Samordna och förstärka finansiering av gröna investeringar

4. Redovisning av insatsområdena

4.8 Samordna och förstärka finansiering av gröna investeringar

4.8.1 Underprojekt analys av hur finansiella institutioner

kan stödja finansieringen av växande gröna företag

och investeringar

Projektperiod: 2013–2014.

Syfte och mål

Under och i efterdyningarna av finanskrisen 2009 upplevdes det globalt fin-nas ett stort behov av att öka investeringsvolymer för att skapa tillväxt. På grund av de utmaningar som sektorn stod inför rådde det dock tvivel om

privata finansiella aktörer kunde åstadkomma nödvändiga mängder kapi-tal, samtidigt som det fanns en nordisk politisk vilja att gröna näringar skulle främjas. Att öka gröna näringars tillgång till kapital sågs därför som ett påfallande behov och ett flertal offentligt ägda finansiella institutioner såsom EIB och BNDES ökade sina utlåningsvolymer. 5, 6

I linje med denna internationella trend var syftet med projektet Samord-ning och förstärkt finansiering av gröna investeringar och företag att ge för-slag till hur de nordiska länderna kunde samordna och förstärka sina insatser i finansiella institutioner där de nordiska länderna är centrala aktörer för att stödja finansieringen av växande gröna företag och investeringar.

Genomförande

Projektet bestod av tre underprojekt som genomfördes i kronologisk ordning:

• Analys av hur finansiella institutioner kan stödja finansieringen av växande gröna företag och investeringar.

• Samarbete mellan EK-finans och MEG.

• Ekonomiska styrmedel för att stimulera gröna investeringar.

Under första halvåret av 2012 gav ÄK-F Miljö-Ekonomigruppen (MEG) i uppdrag att ta fram en studie som skulle ge förslag hur gröna investe-ringar kunde samordnas och förstärkas. För att genomföra detta uppdrag anlitades ett konsultbolag som producerade rapporten ”Hvordan kan finansiering av grönne investeringar styrkes?” i juni 2012. Enligt inter-vjuer var rapportens huvudsakliga syfte att ge en översikt och förståelse över området, inte minst då begrepp som gröna investeringar och grön tillväxt är breda och diffusa.

Studien resulterade i att ÄK-F i samråd med MEG närmare önskade granska de nordiska ländernas användning av generella styrmedel, ram-verk och normgivning som gynnar gröna investeringar, med speciellt fo-kus lagt på miljöskadliga subventioner. Ytterligare en rapport ”The Use of Economic Instruments In Nordic Environmental Policy 2010–2013” pub-licerades 2014. I diskussion mellan MEG och ÄK-F fattades även beslut om ett tredje underprojekt som mer skulle fokusera på hur gröna investe-ringar skulle kunna stimuleras ytterligare – analysen i den första rappor-ten skulle därmed utvecklas. Arbetet påbörjades först under sommaren

5 Europeiska Investeringsbanken.

2014 för att sedan levereras under hösten i form av en rapport som dock inte blev publicerad.

Inför återrapportering till Grön Växt-programmet tog ÄK-F fram en syntesrapport som kom med rekommendationer. Inte heller denna rap-port publicerades. I intervjuer har det uppdagats ett antal svagheter i pro-jektets programteori och genomförande som bidrog till att rapporterna inte publicerades.

För det första har det lyfts att uppdragsbeskrivningen var otillräckligt genomarbetad och därmed otydlig vilket återspeglas i de två första rap-porterna, något som beskrivs i mer detalj i resultatstycket nedan. Det ver-kar ha varit otydligt vad projektets underliggande syfte var samt vilka re-sultat projektet förväntades resultera i.

För det andra har det poängterats att det fanns svalt intresse för pro-jektet bland de nordiska finansdepartementen som tog det huvudsakliga ansvaret. Från början var det tänkt att också näringsdepartementen skulle delta, men detta skedde inte. Avsaknaden av intresse kan delvis för-klaras av att det inom finansdepartementen finns en skepsis mot insats-området och tänkta lösningar. Detta är nära sammankopplat till den tredje förklaringsfaktorn som är att projektet berör en politiskt och ideo-logiskt känslig och laddad fråga som blivit än mer känslig i och med för-ändringar i länders administrationer under projektperioden.

För det fjärde upplevdes det finnas en viss otydlighet i styrningen av projektet, speciellt avseende den tredje rapporten. Delvis på grund av personalombyte inom NMRS fick upphandlad konsult kort om tid att ta fram den tredje rapporten. Det verkar även ha funnits olika synsätt inom MEG och ÄK-F om projektets syfte, vilket ledde till att uppdragsbeskriv-ningen ändrades under framtaguppdragsbeskriv-ningen av rapporten.

Resultat och effekter

Som beskrivits ovan resulterade det första delprojektet i rapporten ”Hvor-dan kan finansiering av grönne investeringar styrkes?” Studien presentera-des på det nordiska finansministermötet i juli 2012. NMR var relativt nöjda med rapporten, dock uppfattades frågeställningen vara felställd då rappor-ten avgränsade sig till att endast analysera NIB och NEFCO. EIB och andra finansiella aktörer, inklusive privata aktörer, inkluderades inte på grund av föreställningen att de nordiska länderna har begränsat inflytande över dessa organisationer. Tjänstemännens slutsats var att de kunde påverka NIB samt NEFCO (som dock har få resurser) men att dessa aktörer redan är aktiva inom finansiering av gröna näringar.

Trots begränsad effekt av rapporten har nordisk samverkan kring det tematiska området fortsatt efter projektets slut. Exempelvis höll NMR en

workshop i Norge under 2015 samt under COP21 mötet om hur finansi-ella institutioner kan främja gröna investeringar. Det pågår även ett nu-varande samarbete på nordisk nivå om att ta fram kriterier för miljömärk-ning av aktiefonder. I tillägg kan också nämnas att flera nationella förslag finns avseende exempelvis hur pensionsfonder kan bättre användas för att finansiera gröna investeringar. Det är inte osannolikt att rapporten ”Hvordan kan finansiering av grönne investeringar styrkes?” har påver-kat denna utveckling, om än endast till viss del.

Det andra delprojektets slutrapport ”The Use of Economic Instru-ments In Nordic Environmental Policy 2010–2013” fick begränsat gehör bland tjänstemän och politiker, vilket kan delvis förklaras av att dess syfte inte var tillräckligt kopplad till statsministerinitiativet. Rapporten pre-senterades för MEG samt på en konferens i Köpenhamn och det visades intresse för rapporten från akademiker. Det var dock inte aktuellt att re-dovisa resultatet av projektet inom statsministerinitiativet. Det är oklart om övriga resultat och effekter kan kopplas till rapporten.

Rapporten från det tredje underprojektet publicerades inte, som nämnts ovan. Det var tänkt att rapportens slutsatser skulle presenteras på finansministermötet under 2014 men den drogs tillbaka då slutsat-serna ansågs för politiskt känsliga och det rådde oenighet över rekom-mendationernas validitet – det förekom åsikter att rekommendationerna inte kunde kopplas till den föregående analysen. Ingen av våra intervju-personer har kunnat peka på resultat eller effekter kopplade till det tredje underprojektet.

Bidrag till och nytta av det övergripande programmet

Det finns en tydlig koppling mellan projektet Samordning och förstärkt

finansiering av gröna investeringar och företag och det övergripande målet

för Grön Växt -programmet. Tillgång till kapital är ett stort hinder för gröna investeringar att realiseras, något som tydligt identifierats i ett flertal län-der. Det är därmed beklagligt att de svagheter som identifierats i program-logiken och genomförandet lett till svaga resultat och effekter.

4.8.2 Slutsatser och evaluering

Nedan sammanfattas kortfattat de viktigaste iakttagelserna och proble-men rörande insatsområdet Samordning och förstärkt finansiering av

gröna investeringar och företag rörande den övergripande

Programlogik

Syftet med projektet grundades på ett reellt problem. Studiens avgräns-ning kan dock ifrågasättas. Varför fokuserade studien enbart på de grans-kade aktörerna? Den geografiska avgränsningen – torde inte lärdomar ha dragits från andra, liknande aktörer såsom den tyska statliga investe-ringsbanken KfW?

En bättre genomarbetad och grundad logik för projektet hade gett tydligare förutsättningar för utförarna av rapportuppdragen. Förhopp-ningsvis även ett resultat som svarade mot ställda frågor samt i förläng-ningen ett bättre bidrag till grön tillväxt. Projektet skulle också kunnat ge värdefulla bidrag till GV-programmet om såväl programmet som pro-jektets logik varit välgrundade och tydligare kopplade.

Genomförande

Sweco ser ett betydande behov av att i framtida liknande satsningar lägga tonvikt vid projekts initiala fas på att skapa samsyn kring projektets syfte samt utveckla en tydligare uppdragsbeskrivning. Koppling till andra projekt borde inkluderas här. A garskapet bland deltagande länder bör också säkras för att möjliggöra framkomlighet i framdrift och genomförande.

Resultat och effekter

Den direkta effekten av rapporten anses vara relativt begränsad. Förkla-ringsfaktorer återfinns i såväl projektets programlogik som svagt genom-förd förankring som samsyn bland deltagande aktörer.

In document Utvärdering av Nordiska ministerrådets program Grön tillväxt och Hållbar nordisk välfärd (Page 75-81)