).
Forskning har visat att behovet av modersmålsstödet är starkast i förskoleåldern och att inlärningen av svenska underlättas om barnet talar sitt modersmål parallellt med det svenska språket. Det är en viktig aspekt att satsa på både modersmålet och det svenska språket för de flerspråkiga barnens utveckling (Skolverket, 2010)
.
Här såg vi tydliga skillnader mellan förskolornas arbetssätt kring modersmålet. Eftersom barngrupperna varierade mellan förskolorna var det inte konstigt att deras arbetssätt skiljde sig åt. Pedagogerna får anpassa sitt arbetssätt efter verksamheten och barngrupperna, samt planera aktiviteter utifrån barnens behov. Vid upprepningar av aktiviteter och samtal med barnen hjälper det dem att skapa större förståelse för utvecklingen (Skolverket, 2011).26
Nu när modersmålsundervisningen är borttaget finns det olika åsikter kring vem som bär ansvaret för barnets utveckling av modersmålet. Utifrån våra intervjuer kunde vi se dessa åsikter. Pedagog A anser att pedagoger aldrig burit ansvaret eftersom pedagogerna inte kan påverka inlärningen av barnens modersmål. Numera menar hen att ansvaret ligger mer hos föräldrarna då det blir deras ansvar att bibehålla modersmålet.
Pedagog B tycker att det är viktigt att hitta ett gemensamt arbetssätt mellan förskola och föräldrar för att kunna hjälpa barnen på bästa möjliga sätt. Genom att samtala med föräldrarna och visa intresse i barnens modersmål kan pedagoger få hjälp med förekommande ord i vardagen på barnets språk. Detta är ett sätt att stödja barnen i deras modersmål. Pedagog C tycker likadant som pedagog B, att ansvaret bör ligga både hos pedagoger och föräldrar så att modersmålet förstärks från båda sidor: "Samarbetet är viktigt mellan förskola och föräldrar så att barnet behåller sin egen kultur och samtidigt växer in i en ny".
Däremot tyckte pedagog 1 att deras fokus har legat på att utveckla det svenska språket både hos enspråkiga och flerspråkiga barn. "Modersmålsundervisning får barnen trots allt i skolan".
Pedagog 3 tyckte inte alls som pedagog 1 och menar att barn ska få stöd i båda språken och det är pedagogernas uppgift att vägleda barnen så att de får en bra grund i sitt modersmål redan i förskoleåldern. "Det har blivit mer rättvist för barnen ur ett politiskt synsätt men jag anser att det finns barn som fortfarande behöver extra stöd i modersmålet" (Pedagog 3).
5.4 Sammanställning
När vi utförde intervjuerna och sammanställde frågorna med svaren trodde vi att det skulle vara skillnader kring förskolornas arbetssätt efter borttagandet av modersmålsundervisningen. Till vår förvåning såg vi inga större skillnader efter denna förändring. Även om förskolornas profilering skiljde sig åt arbetade de båda med språk på olika sätt. Flera av pedagogerna ansåg att arbetet med språk alltid varit en viktig del i verksamheten med eller utan modersmåls-undervisningen. Något som framkommer i intervjuerna är estetiska aktiviteter som sång, musik, bild, dans och rörelser. Den södra förskolan har detta som utgångspunkt för lärandet av språk.
På den västra förskolan har man liknande metod fast på mer utmanande nivå, där barnen är i mer behov av språklig stimulans. Här används språkpåsar med ord och bilder där barnet kan koppla ihop dessa två. Även Ipad är något som barnen använder sig av mycket där pedagoger
27
har laddat ner appar som bidrar till språkinlärningen. Det är pedagogernas uppgift att stimulera språkinlärningen och att det sker naturligt i vardagliga förhållanden. Barn som får möjligheten att utforska språket i samband med andra skapar gynnsammare förutsättningar för språkinlärningen (Bjar & Liberg, 2003).
Numera får inte de flerspråkiga barnen extra stöd i sitt modersmål men däremot får alla barn samma språkförutsättningar. Vilket innebär att barnen kan vara delaktiga och påverka sin egen språkutveckling. Majoriteten av respondenterna ansåg att ansvaret ligger hos föräldrarna om de vill att deras barn skall bibehålla och lära sig sitt modersmål. Förskoleförvaltningen (2014) upplyser om att föräldrar fortfarande har möjlighet att påverka och samarbeta med förskolan kring språk och kultur.
Flera nackdelar som uppstår nu för barn med två språk är att de inte får lika mycket stöd i sitt modersmål som de tidigare fick från förskolan och det enda möjliga stöd barnen får är hemifrån.
Med detta sagt finns det ingen garanti att barnen får stödet hemma och risken finns nu att modersmålet kan falla bort hos dessa barn. Detta är inget problematiskt för barnen ännu men kan bli det i framtiden då barnen riskerar att växa ifrån sin kultur. Nauclér, m.fl. (1988) diskuterar detta och förklarar att utan en kulturell bekräftelse redan i förskolan riskerar barnen få känslor av ensamhet, saknad och underlägsenhet. Om dessa känslor uppstår finns det risk för att ens modersmål och kulturella identitet inte blir bekräftad (Nauclér, m.fl., 1988). Utifrån intervjuerna kunde vi konstatera att några pedagoger på den södra förskolan inte hade mycket erfarenhet kring arbetet med flerspråkiga barn. Vi började fundera över hur den södra förskolans arbetssätt skulle se ut om det började många flerspråkiga barn. Fördelen på avdelningen är att pedagog 3 hade tidigare erfarenhet kring detta och kan dela med sig av sin kunskap till resterande pedagoger.
Efter bearbetning av intervjuer och sammanställning av data kunde vi lättare förstå varför modersmålsundervisningen tagits bort. Som vi har förstått saknas det kunskap för att lära barn deras modersmål. Istället får alla barn möjlighet till språkutveckling varje dag på förskolan i samband med olika vardagliga aktiviteter med hjälp av pedagoger.
28