De samlade resultaten och effekterna från de åtta insatsområdena redo-visas här i kapitel 4. Mer detaljerad redovisning återfinns i kapitel 5, där varje insatsområde med tillhörande projekt redovisas.
3.1 Resultat från insatsområdena
Alla insatsområdens projekt har inte slutförts. Inte heller har alla projekt konkreta mätbara resultat att uppvisa, delvis för att de inte är uppbyggda och riggade för det, delvis för att projektmålen inte alltid uppnåddes. Bland de flesta projekt finns dock tydliga resultat. Från de olika projekten kan dessa huvudsakligen kategoriseras som:
• Fortsatta insatser inom nordiska styrkeområden: till exempel inom
insatsområdet Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering och dess underprojekt the Nordic Textile Reuse and Recycling Commitment gick man vidare från projektet och arbetar nu med frivilligt certifieringssystem för begagnade textilier riktat till nordiska aktörer inom insamling och sortering av textil.
• Policyrekommendationer: exempelvis bidrag till den nordiska
bioekonomistrategin där det identifierats behov av mer samordning kring styrmedel etc inom bioekonomi i Norden inom insatsområdet Utveckling av nordiskt samarbete om testcenter för gröna lösningar.
• Grundläggande påverkan av hantering av hållbarhetsfrågorna: de
långsiktiga projekten inom Utbildning och forskning för Grön växt har troligen påverkan i hela den nordiska utbildnings-, forsknings- och innovationssektorns sätt att hantera hållbarhetsfrågorna.
• Nya eller förstärkta nordiska nätverk: till exempel de nätverk som
stärkts och delvis förnyats inom området Utbildning och forskning för Grön växt där studenter, lärare och forskare inom Norden har såväl stärkt befintliga som funnit nya nätverk för samverkan.
• Nya eller förstärkta samarbeten: ett gott exempel är inom
insatsområdet Gröna tekniska normer och standarder – norden som standardmaker där underprojektet Nordsyn ledde till etablerat samarbete mellan de nordiska länderna vad gäller tillsyn av ekodesign och energimärkning, ett samarbete som både är
ekonomiskt fördelaktigt samt säkrar kvaliteten på tillsynen och dess tester som görs.
• Ökad harmonisering och samordning: Exempelvis när det gäller
frågan om att minska matsvinnet i såväl butiks- och konsumentledet har projektet Matavfall (inom insatsområdet Utveckla tekniker och metoder för avfallshantering) samlat aktörer och intressenter där en god samsyn och grund har lagts för harmonisering av hantering och minskning av matavfall. Detsamma gäller de två andra projekten inom avfall, såväl textil som plast.
• Framtagning av verktyg: inom underprojektet Sustainable
refurbishment of existing buildings: (inom området Gröna tekniska normer och standarder – norden som standardmaker) har enkla verktyg utvecklats för att underlätta de överväganden som måste göras när det gäller att kategorisera den befintliga byggnaden. Det vill säga vilka byggnader bör ges högsta prioritet för en hållbar renovering. Även inom Främja integration av miljö och klimat i utvecklingssamarbetet har ett verktyg tagits fram för att fasa ut subventioner till fossila bränslen (FFSR).
• Ytterligare forskning: till exempel inom området Användarflexibilitet
på den nordiska elmarknaden där projektet uppenbarade behov av osäkerheter kopplade till användarflexibilitet.
Ett vanligt påpekande från merparten av intervjupersoner inom insats-områdena är fördelen av att aktörer inom Norden samverkan och skapar samsyn. Den nordiska nyttan blir tydlig när det finns en gemensam syn på frågor och detta kommuniceras till andra utanför Norden, till exempel EU. Flera av projekten har detta som ambition, till exempel Gröna tekniska normer och standarder – norden som standardmaker samt Utveckla tek-niker och metoder för avfallshantering.
3.2 Uppkomna effekter från insatsområdena
Påvisbara effekter är svåra att identifiera efter dessa ofta korta projekt. Vi kan dock se goda förutsättningar för att effekter ska kunna uppstå i flera fall.
När det gäller projekt som har policypåverkan eller vidare använd-ning av resultat har de resultaten oftast inte kommit i bruk varför effek-terna inte går att utläsa ännu. Här finns ett flertal projekt inom exempelvis
Gröna tekniska normer och standarder – norden som standardmaker. Det
finns indikationer på att inspel till exempelvis europeiska standardise-ringsorganisationer ses med nyfikenhet och intresse. Norden tycks ligga långt fram inom de projektområden som fokuserat på kriterieframtag-ning eller standardiseringsarbete och mycket tyder på att ett nordiskt in-spel här kan komma att få gehör. Projekten själva arbetar för en fortsätt-ning där såväl arbetssätt som resultat kan ge inspel till den europeiska standardiseringsorganisationen. Om, eller när, detta sker växlas resulta-ten upp på en bredare nivå, når fler och kommer att få effekt för långt fler än användare i Norden.
Ett konkret exempel här är underprojektet Indoor Climate & voluntary
classification standards där ett gemensamt klassificeringssystem tagits
fram med harmoniserade kriterier för de nordiska länderna samt en test-metod för utvärdering av det faktiska inomhusklimatet. Arbetet inom EU har kommit långt fram men här har det nordiska projektet kommit längre och de fem nordiska standardiseringsinstitutionerna har tillsammans med industrin utvecklat tre inspel till hållbart byggande till den Europeiska stan-dardiseringsorganisationen CEN. Där har arbetsgrupper startat parallella processer med utgångspunkt av de nordiska inspelen till nya standards. I slutet av 2016 ska ramarna för de nya standarderna läggas fast och först då kan eventuella nordiska avtryck avläsas.
För exempelvis projektet Nordsyn som hanterat tillsyn, har avstäm-ningar skett inte bara inom Norden utan även inom övriga EU/EES där också utbyte av material skett. Ett mervärde är även att nordiska län-derna talar med en röst i dessa frågor genom gemensamt framarbetade underlag och gemensamma synpunkter, vilket liksom inom andra områ-den ger en större tyngd i samtal med EU. På så sätt är Norområ-den i allra högsta grad påverkande i policyutveckling. EU har försökt med liknande samar-betsplattformar och har ett intresse för hur Nordsyn har arbetat då sam-arbetet har lyckats väl. Intervjupersoner menar att Nordiska länderna i detta går före vad gäller samarbete och utveckling av marknadskontrol-len och bidrar med viktigt efterfrågat material. Detta har blivit en spinoff-effekt även inom andra samarbeten, där intresset för hur Norden samar-betar nu växer med denna tätposition.
För andra projekt som exempelvis Matavfall inom insatsområdet
Ut-veckla tekniker och metoder för avfallshantering, har arbetet och resultatet
uppmärksammats och att frågeställningarna nu lyfts är andra positiva ef-fekter. Rapporterna om datummärkning och redistribution finns publice-rade i EU:s bibliotek och arbetet uppmärksammas i många olika forum.
Även de projekt som har långsiktiga påverkansmöjligheter finns möj-ligheter att effekter kan uppstå i förlängningen. Utbildning och forskning är sådana områden där effekter endast i begränsad utsträckning uppstår kortsiktigt utan snarare i ett längre perspektiv. I detta fall gör de samar-beten och den mobilisering av nationella resurser och satsningar som projekten medfört, att det inte är orimligt att tänka sig en del långsiktigt positiva effekter på hanteringen av hållbarhetsfrågorna inom FoU-sek-torn runt om i Norden.
Textilprojektet inom Utveckla tekniker och metoder för
avfallshante-ring, har fortsatt efter projektets slut och arbetar nu med en
certifierings-möjlighet för företag. Certifieringen är ännu inte i bruk utan endast i test-fas, men har med god spridning förutsättningar att växla upp projektets resultat och få konkreta effekter i samhället och miljön.
Att Grön Växt överlag är på agendan erbjuder också goda förutsätt-ningar för effekter. Det tycks som om alltfler aktörer och deras verksam-het genomsyras av Grön Växt-perspektiv, t ex Nordforsk är en sådan ak-tör. Ju högre upp på agendan desto mer insatser och kraft bakom, vilket möjliggör goda resultat och effekter.