Utveckling av nordiskt samarbete om testcenter för gröna lösningar

Projektperiod: 2012–2016.

4.1.1 Syfte och mål

Syftet med insatsområdet Utveckling av nordiskt samarbete om testcen-ter för gröna lösningar var att undersöka möjlighetestcen-terna för att utveckla ett nordiskt samarbete om två områden: dels existerande nationella ord-ningar där energiteknologi kan testas och utvecklas i stor skala, dels att undersöka möjligheterna och mervärdet av att etablera nya gemen-samma nordiska test- och demonstrationsanläggningar.

Målet var att tillhandahålla ett kunskapsunderlag för vidare politiska initiativ vad gäller den potential och nytta som ett intensifierat nordiskt samarbete kring test- och demonstrationsanläggningar för grön energi skulle kunna innebära för att påskynda grön tillväxt i Norden.

4.1.2 Genomförande

Projektet bestod av två underprojekt:

• Green Growth – Mapping of green energy test facilities and

demonstration sites in the Nordic countries genomförd av Kontigo Consulting. Publicerad maj 2013.

• Development of the Nordic Bioeconomy genomförd av Lene Lange, DTU tidigare Aalborg Universitet. Publicerad februari 2016.

Det första underprojektet beställdes av ÄK-E och bestod i en kartlägg-ningsstudie av existerande testcenter och demonstrationsanläggningar för energilösningar i Norden. Efter rapportens avslut fortsatte inte pro-jektet, då det inte bedömdes relevant att gå vidare.. ÄK-E önskade att de-lansvariga sektorerna ÄK-N, -U och -J skulle, om de hade förslag på ytter-ligare fördjupande analyser, ansvara och ta ägarskap för dessa.

ÄK-FJLS och ÄK-N beslutade fortsätta arbetet där också ÄK-FJLS tog huvudansvaret i det fortsatta projektet. Fokuset blev smalare, bioeko-nomi, då det vuxit fram en allt starkare efterfrågan från tjänstemän inom de nordiska länderna att analysera etableringen och utvecklingen av bio-raffinaderi samt producera policyrekommendationer inom området. Det uppfattades av projektet finnas ett behov av att få en överblick över bioe-konomins status i Norden, inte minst vad det gäller testcenter och kom-mersiella anläggningar. I framtagningen av underprojektets syfte och struktur tog projektledaren fram ett förslag som avvek något från ÄK-FJLS:s initiala idé, men som godkändes.

I intervjuer har det framkommit kritik mot det första underprojektet. Kritiken rör projektets ambitionsnivå som ansågs vara för hög samt att syf-tet inte var oklart och ”svävande” enligt deltagare i projeksyf-tet. Exempelvis tog en intervjuperson upp svårigheten att rättfärdiga användandet av of-fentliga medel för att utveckla testcenter i andra länder. En annan intervju-person ansåg att rapporten höll god kvalitet men att den inte stämde över-ens med A K -E:s förväntningar – det fanns ett ”förväntningsgap” mellan de två aktörerna. Dessutom ifrågasatte personen i fråga om NMR hade mandat att fortsätta utveckla den första rapportens slutsatser på grund av de stora kostnader som det skulle medföra för deltagande länder att utveckla test-center. En tredje potentiell orsak var att rapportens slutsatser och rekom-mendationer var politiskt känsliga, vilket kan ha medfört att vissa individer inte var positivt inställda till rapporten.

Det har inte framkommit kritik avseende det andra underprojektet. A K-FJLS är mycket nöjda med slutresultatet och anser även att samarbetet in-ternt inom kommittén samt NMRS fungerat väl, vilket enligt utsago delvis kan förklaras av att underprojektet var mer fokuserat och förankrat.

4.1.3 Resultat och effekter

Det första underprojektet resulterade i rapporten Green Growth – Mapping of green energy test facilities and demonstration sites in the Nordic countries vars resultat presenterades för statsministrarna. På grund av de brister som beskrivits ovan kunde dock inte intervjupersoner identifiera några resultat och effekter förutom behov av den fortsatta forskningen.

Rapporten som kom ur det andra underprojektet publicerades i feb-ruari 2016. Rapporten argumenterade att det finns en stor potential för bioekonomi i Norden och att nordiska länder redan har kommit långt inom området. Dessutom identifierade rapporten att det sker lite samord-ning kring styrmedel etc inom området i Norden. Rapportens resultat har hitintills presenterats för kommittén av en intern kommitté inom NMR kopplad till ÄK-FJLS. Dessutom har rapportens policyrekommendationer gett input till det nordiska bioekonomirådet som är ett rådgivande organ för den nordiska bioekonomistrategin. I panelen finns tjänstemän från samtliga nordiska länder, det europeiska bioekonomirådet, samt aktörer från akademin och näringslivet. Därmed kan rapporten komma påverka den nordiska strategin och kan därmed i sin tur påverka nationella stra-tegier. Rapportens resultat presenterades även av ÄK-J på the global bioeconomy summit i Berlin i November 2015 som ett exempel på NMR:s policyframtagning. Responsen ansågs god, exempelvis förekom det för-frågningar om ytterligare information och stöd, inte minst från det tyska bioekonomirådet. Även projektledaren har presenterat rapporten på ett flertal konferenser och har ytterligare presentationer inplanerade. Hon tycker sig även ha sett en effekt på ett ökat intresse på frågan inom for-skarvärlden.

4.1.4 Bidrag till och nytta av det övergripande programmet

Det finns en klar koppling mellan projektets syfte och syftet med Grön Tillväxt. Utvecklingen av energiteknik och bioraffinaderi kopplade till bio-ekonomisektorn är av stor betydelse för de nordiska ländernas konkur-renskraft samt miljöpåverkan. Nyttan av programmet är mer tveksamt då kopplingen till programmet och andra projekt varit svag.

4.1.5 Slutsatser och evaluering

Nedan sammanfattas de viktigaste iakttagelserna och problemen rörande insatsområdets plats i den övergripande programlogiken, deras genom-förande och resultaten.

Programlogik

Projektlogiken är inte helt klar då syfte och uppdragsbeskrivningen för underprojekt 1 inte var tillräckligt tydliga, därmed blir kopplingen till den oklara programlogiken också vag. Att målsättningen upplevdes ambitiös av utförarna och svåra att nå kan ha flera förklaringsfaktorer. Det kan handla om otydlig kommunikation av dessa eller orealistiska förvänt-ningar. Det kan å andra sidan också handla om en beställning som inte var

tydlig och som därför inte skapade goda förutsättningar för ett bra ge-nomförande. Formulerandet av syfte, målsättningar och uppdragsbe-skrivning bidrog till att projektet och dess rapport inte blev vad beställa-ren förväntade sig. Detta tycks ha fungerat mer tillfredsställande i det andra underprojekt där ett tydligt syfte och en klar uppdragsbeskrivning förmedlades till projektledare och utförare.

Genomförande

Det finns en stor potential för traditionellt viktiga industrier inom de nor-diska länderna, såsom fiskerinäring, skogsindustrin samt jordbrukssek-torn, att öka sin konkurrenskraft genom att skapa produkter av högt för-ädlingsvärde från tidigare restprodukter. Därigenom kan dessa sektorers miljöpåverkan minska.

Behovet av beställarkompetens och samsyn hos NMR har betydelse för såväl genomförande som för att möjliggöra en bra slutprodukt. Med otydlig beställning och oklara eller okommunicerade förväntningar svår-görs en god måluppfyllelse.

I det här projektet gick en stor potentiell vinst av att samarbeta med andra projekt förlorad. Sweco bedömer att projektet i fråga torde ha va-rit starkt sammankopplat till insatsområdet Samordning och förstärkt

finansiering av gröna investeringar och företag då projekten har flera

be-röringspunkter.

Resultat

Sammanfattningsvis resulterade inte det första underprojektet i att pro-jektets syfte uppnåddes. Det andra underprojektet uppnådde propro-jektets syfte i större grad, dock endast inom bioekonomisektorn. Resultatet kan förklaras av två faktorer. För det första kan det tyckas att projektets syfte var ytterst ambitiöst och därmed svåruppnåeligt, inte minst delmålet att skapa nya gemensamma testcenter. För det andra är den analyserade frå-gan en politiskt känslig fråga, där det möjligen saknades nordiskt konsen-sus. Dock kan projekt som det granskade hjälpa till att skapa underlag för konsensus genom att generera kunskap och identifiera lösningar. I såd-ana fall är det dock svårare att identifiera resultat och effekter, inte minst ur ett kort perspektiv.

4.2 Utbildning och forskning för Grön tillväxt