I detta kapitel riktar vi oss in på forskning som berör flerspråkighet och språkinlärning samt modersmålsundervisningens betydelse i förskola och skola. Här presenteras forskarnas olika studier och deras tolkningar inom området språk. Forskningen vi presenterar visar överlag språkets betydelse och dess relevans i tidig ålder.
3.1 Mångfalden i Sverige
Under 1900-talet genomgick Sveriges befolkning en betydande förändring. Statistiken visar att invånare som inte var födda i Sverige fördubblades mellan 1970 och 2007 (Statistiska centralbyrån, 2009). Detta medförde att fler forskare visade intresse av att undersöka förhållanden mellan språk och samhälle. Enligt Milani (2007) har forskare visat intresse för dessa två faktorer, eftersom det väckte frågor kring hur språkinlärningen uppstått i samband med invandringen samt integration av invandrare i det svenska samhället och olika institutionella sammanhang så som exempelvis skola, myndigheter m.m. Dessutom är det viktigt att förstå hur denna mångfald fungerar och uppfattas av samhället i mer officiella sammanhang (Milani, 2007).
3.2 Flerspråkighet
Inger Lindberg är professor i tvåspråkighet med inriktning mot andraspråksinlärning vid Stockholms Universitet. Hon skriver i artikeln "I det nya mångspråkiga Sverige" om hur integrationen påverkat samhället och det svenska språket på lokal och global nivå. Enligt Lindberg (2009) är en av de största utmaningar vi har i samhället är svenskans roll och ställning.
Med andra ord handlar det om att svenskan ska förstärkas som huvudspråk på hemmaplan i ställning mot engelskan då det talas i stort sett överallt runtom i världen. Lindberg fortsätter ta upp aspekter för språkets betydelse, genom att ha en medveten språkpolitik kan samhället främja ett starkt gemensamt språk utan att det besvärar flerspråkigheten. Det är en stor tillgång för individen och samhället och är central i detta sammanhang. Språkpolitik innebär att
13
svenskans dubbla roller kan balanseras så att svenskan behåller sin ställning i samhället men att den språkliga mångfalden främjas (Lindberg, 2009).
Axelsson (2013) skriver att det forskas mycket idag kring flerspråkighet och lärandet. Det undersöks mycket kring hur skolor kan hantera språklig och kulturell mångfald så att det blir en skola för alla. Med flerspråkiga barn som utgångspunkt utreds vad som kännetecknar en förskola där varje individ får lika möjligheter att utveckla sitt lärande och nå skolframgång (Axelsson, 2013). Enligt Skolverket (2010) framgår det resultat av tidigare undersökningar för flerspråkiga elever att den kognitiva utvecklingen, lärandet och identitetsutvecklingen främjas genom att undervisa på båda språk. Pedagogiken som används i både förskola och skola för varje enskilt barn är viktig för deras anknytning till språkliga och kulturella erfarenheter.
I familjer där föräldrarna är tvåspråkiga är det viktigt att vara överens om vilket eller vilka av språken barnen ska lära sig först. Detta är viktigt eftersom det språk som barnet använder kommer få olika starka fästen, och bli det språk som etableras först. Inlärningen av språk kan ske under olika förhållanden. Första sammanhanget är med kulturell inlärning, där språket sker i förstärkning av familjen och deras kultur. Andra sammanhanget är den naturliga inlärningen i språkets naturliga miljö och kan även ske genom undervisning (Einarsson, 2009). Språkets huvudsakliga funktion är att förmedla budskap. Barn använder språket för att uttrycka sina behov och känslor för omgivningen. Ett barn som ännu inte utvecklat sitt språk kan exempelvis peka på sitt sår och säga "ont". På så sätt förmedlar barnet sitt budskap och föräldrarna förstår att barnet gjort sig illa och har ont. Barn upplever mycket under sin vardag och vill gärna berätta för sina föräldrar om sina upplevelser. Eftersom det verbala språket inte är tillräckligt utvecklat försöker barnet använda denna strategi för att förmedla sina upplevelser på bästa sätt (Arnqvist, 1993).
Jonas Mattson (2013) skriver i en artikel i tidningen Språk om flerspråkighet och vilka effekter flerspråkighet har. Han nämner olika undersökningar kring språk och barns behärskande av det.
Mattson (2013) tar upp att flera kanadensiska forskare har gjort olika undersökningar på tvåspråkiga barn, där man kunde konstatera att barn vid två års ålder kunde handskas bättre med distraktioner än enspråkiga barn. Vidare samma år kunde man läsa i en annan tidskrift Child Development (2014) att barn som är tvåspråkiga har bättre förmåga av att variera mellan olika uppgifter. Forskarnas olika studier har visat tecken på att barn som talar två eller flera språk har bättre förmåga att utföra vissa aktiviteter än enspråkiga barn. En studie som gjordes var på barn fem till sju år där forskarna delade ut olika uppgifter till barnen. Detta gjordes för att undersöka
14
arbetsminnets utveckling. Slutligen visade det sig att ju fler invecklade uppgifter som barnen handskades med blev resultatet annorlunda mellan de enspråkiga och de tvåspråkiga barnen.
François Grosjean som är en av forskarna med mer än 40 års erfarenhet beskriver hur intresset för flerspråkighet har vuxit enormt ur ett forskningsperspektiv. "Men med tanke på att halva världens befolkning är flerspråkig är det logiskt att forskarna satsar allt mer på det här ämnet"
(Mattson, 2013).
3.3 Forskning kring språkutveckling
Jean Piaget och Lev Vygotskij var forskare inom barnpsykologin och tillsammans presenterar dessa forskare teorier kring språkutvecklingen hos barn. En sammanfattning av forskarnas teorier är att barnets språkutveckling sker i tre olika faser. Den första fasen beror på yttre påverkan det vill säga den sociala omgivningen. Den andra fasen är en medfödd förmåga till att utveckla ett verbalt språk där arvet har en betydande påverkan. Den tredje fasen är en kombination av arv och miljö. I forskarnas teorier lyfter man fram hur arv och miljö påverkar inlärningen av språk. Dock lägger Piaget tonvikten på arvet och Vygotskij på barnets språkliga miljö (Arnqvist, 1993).
Chomsky (1959) hade eget synsätt på inlärningen av språket. Chomsky menade att man föds med vissa förmågor och att det ligger i arv för hur man lär sig ett språk. Huvudsakligen låg Chomskys forskning på hur språket uppstår hos barn och inte i samband med omgivningen (Söderbergh, 2010). Med detta menas att det finns olika sätt att lära sig ett språk. Vygotskij menade att det var i samband med interaktion av andra människor som det språkliga uppstår, men Chomsky argumenterar mot detta och menar på att man födds med vissa språkliga förmågor redan från början. I Skolverkets stödmaterial för förskolan (2014) står det att barn lär sig tidigt vem som talar vilket språk och anpassar sitt sätt och kan relatera till detta. I förskolan möter barnet enspråkiga sammanhang och då måste barnet upptäcka själv, samt anpassa sig till språkanvändningen som råder där. Det är vanligt att barn byter språk efter samtalsinnehåll eller efter aktivitet och inte i första hand utifrån de närvarande personernas språk, detta blir en slags taktik då barnet inte kan eller kommer på ett ord på det språk som talas för tillfället. Denna forskning bygger på en amerikansk studie som Genesee, Paradis och Crago (2004) har utfört.
Här har man studerat tvåspråkighet och kodväxling hos barn.
15
3.4 Modersmålsutveckling
Nihad Bunar (2010) är professor vid Barn- och ungdomsvetenskapliga institutionen vid Stockholms Universitet, han leder ett forskningsprojekt kring hur nyanlända elever tas emot i skolan. Undersökningen går ut på att studera eleverna under lektionstid och hur eleverna fungerar socialt utanför skolan. Resultatet av studien visar att när lärarna samarbetade med modersmålslärarna stärktes både modersmålet och det svenska språket. Här såg man tydliga resultat på elevernas förbättring och utveckling i olika ämnen i skolan. Bunar beskriver hur betydelsefullt det är med organiseringen kring modersmålsstödet redan i förskolan. Här betonar Bunar hur stödet bör integreras i vardagen och att pedagoger har kompetens inom området. Han studerar även hur kommunerna jobbar för att alla barn ska få en likvärdig skola.
Bunar (2010) skriver i sin forskningsrapport att modersmålsundervisning kan ses som både positivt och negativt. Med detta menar han nackdelarna med modersmålsundervisning kan vara att eleverna känner utanförskap på grund av ännu inte utvecklat det svenska språket väl, samt att det oftast ligger efter skoltid. Positiva aspekter med modersmålsundervisningen är att förstärka sitt modersmål och att eleverna får kulturell bekräftelse. Eftersom invandringen har ökat i Sverige har det blivit en diskussion kring barns språkutveckling samt hur den kan stödjas på bästa sätt i skolan. Frågan är var ska man lägga fokus, att barnen lär sig bra svenska så snabbt som möjligt eller är det viktigare att de först utvecklar sitt modersmål. Eller ska man sträva efter att få stöd för båda samtidigt?
Utan att få en kulturell bekräftelse redan i förskolan menar Nauclér, m.fl. (1988) att det kan uppstå känslor av ensamhet, saknad och underlägsenhet. Om dessa känslor uppstår finns det risk för att ens modersmål och kulturella identitet inte blir bekräftad. Olika aktiviteter som sång, musik och tradition från barnens kultur ger en positiv effekt. Detta blir en bekräftelse för barnen att båda kulturerna uppskattas och gör det möjligt för de att växa och utvecklas i två kulturer.
Förskolans mål för invandrarbarn är att lägga grunden till aktiv tvåspråkighet. Innebörden är att man i förskolan ska arbeta med barnen som så småningom ska kunna använda både modersmål och svenska efter sina egna önskemål och i de situationer samhället kräver. Lika viktigt är det att de skall känna sig språkligt hemma både i sitt modersmål och i svenska (Nauclér, m.fl, 1988).
16
Kenneth Hyltenstam (2013), är professor som har forskat kring modersmålsundervisning vid Stockholms Universitet. Hyltenstam (2013) menar att de flesta som får modersmålsundervis-ning lär sig majoritetsspråket bättre. Han anser även att modersmålsundervismodersmålsundervis-ningen leder till en ökad integration. Genom integration skapas gemenskap och trygghet. När det kommer till modersmålsundervisning anser Hyltenstam (2013) att det är ett sätt att dra till sig kunskaper under tiden svenskan inte är tillräckligt utvecklad. För att kunna dra till sig så mycket kunskap som möjligt är det viktigt att utnyttja sitt modersmål fullt ut.
Om modersmålsundervisningen skulle försvinna, menar Hyltenstam (2013) att det skulle vara en stor nackdel. Modersmålsundervisningen är något som binder ihop den svenska kulturen med bakgrundskulturen. Det är även ett sätt som underlättar för både föräldrar och skola att skapa samband. Lindberg (2002) som är tvåspråkighetsforskare tar upp myter kring barns kunskapsutveckling och modersmål. En myt var att modersmålet skulle ha en negativ effekt på andraspråksinlärningen då det finns ett begränsat språkutrymme i hjärnan. Det sägs även att modersmålet skulle vara förvirrande och störa samt försena utvecklingen av andraspråket.
Lindberg (2002) avfärdar dessa myter och visar i senare års forskning att man har kunnat fastställa många positiva anknytningar mellan tvåspråkighet och kognitiv utveckling. Ett exempel på en positiv effekt är att tvåspråkiga barn blir mer flexibla i sitt tänkande och kan lätt växla mellan olika språk (Einarsson, 2009).
17