Avslutningsvis kommer här en självkritisk reflektion diskuteras. Vi valde att använda kritisk diskurspsykologi som metod till den här studien och det har varit en bra och lärorik metod som vi lärt oss mer om under hela studiens gång. Vi började tidigt i vårt arbete att söka efter tidigare forskningsartiklar vilket var svårare än väntat då vi hittade många artiklar som inte var tillräckligt relevanta för vår studie. Det tog längre tid och var ett större arbete att hitta dessa forskningsartiklar mot vad vi i början trodde. I efterhand förstår vi att arbetet med att hitta forskningsartiklar hade gått lättare om vi avgränsat studien med och inte gjort så breda sökningar, genom exempelvis använda sig av mindre antal och mer precisa sökord.
Att vara helt objektiv har vi även sett som en utmaning i analysprocessen då artiklarna som används kommer från flera olika sidor med olika politiska ståndpunkter. Vi har fått vara extra noga med att vara objektiva och ta hänsyn till vår reflexivitet då flera av artiklarnas politiska åsikter inte överensstämmer med våra. Det var lätt att fokus hamnade på vad artiklarna förmedlade istället för vad själva språket konstruerade och vad konstruktionerna hade för
effekter. Det var även tydligt i början av analysarbetet att vi inte var helt säkra på hur vi skulle använda nyckelbegreppen. I de första artiklarna som bearbetades var det tidskrävande och komplicerat att hitta de olika tolkningsrepertoarerna, subjektspositionerna och ideologiska dilemman. Men allt eftersom analysarbetet med artiklarna fortgick och vi fick öva mer på metoden i praktiken blev det lättare att urskilja mönster och hitta begreppen. Om vi i början av analysprocessen kände oss en aning osäkra övergick det till en större självsäkerhet kring hur metoden fungerar och hur analysprocessen ska gå tillväga. Under arbetets gång har vi fått en djupare förståelse för det valda ämnet och det har väckts nya tankar om vidare forskning på ämnet.
I det samhälle vi lever i idag med en pandemi vars restriktioner är att allt som går ska ske på distans och digitalt, vilket lett till att majoriteten av all undervisning för elever sker digitalt idag. Frågan vi ställer oss då är om det är det lika viktigt att använda sig av en klädkod när undervisningen sker digitalt. Kan skolan ställa samma krav och ha samma förväntningar på sina elever och lärare att de ska bära propra kläder under den digitala undervisningen. Vi tycker det vore intressant att undersöka om exempelvis mjukbyxor skulle få en individ att bli mindre fokuserad och framgångsrik jämfört med en person som bär propra kläder när de arbetar hemifrån, eller gäller det bara i vissa miljöer? Frågan är om kläderna kan leda oss till ett mer framgångsrikt samhälle, eller om det skulle kunna vara andra faktorer som styr det.
REFERENSLISTA
Barragan, O. (2020). Grundskolans klädkod: Nej till mjukisbyxor och midjeväskor. SVT
Nyheter, 9 november. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/grundskola-goteborg-infor- kladkod
Brown, N., Campbell, C., Owen, C. & Omrani, A. (2020). How do girls’ magazines talk about breasts?. Feminism & Psychology, 30(2), ss. 206–226. doi:10.1177/0959353519900203’
Bråttsförebyggande rådet. (2020). Ungdomsbrottslighet, 30 november.
https://www.bra.se/statistik/statistik-utifran-brottstyper/ungdomsbrottslighet.html Burr, V. (2003). Social constructionism. 2. uppl., London: Routledge.
Byng, M. (2008). Complex Inequalities: The Case of Muslim Americans After 9/11.
American Behavioral Scientist, 51(5), ss. 659-674. doi:10.1177/0002764207307746
Crabtree, C. (2018). 30 Years Since ‘Straight Outta Compton’ and the Birth of Gangster Rap.
Culture trip, 30 november. https://theculturetrip.com/north-america/usa/california/articles/30- years-since-straight-outta-compton-and-the-birth-of-gangster-rap/
Crawley, S. (2008). The Clothes Make the Trans: Region and Geography in Experiences of the Body. Special Section: Lesbians and Body Image, 12(4), ss. 365-379. https://www- tandfonline-com.ep.bib.mdh.se/doi/full/10.1080/10894160802278242
Davey, G & Zhao, X. (2012). ‘A real man smells of tobacco smoke’ - Chinese youth’s interpretation of smoking imagery in film. Social Science & Medicine, ss. 1552-1559. doi:10.1016/j.socscimed.2012.01.024
Edley, N. (2001). Analysing Masculinity: Interpretative Repertoires, Ideological Dilemmas and Subject Positions. I Wetherell, M. & Taylor, S. & Yates, S J. (red.) Discourse as Data: a
guide for analysis. London: Sage, in association with the Open University, ss. 189-228.
Garot, R. & Katz, J. (2003). Provocative looks: Gang appearance and dress codes in an inner- city alternative school. Ethnography, 4(3), ss. 421-454. https://journals-sagepub-
com.ep.bib.mdh.se/doi/pdf/10.1177/146613810343006
Gullatt, D. (1999). Rationales and strategies for amending the school dress code to accommodate student uniforms. American Secondary Education, 27(4), ss. 39- 47. https://search-proquest-
com.ep.bib.mdh.se/socabs/docview/195185660/fulltext/D5B22507E94040EEPQ/1?accountid =12245
Homburger Erikson, E. (1977). Ungdomens identitetskriser. Stockholm: Natur och Kultur. Hoschild, J. & Weaver, V. (2007). The Skin Color Paradox and the American Racial Order.
Social Forces, 86(2), ss. 643–670. doi:10.1093/sf/86.2.643
Hurd, M. & Olsson, T. (2005). Identitet och mode. I Hurd M. Olsson, T. & Öberg, L. (red.)
Krantz, E. (2020) Svensk hiphop gör succé - utan skivbolag. Sveriges radio, 30 november. https://sverigesradio.se/sida/artikel.aspx?programid=478&artikel=7413426
Nygren, L. (2012). Risken finns, finns nyttan? Etikprövningsnämnderna och den kvalitativa forskningen. I Kalman, H. & Lövgren, V. (red.) Etiska dilemman. Malmö: Gleerups
Utbildning AB, ss. 23–38.
Pollack Sarnecki, S. (2020). Magväskans resa- från ismannen till möjlig kriminell accessoar.
SVT Nyheter, 12 november. https://www.svt.se/kultur/magvaskans-resa-fran-ismannen-till- mojlig-kriminell-accessoar
Potter, J. (1996). Representing reality: discourse, rhetoric and social construction. London: Sage.
Safdar, S., Goh, K. & Choubak, M. (2020). Clothing, Identity, and Acculturation: The Significance of Immigrants’ Clothing Choices. Canadian Journal of Behavioural Science, 52(1), ss. 36-47. doi:10.1037/cbs0000160
Sarnecki, S. (2020). Så tog hiphop om drogerna och kriminalitet över topplistorna. SVT
Nyheter, 30 november. https://www.svt.se/kultur/sa-tog-hiphop-om-droger-och-kriminalitet- over-topplistorna
Schofield, K. & Schmidt, R. (2005). Fashion and clothing: the construction and
communication of gay identities. International Journal of Retail & Distribution Management, 33(4), ss. 310-323. doi:10.1108/09590550510593239
Shefer, T., Ratele, K. & Clowes, L. (2018). “Because They Are Me”: Dress and the Making of Gender. South African Review of Sociology, 48(4), ss. 63–81.
doi:10.1080/21528586.2018.1438918
Stadin, K. (2005). Stormaktsmän, mode, manlighet och makt. I Hurd M. Olsson, T. & Öberg, L. (red.) Iklädd identiteter: Historiska studier av kropp och kläder. Malmö: Skogs Rulloffset, ss. 31–60.
Stier, J. (2011). Människa, existens, identitet: Erik Homburger Erikson. I Lindblom, J. & Stier, J. (red.) Det socialpsykologiska perspektivet. Lund: Studentlitteratur, ss. 125–140. Taylor, S. (2001). Locating and Conducting Discourse Analytic Research. I Wetherell, M. & Taylor, S. & Yates, S J. (red.) Discourse as Data: a guide for analysis. London: Sage, in association with the Open University, ss. 5-48.
Vetenskapsrådet. (2002). Forskningsetiska principer inom humanistisk-samhällsvetenskaplig
forskning. Stockholm: Vetenskapsrådet
Winther Jørgensen, M. & Phillips, L. (2000). Diskursanalys som teori och metod. Lund: Studentlitteratur
Empiriskt material
Antimobbning (2020). Nej till klädkod i skolan, 1 december.
https://antimobbning.wordpress.com/2020/10/16/nej-till-kladkod-i-skolan/
Aspegren, A. (2020). Kläder, smycken och tatueringar - vad gäller för lärare?. Läraren, 27 november. https://www.lararen.se/nyheter/annat/sa-ar-det-okej-att-se-ut-pa-jobbet
Barragan, O.(2020). Grundskolans klädkod: Nej till mjukisbyxor och midjeväskor. SVT
Nyheter, 1 december. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/vast/grundskola-goteborg-infor- kladkod
Barva, H. (2020). Välkomna klädkoder i skolan. Nya Wermlands-Tidningen, 2 december. https://www.nwt.se/2020/10/03/valkomna-kladkoder-i-skolan/
Bergh, L. (2020). Skolans nya klädkod: Stopp för becknarväska och mjukisbyxor. Expressen, 27 november. https://www.expressen.se/gt/kritik-mot-grundskolans-kladkod-segregerar/ Boström, H. (2020). Håkan Boström: Fler skolor borde införa klädkod. Göteborgs-Posten, 1 december. https://www.gp.se/ledare/fler-skolor-borde-inf%C3%B6ra-kl%C3%A4dkod- 1.34846766
Bränström, S. (2020). Därför vill friskolorna plötsligt vara Hogwarts. Svenska Dagbladet, 27 november. https://www.svd.se/darfor-vill-friskolorna-plotsligt-vara-hogwarts
Cwejman, A. (2017). Adam Cwejman: Klädkoder är inte diskriminerande. Göteborgs-Posten, 3 december. https://www.gp.se/ledare/kl%C3%A4dkoder-%C3%A4r-inte-diskriminerande- 1.4261313
Dahlén, S. (2020). Elev fick inte ha magtröja - “distraherade killarna”. Sveriges Radio, 2 december. https://sverigesradio.se/artikel/7564212
Dahlskog, N. (2020). Skola förbjuder mjukisbyxor - vill ta avstånd från “kriminalitet”.
Nyheter24, 2 december. https://nyheter24.se/nyheter/inrikes/947730-skola-forbjuder- mjukisbyxor-vill-ta-avstand-fran-kriminalitet
Fria Tider (2016). Krog stäms för klädkod mot romska jättekjolar, 3 december.
https://www.friatider.se/krog-st-ms-f-r-kl-dkod-mot-romska-j-ttekjolar
Fridh, S. (2015). Snygga kläder gör dig smartare - på jobbet. Expressen, 1
december. https://www.expressen.se/noje/snygga-klader-gor-dig-smartare--pa-jobbet/
Gerdén, L. (2020). Klädkoder hör inte hemma i svensk skola. Expressen, 27 november. https://www.expressen.se/gt/debatt-gt/kladkoder-hor-inte-hemma-i-svensk-skola/
Haage, F. (2020). Skoluniform på, tack!. Smålandsposten, 2 december. https://www.smp.se/ledare/skoluniform-pa-tack-c59fd47f
Hama, Z. (2020). Klädkod är bra - hindrar elever att efterlikna kriminella. Göteborgs-Posten, 27 november. https://www.gp.se/debatt/kl%C3%A4dkod-%C3%A4r-bra-hindrar-elever-att- efterlikna-kriminella-1.34828757
Hansson, A. (2020). Skurup röstade igenom slöjförbud i skolan. SVT Nyheter, 5 december. https://www.svt.se/nyheter/lokalt/skane/skurup-infor-slojforbud-i-skolan
Höglund, S. (2020). Så ställer sig tio av Göteborgs grundskolor till klädkoder. Göteborgs-
Posten, 5 december. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/s%C3%A5-st%C3%A4ller-
sig-tio-av-g%C3%B6teborgs-grundskolor-till-kl%C3%A4dkoder-1.34922023
Karlén, M. (2020). Skolverket: “Ska inte spela någon roll varifrån du kommer”. Göteborgs-
Posten, 27 november. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/skolverket-ska-inte-spela-
n%C3%A5gon-roll-varifr%C3%A5n-du-kommer-1.34898633
Killgren, S.(2020). Skolans klädkod skapar debatt: “Kan kopplas till kriminalitet”.
Skolvärlden, 1 december. https://skolvarlden.se/artiklar/skolans-kladkod-skapar-het-debatt
Larsson, J. (2020). Ministerns ilska mot Göteborgsskolan. Göteborgs-Posten, 2 december. https://www.gp.se/nyheter/g%C3%B6teborg/ministerns-ilska-mot-g%C3%B6teborgsskolan- 1.34809221
Lindström Carlsson, T. (2018). Så skapar JENSEN nöjda medarbetare. Number One, 2 december. https://shortcut.se/number-one/artiklar/sa-skapar-jensen-nojda-medarbetare/
Marin, M. (2017). Vill du ha slöja får du ha det på fritiden, inte på jobbet. Nyheter24, 3 december. https://nyheter24.se/debatt/884098-vill-du-ha-sloja-far-du-ha-det-pa-fritiden-inte- pa-jobbet
Medianyheter (2020). Svensk skola inför klädkod - förbjuder mjukisbyxor och midjeväskor, 2
december. https://medianyheter.nu/svensk-skola-infor-kladkod-forbjuder-mjukisbyxor-och- midjevaskor/
Nationalisten (2020). Jensens grundskola visar vägen, 2 december.
http://www.nationalisten.se/2020/09/jensens-grundskola-visar-vagen/
Nilsson, A. (2020). Grundskola förbjuder mjukisbyxor och ‘becknarväskor’. Samhällsnytt, 2 december. https://samnytt.se/grundskola-forbjuder-mjukisbyxor-och-becknarvaskor/
Nordström, I. (2020). Klädkod införs på skola i Göteborg - mjukisbyxor och midjeväskor stoppas. Omni, 5 december. https://omni.se/kladkod-infors-pa-skola-i-goteborg-mjukisbyxor-
och-midjevaskor-stoppas/a/9OmaO5
Nylund, A. (2020). Skoluniform är en bra idé - problemet är friskolesystemet. Proletären, 2 december. http://proletaren.se/artikel/skoluniform-ar-en-bra-ide-problemet-ar-
friskolesystemet
Olsson, E. (2020). Larmet om mjukbyxerektorn: “Plumpt”. Läraren, 27
november. https://www.lararen.se/nyheter/anmalningar/lararen-avslojar-skolinspektionen- granskar-mjukbyxerektorn
Olsson, E. (2020). Mjukbyxe-rektorn kan vara skyldig till diskriminering. Läraren, 27 november. https://www.lararen.se/nyheter/diskriminering/mjukbyxe-rektorn-kan-vara- skyldig-till-diskriminering
Passanisi, Å. (2020). SD Uppsala: Vi förväntar oss att slöjförbud följs. Aftonbladet, 2 december. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/BREkOl/sd-uppsala-vi-forvantar-oss-att- slojforbud-foljs
Perdahl, E. (2020). Skolkoncern inför klädkod mot “gängstilar”. Svenska Dagbladet, 27 november. https://www.svd.se/skolkoncern-infor-kladkod-mot-gangstilar
Rennstam, O. (2017). Arbetsgivare får förbjuda slöja. Kollega, 3 december. https://www.kollega.se/arbetsgivare-far-forbjuda-sloja
Saleem, N. (2020). Inga mjukisbyxor på Jensens grundskolor. Sveriges Radio, 27 november. https://sverigesradio.se/artikel/7563651
Schützer, K. (2017). Shorts eller inte shorts på jobbet? SVT Nyheter har svaret. SVT Nyheter, 3 december. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/shorts-eller-inte-shorts-pa-jobbet-svt-nyheter- har-svaret
Sjöshult, F. (2019). Lyxkläderna som lockar de unga gängkriminella. Expressen, 1 december. https://www.expressen.se/kronikorer/fredrik-sjoshult/lyxkladerna-som-lockar-de-unga- gangkriminella/.
Smesem, M. (2020). Löjeväckande att tro att kriminalitet stoppas med mjukisbyxförbud.
Göteborgs-Posten, 5 december. https://www.gp.se/debatt/l%C3%B6jev%C3%A4ckande-att-
tro-att-kriminalitet-stoppas-med-mjukisbyxf%C3%B6rbud-1.34823300
Spitza, D. (2020) Jensens nya kläder - “Det har alltid varit tvång”. Kult magasin, 2 december. https://www.kultmagasin.se/jensens-nya-klader-det-har-alltid-varit-tvang/
Stigfur, S. (2017). Så blev Farstakostymen stans mest laddade plagg. Mitt i, 2 december. https://www.mitti.se/nyheter/sa-blev-farstakostymen-stans-mest-laddade-
plagg/repqar!zLiLF4crh39sG@bpGvr40A/
Svensson, A. (2020). Veckans nyord: becknarväska. Språktidningen, 5 december. https://spraktidningen.se/blogg/veckans-nyord-becknarvaska
Strömberg, L. (2018). Här är shorts bannlysta på jobbet - trots värmen. Expressen, 3 december. https://www.expressen.se/kvallsposten/har-ar-shorts-bannlysta-pa-jobbet-trots- varmen/
Thomasen, D. & Albertsson, M. (2020). Jensens skolchef om mjukisbyxor: “En tokig tolkning i Göteborg”. SVT Nyheter, 1 december. https://www.svt.se/nyheter/inrikes/jensen- chef-tar-avstand-fran-mjukisforbud-blev-tokigt-i-goteborg
Tidningarnas Telegrambyrå. (2019). Utmätningar från grovt kriminella trappas upp.
Aftonbladet, 3 december. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/zGzaLq/utmatningar-fran- grovt-kriminella-trappas-upp
Tidningarnas Telegrambyrå. (2020a) Allt yngre dras in i gängkriminalitet. Aftonbladet, 4 december. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/aP294d/allt-yngre-dras-in-i-gangkriminalitet
Tidningarnas Telegrambyrå. (2020b). Skolkoncern inför klädkod mot “gängstilar”.
Aftonbladet, 1 december. https://www.aftonbladet.se/nyheter/a/1Bklme/skolkoncern-infor- kladkod-mot-gangstilar
Treijs, E. (2020). Erica Treijs: Högsta betyg ska gå att nå även i mjuk byxa. Svenska
Dagbladet, 3 december. https://www.svd.se/mjukisbyxan-slagtra-i-debatt-om-skolors-krav- pa-eleverna
Veckorevyn (2020). 9 fina becknarväskor - från budget till lyx, 27 november.
https://veckorevyn.com/mode/becknarvaska-betyder-adidas-gucci-armani-supreme-ea7/
Wanloo, J. (2020). Johan Wanloo: Jag vill ha mjukisbyxor på mig dygnet runt. Göteborgs-
Posten, 27 november. https://www.gp.se/kultur/kultur/jag-vill-ha-mjukisbyxor-p%C3%A5- mig-dygnet-runt-1.35329408
Westman Swantesson, A. (2020). Hamid och Maria: “Sitter respekten i kavajen?”. Läraren, 27 november. https://www.lararen.se/nyheter/hamid-och-maria/hamid--maria-sitter-respekten- i-kavajen