4. Redovisning av insatsområdena
4.2 Utbildning och forskning för Grön tillväxt
4.2.1 Syfte och mål
Målet för de mer konkreta satsningarna och projekten inom insatsom-rådet är att påverka verksamheten inom den nordiska utbildningssek-torn så att den – oberoende av landsgränser, discipliner och kunskaps-nivåer/åldrar – blir bättre på att fokusera miljöproblematiken och ge ett integrerat perspektiv på ekonomiska, sociala och miljömässiga hållbar-hetsfrågor. Syftet var att skapa ett gemensamt nordiskt kunskapsun-derlag som fungerar över lands- och språkgränserna samtidigt som det integrerar hållbarhetsfrågorna i olika undervisningsämnen och akade-miska discipliner.
4.2.2 Genomförande
Utbildning- och forsknings- (UoF-)satsningen är snarare en agenda eller
plattform för ett antal fristående aktiviteter än ett väl sammanhållet och
koordinerat forsknings- och utvecklingsprogram. Genom gränsöverskri-dande satsningar och projekt har man försökt utnyttja de styrkeposit-ioner inom hållbarhetsområdet som de olika länderna och självstyrda områdena besitter. Projekten är valda med tanke på att de ska täcka in Grön Växt-perspektivet inom hela kunskapssektorn, från förskolan och ända upp till den högre utbildningen och forskningen. Insatsområdet be-står för närvarande av sju separata projekt i olika genomförandefaser: • Nordisk forsknings- og innovationsprogram om Grøn Vækst
(2015–2017).
• Nordisk klimaduel (2013–2016).
• Entreprenørskab på nordiske øer (2015–2017). • Biophilia (2014–2015).
• Pilotprojekt om efteruddannelsesforløb for voksenundervisere (2014–2016).
• Nordisk Masterprogram i Grøn Vækst (2015–2016). • Nordisk Green Campus samarbejde (2013–2016).
Inget av dessa projekt är ännu helt slutfört, och två projekt är dessutom rätt så nystartade. Ett projekt som tidigare redovisats under titeln ”Nordisk kli-matdag” har uppgått i ”Nordisk klimaduel” och vad som tidigare kallats ”Rio +20 -uppföljningen” är numera ”Nordisk green campus samarbejde”.
Utöver dessa projekt tillkommer en tvärgående kommunikations- och förmedlingssatsning (”E -magasin”) vars syfte är att lyfta fram och kommu-nicera satsningarna inom Grön Växt -programmet som helhet, alltså inte bara inom detta insatsområde. Med undantag för vissa, i några fall rätt stora, tidsfördröjningar har de olika insatserna i stort sett genomförts i enlighet med de planer som lades fast i samband med projektstarten.
4.2.3 Resultat och effekter
UoF-satsningarna har inte tagit formen av ett antal traditionellt upplagda projekt med tydliga avslut och konkreta mätbara resultatmål. Formen har snarare varit en sorts ”fortlöpande sektorprogram” innehållande en mängd insatser och initiativ vars syfte är att stegvis i olika uppföljnings-satsningar och förstärkta eller nyskapade nätverk sammantaget påverka hela den nordiska utbildnings-, forsknings- och innovationssektorns sätt att hantera hållbarhetsfrågorna.
De redan idag synliga resultaten handlar därför främst om att ha skapat kompetenta samnordiska ”hållbarhetsmiljöer kring många av satsningarna – starka personliga och institutionella nätverk runt om i Norden. Satsningarna har vidare, i flera fall med stöd av betydande medial uppmärksamhet, satt fokus på vikten av tvärnordiskt samarbete i hante-ringen av hållbarhetsfrågorna inom utbildning och forskning. Genom eta-blering av aktiva nordiska nätverk av elever, lärare och forskare har man också lyckats lyfta fram goda exempel på hur hållbarhetsfrågorna på ett pedagogiskt sätt kan integreras i den ordinarie skolundervisningen. Där-med har intresset för och kunskaperna om behoven av ”gröna lösningar” hos morgondagens beslutsfattare kunnat öka.
De mer långsiktiga och framtida effekterna är svårare att konkreti-sera. De resultat i form av nya nordiska ”kompetensnätverk”, innovativa samarbeten samt den mobilisering av nationella resurser och satsningar som projekten medfört, gör ändå att det inte är orimligt att tänka sig en del långsiktigt positiva effekter på hanteringen av hållbarhetsfrågorna inom FoU-sektorn runt om i Norden.
Ett exempel som redan nämnts ovan är de satsningar som medverkat till ett ökat intresse för miljöfrågorna bland dagens skolungdom. Detta bör kunna leda till att fler lovande unga forskarbegåvningar dras till och där-med utvecklar den nordiska miljö- och hållbarhetsforskningen – något som
i sin tur ytterligare stärker Nordens position och innovativa förmåga inom området. Det kan inte heller uteslutas att de relativt många enskilda pro-jekten, ofta med rätt olika upplägg, på sikt kan generera en del oväntade – men positiva – effekter på den nordiska hållbarhets- och miljöpolitiken som idag är svåra att överblicka konsekvenserna av.
4.2.4 Bidrag till och nytta av det övergripande programmet
Det övergripande GV -programmet har på grund av de fristående insatsom-rådena inte betytt så mycket för verksamheten inom de enskilda projekten. Dessa skulle därför sannolikt ha kunnat genomföras på i stort sett samma sätt oberoende av om ingått i Grön Växt -programmet eller inte.
Det faktum att satsningen ingått i det av statsministrarna lanserade Grön växt-initiativet har ändå haft vissa märkbart positiva effekter. För det första skulle åtminstone en del av projekten sannolikt aldrig ha erhål-lit den nödvändiga (nordiska) finansieringen för att komma igång om de inte ingått i det övergripande GV-programmet. För det andra så har med-verkan i det av statsministrarna initierade programmet skapat ett ökat politiskt och medialt intresse för arbetet inom projekten. Mera konkret har Grön Växt-programmet även gett större synlighet på nordiska konfe-renser och möten samt i NMRs olika publiceringsserier, på NMR:s och andra nordiska organs och institutioners hemsidor etc.
Projekten i UoF-satsningen kan påvisa aktiviteter och resultat som i varierande grad kan sägas bidra till det övergripande Grön Växt-målet om ett framtida Norden präglat av en miljömässigt hållbar samhällsekonomi, och som därmed också medverkar till att göra de nordiska länderna till ledande aktörer i den globala kampen mot växande klimathot och miljö-förstöring. Bidragen varierar dock avsevärt till sitt innehåll, och i flertalet fall handlar resultaten snarare om medvetandegörande och långsiktig kunskapsutveckling än om mera konkret tillämpbara bidrag till program-målens förverkligande här och nu.
4.2.5 Slutsatser och evaluering
Nedan sammanfattas de viktigaste iakttagelserna och problemen rörande UoF-satsningarnas plats i den övergripande programlogiken, deras ge-nomförande och resultaten.
Programlogik
Underprojekten inom UoF-området kan alla på något sätt sägas bidra till Grön Växt genom kunskapsuppbyggnad och samsyn kring olika frågor. De rätt så allmänt hållna målformuleringarna för GV-programmet har dock
gjort det svårt för projekten att hitta bra samverkansformer kring gemen-samma mål. De vagt formulerade programmålen har även lett till oklara roller och därmed också bidragit till svaga kopplingarna mellan de en-skilda projekten inom UoF-insatsområdet och Grön Växt-programmets framdrift som helhet.
De enskilda projekten och aktiviteterna inom insatsområdet i allmän-het har ändå genomförts på ett bra sätt och med en utformning och mål-sättning som i allt väsentligt kan sägas vara i överensstämmelse med de övergripande utmaningar och mål som satts upp för GV-programmet.
Genomförande
Ett återkommande problem har varit tidplaner som inte visat sig hålla, oftast på grund av att omfattningen av de arbetsinsatser som krävts för att förbe-reda och dra igång verksamheten i projekten missbedömts. Uppsplittringen av insatsområdets resurser på flera mindre projekt med begränsade möjlig-heter till större satsningar kan i vissa fall även ses som ett problem.
Saken har inte blivit bättre av de rätt så magra resurser som avsatts för utåtriktad kommunikation och samverkan mellan projekten inom in-satsområdet. Detta har gjort att viktigt informationsutbyte missats och därmed också möjligheter att bättre utnyttja de potentiella synergieffek-terna inom insatsområdet. Dialogen mellan de enskilda projekten och NMR-sekretariatet har dock över lag fungerat väl, något som kompense-rat för den bristande kommunikationen mellan projekten.
Resultat
Det bör betonas att satsningen ännu inte är avslutad och att några projekt rätt nyligen startats vilket gör det svårt att redan nu peka ut tydliga resul-tat av satsningarna. Insatsområdets fokus på aktiviteter inom utbildning och forskning gör också att de förväntade resultaten mera handlar om medvetandegörande och kunskapsutveckling än om framtagning av nya policyverktyg.
Även om en del konkreta resultat – främst i form av nya metoder för integration av hållbarhetsfrågorna i nordisk undervisning och forskning – nog kan redovisas, så är de mest bestående effekterna av projekten inom insatsområdet sannolikt etableringen av ett antal tvärnordiska ytterst kompetenta ”fagliga” nätverk med goda chanser att leva vidare och ut-vecklas långt efter det att Grön Växt-programmet är avslutat.
När det gäller förmedlingen av resultaten (inklusive verksamheten inom nätverken) finns det dock en del brister. E -magasinsatsningen är i och för sig viktig här, men den riktar sig främst till en mer internationellt orienterad publik. Vad som saknas är en väl genomarbetad informationspolicy från de
programansvariga med särskilt fokus på för den framtida policyutvecklingen kritiskt viktiga beslutsfattare på lokal och regional nivå runt om i Norden.