Den bild av reformen som framträder genom intervjuanalyserna visar på en relativt stor variation i koherens. Vissa aspekter av reformen har en hög koherens i alla de tre informantgrupperna (Se tabell 1 – sammanställning av informanternas uppfattningar s. 34). Att reformen är en välkommen och naturlig del av skolutvecklingen är alla överens om. Likaså är ledning, lärare och elever, alla av den uppfattningen att variation är bra för kunskapsutveckling, då det ökar elevernas engagemang.
En annan uppfattning som samtliga intervjuade uttrycker är att det trots stort utbud av kompetensutveckling finns ett problem med detta. Den intervjuade rektorn uppfattar att lärarna har problem att få in fortbildningen i sina tajta scheman, detta håller även många av lärarna med om. Alla informanter uppfattar också att de befinner sig i ett tidigt skede av reformarbetet och har förhoppningar om att det kommer att bli bättre i framtiden. Det finns också en viss osäkerhet bland lärare och elever rörande vad man behöver för fortbildning eller om den fortbildning de fått leder till bättre resultat.
Flera av de intervjuade lärarna upplever att det finns strukturer på skolan som bidrar till att hämma förändringen av undervisningen till att mer inkludera och använda de nya verktyg som blivit tillgängliga.
Vissa av de intervjuade lärarna eftersöker mer utvärderande arbete kring undervisningsformer. Detta, menar man, kommer att leda till ökad förståelse av de nya verktygen men också, beroende på hur metoderna ser ut, eventuellt leda till ökat lärarsamarbete.
I de flesta andra kategorier är koherensen bland uppfattningar inte lika stor eller snarare i konflikt. Någonting som lärare och elever tar upp som ett stort orosmoment är de många distraktioner som blivit närvarande i klassrummen i och med elevernas tillgång till en egen dator. Framförallt rör denna oro sociala medier såsom youtube, facebook eller andra former av kommunikations- eller underhållningsmedier. Både lärare och elever framhåller att detta är ett utbrett problem som ingen av grupperna än ser en lösning på, även om olika lärare säger sig ha kommit olika långt på vägen, när det gäller att hantera detta. Alla elever och en majoritet av lärarna efterlyser någon form av regler rörande de förras datoranvändande under lektionstid. Ledningen uppfattar denna problematik, men är av uppfattningen att problemet kommer att lösas allteftersom lärare och elever växer in i den nya situationen på skolan.
33
Vad gäller samarbete framgår det att informanter i både skolans ledning och delar av lärarkåren anser att det finns ett fungerande samarbete på skolan. Detta samarbete beskrivs främst existera inom olika ämnesgrupper, eller spontant mellan olika lärare som ofta kommer i kontakt med varandra i sitt arbetsliv. Även de informanter som ställer sig tveksamma till hur väl samarbetet egentligen fungerar håller med om påståendet ovan, men är av den uppfattningen att detta inte är ett optimalt kollegialt samarbete. Eleverna uppfattar till exempel inte alls att det finns något samarbete mellan lärare i olika ämnen. För att möjliggöra ett utökat kollegialt samarbete uppfattar lärarna att det behövs nya strukturer, dessa skulle behöva göra det möjligt för lärare att i större utsträckning föra otvingade samtal och samtal mellan individer i kollegiet som inte vanligtvis träffas. Framförallt menar dock de intervjuade lärarna att det krävs mer tid och en friare planering.
Slutligen visar uppfattningarna rörande reformens påverkan av elevernas resultat på en viss koherens. Den intervjuade rektorn tror att måluppfyllelsen kommer att öka på sikt, hen har samtidigt uppfattningen att det finns en risk att elevernas resultat sjunker under den första tiden. Detta håller en majoritet av de intervjuade lärarna med om. Dessa har uppfattningen att elevernas resultat till viss del har försämrats sedan datorerna infördes. När eleverna beskriver samma fenomen visar de till största del på uppfattningen att det är elevernas eget ansvar att ta itu med det egna datoranvändandet.
34
Tabell 1 – sammanställning av informanternas uppfattningar
Rektor Lärare Elever
För
än
d
rin
g
Reformen är en självklar del av skolans och samhällets utveckling som på sikt kommer att öka skolans elevers måluppfyllelse genom en förändrad pedagogik.
Förhoppningsvis bidrar reformen också till att underlätta det administrativa arbetet.
Reformen är en självklar del av samhällets och skolans utveckling, reformarbetet går dock för långsamt och det borde göras mer för att utvärdera olika arbetsmetoder.
Det ligger i tiden att ha tillgång till en egen dator och det underlättar skolarbetet på många sätt. Det är dock ingenting unikt eller speciellt med att ha en egen skoldator.
Datorerna underlättar det vardagliga arbetet, men är samtidigt en källa till
stress, både för elever och lärare. En stor skillnad om man ser till datorernas införande är de störande moment som introducerats vid undervisningstillfällena. Datorerna leder till problem som lärare och elever inte riktigt kan tackla. Den faktiska förändringen i
undervisningen skulle kunna vara mycket större, men det finns krafter och strukturer som håller den tillbaka.
Det är inte så stor skillnad på arbetssättet på gymnasiet jämfört med andra skolor. Framförallt rör det sig om större krav på att eleverna själva tar ansvar.
Förhoppningarna från ledning är för högt ställda när det gäller reformens effekter och den tid det kommer ta att förändra skolan.
T
id Ett reformarbete tar mycket tid och det gäller att låta det ta tid för att få med sig elever och personal, vilka är de som ska genomföra själva arbetet.
Lärare har redan ont om tid och det ytterligare arbete som reformen ställer krav på hinns inte alltid med, det gäller i stället att skynda långsamt och använda den tillgängliga tiden på ett effektivt sätt.
Reformen har inneburit en effektivisering av många arbetsmoment som sökning av information, skrivande och hämtning av material. Den innebär också att elever och lärare lägger mer tid på annat än undervisning under lektionerna.
Pe
d
agogik
Reformen ska leda till en förändrad pedagogik på skolan, men denna förändrade pedagogik måste också inkludera tidigare lärdomar där datorn dock kan användas för att skapa större variation i undervisningen.
Datorerna ökar möjligheten till variation, men det är svårt att omsätta det hela i undervisningen. En förändrad pedagogik är någonting som kommer att ta tid att utveckla.
Reformen har än så länge inte inneburit några direkta förändringar i undervisningen, men förmodligen blir det bättre i framtiden.
De nya möjligheterna till variation ökar engagemanget hos eleverna och eleverna blir mer självgående. Det finns därför en poäng med att tänka om pedagogiken.
Det är bra och engagerande med större variation i undervisningen, vilket man borde använda datorerna för att uppnå.
Måluppfyllelsen kommer förmodligen att sjunka under den första perioden, till dess att lärare och elever vant sig vid de nya verktygen.
Det är många elever som missbrukar datorerna under lektionstid, detta påverkar både lärare och elever negativt. For tbil d n in g
Trots att personalen på skolan har ont om tid, blir de erbjudna en bred och innehållsrik fortbildning vilken borde underlätta övergången till den nya tekniken och den nya pedagogiken.
Det har erbjudits mycket fortbildning under reformens gång, men det har varit svårt att ta del av den på grund av tidsbrist.
Varken elever eller lärare har fått tillräckligt med fortbildning kring hur man kan använda datorerna i undervisningen. Men till stor del beror den långsamma pedagogiska utvecklingen förmodligen på att allting fortfarande är väldigt nytt för alla inblandade.
Det är svårt att avgöra vilken fortbildning som man behöver och om denna kommer att ge någon effekt. Man skulle kunna använda utökat
kollegialt stöd som
fortbildningsinsats; att lärare som kan det nya hjälper de som har det svårare med detta. S am ar b ete
Samarbetskulturen på skolan är bra och vi har många olika arenor där lärare kan träffas, men vi vet inte om samarbetet ökat i och med reformen.
Lärarsamarbetet fungerar bra på skolan, man samarbetar ofta med lärare som har samma ämnen som en själv eller med de man kommer i
kontakt med i sitt vardagliga arbete Samarbete förekommer inte ofta utifrån ett elevperspektiv, undantaget är grupparbeten i klassen.
För att befrämja ämnesöverskridande samarbete behövs det nya strukturer som möjliggör ett samtal mellan lärare som annars inte träffas
För att utöka samarbetet krävs det mycket tid, detta är en bristvara
35