Som metod till den här studien har en kritisk diskurspsykologisk metod används som har sin utgångspunkt i socialkonstruktionismen. Den kritiska diskurspsykologiska metoden fokuserar på hur språket konstrueras samt vad konstruktionerna ger för effekter. Beroende på hur människor talar och uttrycker sig konstrueras känslor och attityder. Genom att studera språket går det att finna vad språket har för funktion för människor. Elever och personal på Jensen grundskola i Göteborg har varit grunden till studien då det varit intressant att se vad som låg till grund för och vad som var startskottet för att införa en klädkod. Det är genom språket som saker konstrueras och det har genom diskurserna uppkommit fem tolkningsrepertoarer. Ur tolkningsrepertoarerna har fyra subjektspositioner identifierats. Utifrån tolkningsrepertoarerna och subjektspositionerna har två ideologiska dilemman uppkommit. Vad som framkommit tydligt i tolkningsrepertoarerna är att media konstruerar kläder som markörer och genom kläderna kan individerna symbolisera olika saker. Individer kan välja att klä sig som något, det vanligaste är dock att individen väljer att anpassa sig till samhällets normer, denna anpassning kan leda till både för- och nackdelar. Utifrån några av artikelförfattarna är fördelarna med anpassad klädsel i skolan att skolmiljön blir tryggare för både elever och lärare. Andra artikelförfattare menar att nackdelen är att eleverna mer eller mindre blir tvingade till att anpassa sig till olika roller, det inskränker på yttrandefriheten samt konstruerar problematiska stereotyper.
Utifrån tolkningsrepertoarer framkom tydliga subjektspositioner, som att det finns en passande elev som klär sig propert och kommer från “rätt områden”. Sedan finns en opassande elev som bör segregeras då eleven bär kläder som förknippas med kriminalitet, utanförskap och machokultur. De har skett en kategorisering av elever som opassande och passande. Det visade sig också att det bara finns en verklig elev, alla elever som går i skolan är egentligen bara elever och det spelar ingen roll vad de bär för kläder eller vart de kommer ifrån, de kommer alltid bara vara en elev. Det framkom även en passande lärare, vilket är en lärare som klär sig propert. Genom att lärarna klär sig propert medför det mer respekt från eleverna och läraren anses vara mer professionell. Det gick sedan att identifiera två
ideologiska dilemman, där det argumenteras och debatteras om klädkoder är något som är integrerande eller segregerande samt om klädkoder löser eller skapar problem. Medias
budskap är tydligt, det finns en passande och en opassande elev. Diskurserna utgår från hur en elev klär sig samt vilket område eleven kommer ifrån. Att elever som har propra kläder medför bättre studieresultat och har en vilja att bli mer framgångsrik än en elev som inte klär sig propert är svårt att svara på. Alla elever är unika och genom att framföra ett sånt här budskap anses det att alla elever kan dömas utifrån deras yttre och i det här fallet deras kläder.
Det framförs även att lärares klädkod bidragit till något positivt, lärare på skolor är vuxna människor och kan välja om de vill ta en anställning på en arbetsplats där det finns en klädkod. Utifrån att vuxna bestämmer över sig själva är det lättare att acceptera en klädkod eftersom de vuxna har en fri vilja att bestämma om de vill arbeta på en arbetsplats med
klädkod eller inte. Utifrån de två ideologiska dilemman som framkom synliggörs det vilka två sidor det finns i debatten och vad dessa sidor argumenterar för. Om klädkoder är integrerande eller segregerande alternativt om klädkoder skapar eller löser problem kommer inte vi ta ställning i då vårt fokus är att synliggöra vad artikelförfattarnas språk konstruerar samt har för effekter. Detta har vi kunnat göra med hjälp av de tre nyckelbegreppen som den kritiska diskurspsykologin använder sig av under analysprocessen.
Konstruktionernas effekter som framkommit är att det reproduceras eller konstrueras nya stereotyper, som i detta fall är subjektspositionerna. Det är tydligt att det också blivit en debatt
kring hur skolor ska få vara med och påverkar vad eleverna använder för kläder. Fördelen en del av artikelförfattarna ser med klädkoder är att det övar eleverna inför framtiden då eleverna lär sig att anpassa sig utifrån de rådande klädnormer som finns i samhället. En del
artikelförfattare säger även att klädkoder är med och kränker elevers yttrandefrihet. Om elever inte får uttrycka sin identitet via kläder har eleverna små chanser att själva få bestämma vilka de är och visa det. Bara för att elever klär sig med vissa kläder behöver inte de betyda att de är kriminella eller framgångsrika, det är något som sitter i individen handlande och inte i
kläderna.
Stier (2011) och Homburger Eriksons (1977) teori utgår från att identiteten skapas i 8 olika stadier hos människan. Människans identitetsskapande utgår från jaget, detet och överjaget, det är där människan får lära sig att hantera sig själv. Detet är det spontana och impulsiva medan överjaget hela tiden försöker hålla tillbaka detet och skapa ett stabilt jag. Det är jaget som ligger till grund för en individs beteende. Jaget är med och formas när de stöter på olika sociala konflikter samt de existentiella kriser som uppstår, beroende på hur kriserna hanteras påverkar det individens identitetsskapande. Människan måste bemästra de kriser som uppstår i varje stadie för att kunna hantera den nästkommande kris på ett korrekt sätt. Enligt teorin är det när jaget stöter på konflikter och kriser som det utvecklas och utifrån det formas sedan individen sin identitet. Om en individ inte får klä sig som den vill finns det risk att det kommer att uppstå konflikter hos individen, vilket kan leda till en misslyckad identitet. Det går att se kopplingar till det media framför med den opassande eleven, där den opassande eleven är en individ som inte har lyckats att hantera den konflikt som uppstår i samband med införandet av klädkod och får då ett misslyckat identitetsskapande. Utifrån jagets olika delar synliggörs det att en klädkod på skolan eventuellt skulle kunna hjälpa överjaget att hantera detet från alla impulsiva begär samt påverka eleverna att utvecklas till propra framgångsrika elever. Det går dock även att se det som att klädkoderna skulle kunna få eleverna att göra revolt då klädkoder tvingar på elever roller som de själva inte identifierar sig med. Resultatet skulle då bli att eleven inte genomgår krisen på ett positivt sätt och det skulle på längre sikt påverka elevernas identitetsskapande negativt.
I det fjärde stadiet är barnet 6 till 12 år och det är åldern innan tonåren för barnet (Homburger Erikson 1977; Stier 2011). Det är under den här tiden barnet börjar testa sig fram och rör sig utanför sina tidigare uppsatta gränser. Det är här barnet hittar det riktiga livet eftersom den utvecklat sin förmåga att ta initiativ och ansvar. Konflikt kan uppstå i skolan eftersom det nu börjar ställas krav på barnet. Det finns inte samma möjlighet att vara lika kreativ utan en anpassning måste ske för att lära sig inför framtiden och vuxenlivet. Om krisen inte hanteras på ett korrekt sätt finns det risk att barnet upplever mindervärdeskomplex och känner sig otillräcklig. Att se det här i relation med vad som framgår i resultatet tydliggörs det att mycket av barnets utveckling sker i skolan och i relation till klasskamrater och lärare. Elever måste i skolan börja anpassa sig efter regler som finns uppsatta och kan inte längre leva ut sin kreativa sida som de tidigare gjort. Att Jensens grundskola i Göteborg säger att en klädkod hjälper eleverna att nå bättre prestationer och en förberedelse för framtiden går i linje med vad Homburger Erikson och Stier skriver. Ett budskap som framkommer i media är att klädkoder hjälper elever att bli framgångsrika och tränar inför framtiden. Klädkoden i skolan ska hjälpa elever i tidig ålder lära sig att följa regler som finns uppsatta och att det inte är fritt fram att göra precis som de själva vill. Homburger Eriksons teori och det här budskapet går ihop med varandra eftersom de båda förespråkar tydliga riktlinjer för barn för en lyckad
identitetsskapande och socialisation. Följs inte riktlinjerna kan det ge stora påföljder vilket gör att barnet kan uppleva kriser som är svåra att hantera.
I de två nästkommande stadierna får individerna ett mer stabilt förhållande till verkligheten och individen har ett tydligare arbete med sin identitet. Individen försöker hitta sin roll i samhället och förhålla sig till könsroller. Det är också vanligt att individen ifrågasätter sin identitet. Dock är den här identitetsproblematiken störst i ungdomen. Det är viktigt att identiteten blir bekräftad och förstärkt av andra. Enligt Stier (2011) finns det en risk att ungdomen kommer att uppleva sig splittrad mellan olika roller. Det är då viktigt att
ungdomen lyckas ta sig igenom krisen på ett bra sätt för annars finns risk att den skapar en negativ identitet som kan leda till utåtagerande samt missbruk och kriminalitet. I resultatet synliggörs det att Jensen grundskola i Göteborg anser att vissa kläder förknippas med kriminalitet och de vill med en klädkod begränsa användandet av dessa kläder. Stier (2011) säger att om individen misslyckas med konflikten som kan uppstå i den här åldern finns det en risk att den hamnar snett och hamnar i ett liv med missbruk och kriminalitet. Det finns dock inget som styrker teorin om att kläder skulle göra en individ kriminell. Utifrån rollen som rektor på Jensen grundskola i Göteborg går det att se att han troligtvis vill införa en klädkod för att han ser saker och ting på ett annat sätt än vad eleverna gör. Han är i ett stadie i livet då han inte vill bli stillastående utan mer produktiv och tror då att klädkoden skulle kunna leda till mer produktiva elever. Rektorn kan också se det som sin uppgift att socialisera eleverna i rätt riktning för att de ska få en bra start i livet. Om inte rektorn känner att han är produktiv kommer han ha det svårt att ta sig igenom den existentiella krisen som uppstår.
Artikelförfattarna som argumenterar för klädkoder är med och hjälper rektorn på Jensen grundskola i Göteborg. Artikelförfattarna får rektorn att känna att han inte är stillastående, han får sin röst hörd och han gör nytta som hjälper till att socialisera eleverna. Det här kan vara en förklaring till införandet av klädkod hos Jensens grundskola i Göteborg.
I stadiet som individen befinner sig i under åldern 21-35 handlar det till största del om att hitta intima relationer och det är här de flesta skaffar partner, bostad och jobb. Individen är nu vuxen och den intar nya roller och ett större ansvar mot vad den tidigare gjort. En kris som kan uppstå är att individen känner en isolering istället för en närhet. Bemästras inte konflikten kan individen känna sig otillräcklig och isolerad från resten av samhället. Det här stadiet är inget som upplevs framkommit i vårt resultat, vi har inte hittat någon koppling på liknande sätt som vi gjort med de andra stadierna. Det som framkommit i resultatet är snarare de andra åldrarna, speciellt den när barnet är yngre och det ligger fokus vid att barnet ska socialiseras in i samhället på bästa sätt. Det som ligger till grund i det här stadiet upplever vi inte har hittats i resultat, det troligen eftersom eleven som framkommit i resultat är yngre och det finns då andra existentiella kriser som genomgås.
Identitetsutvecklingen är störst i ungdomsåren, det med hjälp av att individen testar olika livsstilar samt att kraven kommer mer från skolan än från föräldrarna som det tidigare gjort. Eftersom människan utvecklas av både inre och yttre faktorer i ungdomsåren samt med hjälp av att få testa sig fram med hjälp av olika roller är inte ett införande av klädkod något som ger ett positivt resultat. Det eftersom eleverna då inte får en chans att testa sig fram och se vem de är. Eleverna blir istället begränsade och styrda i en viss riktning som andra tycker är bra och de får inte själva chans att yttra sig hur de vill klä sig samt skapa sin identitet.
Med utgångspunkt i Madeleine Hurd och Tom Olssons (2005) teori om mode och identitet har det framkommit att individer iklär sig en identitet med hjälp av kläder. Det kan ske både medvetet och omedvetet. Människor tillskrivs olika identiteter utifrån sina kläder och det krävs inte eftertanke att tillskriva en annan individ en identitet utifrån deras kläder. Det finns många olika kläder som är lätta och känna igen och efter det placera individerna i olika fack. Det finns också vissa kläder som individer använder som gör att det krävs mer eftertanke för att placera dem rätt och det går inte att direkt placera dem utan vidare eftertanke. Människors
identiteter är något som hela tiden formas och utvecklas vilket leder till att identiteten inte har ett fast tillstånd utan den är hela tiden i förändring. Den sociala makten är med och påverkar hur stor chans en individ har att påverka sin egen identitet, de individer som besitter mycket social makt har lättare att påverka sin identitet mot en individ som besitter mindre social makt. Den sociala makten är med och bidrar hur individer väljer att klä sig. Utifrån det här i relation till resultatet har det framkommit att klädkoder är med och bidrar till en begränsad yttrandefrihet. Klädkoder gör att individer inte får skapa sin egen identitet utan att de istället blir tilldelade en av samhället eller i det här fallet av skolan eftersom de besitter mer social makt än vad varje enskild elev gör. Det framgår tydligt i Hurd och Olssons teori att kläder och individers kroppar skapar identiteten och om det då införs en klädkod finns det ingen chans för varje enskild elev att själv skapa sin identitet.
Kläder symboliserar olika saker, det kan exempelvis symbolisera frihet, genus eller makt enligt Hurd och Olsson (2005). Det är idag vanligt att de flesta väljer att följa de trender som finns i samhället vilket leder till att alla individer inte är helt unika i deras klädstil, detta enligt Hurd och Olsson. Yngre individer har inte samma möjlighet att påverka sin stil vilket leder till att de inte kan skapa sin egen identitet helt själva. Kläderna är med och symboliserar vem en individ egentligen är. Efter att begreppet stereotyp myntades var det lättare för människor att känna igen olika människor genom deras klädstilar. Media har under en längre tid varit med och styrt i den här frågan. Det går att se att media är med och styr i genusskillnader kring hur män och kvinnor ska klä sig. Att en klädkod leder till en social kontroll från de som inför den har också gått att uttyda. Klädkoden leder till att individer tvingas till att visa upp en viss identitet. Att människor väljer att följa trender är inte heller något som är konstigt då det är något människan gjort under lång tid. I dagens samhälle är mjukisbyxor och midjeväska modern för elever men bara för att en elev bär de här kläderna gör inte det att eleven automatiskt ska förknippas med något negativt eller avvikande.
Att samhället skapat stereotyper av vad som är bra och dåligt behöver inte i slutändan betyda att en individ som kommer från socialt svaga områden och väljer att klä sig med mjukisbyxor och midjeväska är kriminella och med i ett kriminellt gäng. Det finns inget som säger att den individen är mer kriminell än någon annan bara för att den väljer att bära kläder som kan kopplas ihop med kriminalitet.