9. Diskussion
9.2 Resultat i relation till tidigare forskning
I detta kapitel lyfter jag fram det resultat som har presenterats tidigare i studien och sätter det i relation till den tidigare forskning, som jag har valt att använda mig av. Diskussionen kring tidigare forskning och resultat är uppdelade i två delar; sociala relationer samt social och emotionell energi. Avslutningsvis sammanfattar jag diskussionen kring relationen mellan resultat och tidigare forskning i form av ett begrepp som uppstått i samband med en tredje
31
tolkningsprocess för att uppnå en förståelse kring materialets helhet, cirkulär relationspåverkan.
9.2.1 Sociala relationer
Sociala relationer kan ha en negativ påverkan på människor med missbruksproblem, detta kan exempelvis komma att förstärka deras vilja att fortsätta bruka. I mitt resultat blir den negativa påverkan tydlig då deltagarna talar om den utstötthet de upplever från samhället. Detta resultat stärks sedan av den forskning som har gjorts de senaste åren kring missbrukares återsocialisering. Radcliffe och Stevens (2008) påvisar hur samhällets stigmatiserade bild av människor med missbruk hindrar deras tillfrisknande och återsocialisering. Som deltagarna uttryckte sig i resultatet under temat hopplöshet och utstötthet upplever de att samhällets fördomar hindrar dem från att vilja hjälpa människor med missbruksproblem. I kontakt med myndigheter upplever deltagarna att de blir sedda som en belastning eller att deras liv inte är lika värdefulla som de människor utan missbruksproblem ses som. Denna uppfattning
kommer från att deltagarna inte upplever att myndigheterna bryr sig hur det går för människor med missbruksproblem och att de bara försöker skyffla undan problemen istället för att lösa dem. Detta kan enligt Radcliffe och Stevens (2008) medföra att människor med
missbruksproblem drar sig för att söka den hjälp som de behöver och vill ha, då det endast förstärker en känsla av att vara ensam och betydelselös. Upplevelsen av att vara ensam och betydelselös kan i sin tur leda till att droger och alkohol blir till en ännu viktigare del i deras liv då det är det som får dem att komma undan dessa laddade känslor.
På samma sätt som sociala relationer kan påverka individer på ett antal sätt kan missbruket påverka de sociala relationerna. I resultatet under temat sedd, omtyckt och saknad visas det tydligt hur relationer inom missbrukarkretsen kan vara komplicerade och inställningen till relationen till andra missbrukare är kluven. Samtliga av deltagarna har ett socialt nätverk utanför Träffpunkten i form av syskon och föräldrar, men det är minimalt då missbruket får dem av olika anledningar att hålla sig borta från släkten. Dessa anledningar kan vara sådana som att de inte vill berätta för familjen hur dåligt de mår, de vill ha glada stunder med familjen, detta för att inte få resten av familjen att må dåligt över deras sons eller brors situation. De har även en insikt i att familjen inte alltid vill umgås med dem då de är påverkade, även detta får dem att hålla sig borta från släkten. Detta är även något som Hawkins och Abrams (2007) studie kring missbrukares sociala nätverk visar, där de påvisar hur missbrukares beteenden kan vara skadliga för relationer, speciellt för relationer mellan en individ utan missbruk och en som befinner sig i ett missbruk. Relationerna kan vara skadliga då människor utanför missbruket inte alltid accepterar att deras anhörige som missbrukar är påverkade när de ses, vilket blir till en slitning på relationen. Det blir därför lättare för
missbrukare att umgås med andra missbrukare som har en större förståelse kring den situation som de befinner sig i. Deltagarna i min studie talar om hur de övriga gästerna på Träffpunkten är deras vänner och familj. De förstår varandra på ett sätt som utomstående aldrig skulle kunna förstå. Att umgås med dem innebär en trygghet och en självklarhet för deltagarna. Samtidigt som de upplever det på det sättet har de en insikt om att gemenskapen gör det svårare att hålla sig borta från missbruket. Skulle de försöka att hålla sig borta från droger och alkohol innebär det en frestelse att vara i närheten med andra som brukar droger och alkohol. Deltagarna drar sig undan de övriga gästerna på Träffpunkten då de har tagit ett beslut att bli fria från missbruket. Vidare kan man under temat sedd, omtyckt och saknad i min studie se hur gruppen missbrukare håller ihop. De är alla utstötta av samhället och är väl medvetna om att de har ett skadligt beteende. Detta får dem att skapa ett band till varandra och se efter varandra, deras grupp får egna regler och om någon bryter mot dessa regler blir de utfrysta. Detta tar även Kirst (2009) upp i sin studie där hon skriver om hur deras gruppsamhörighet får
32
dem att påverka deras missbruksbeteenden. Den sociala kontrollen som finns inom gruppen får samtliga gruppmedlemmar att se efter sitt eget beteende. Detta är även något som mitt resultat visar, under temat bort från missbruket, där deltagarna talar om att de av respekt gentemot varandra, och sig själva, inte tar med sig droger och alkohol till Träffpunkten. Skulle de bete sig respektlöst gentemot varandra minskar tilliten dem emellan, vilket leder till att individen inte längre har samma självklara roll som gruppmedlem längre. Att bli av med sin roll inom gruppen för med sig att deltagarna tappar sitt stabila centrum i livet, där de får ett utbyte av ökad självkänsla och en inre styrka och en positivare inställning till tillvaron för att klara av den.
9.2.2 Social och emotionell energi
Träffpunkten fungerar som ett center av styrka för deltagarna. Resultatet visar hur
Träffpunkten har kommit att bli det enda ställe dit deltagarna kan vända sig när de upplever att verkligheten blivit för mycket och att de inte står ut. Forskningen som Ferlander (2007) presenterar visar på att sociala relationer blir nödvändiga för människor för att klara av depressioner och bakslag. Träffpunkten är viktig för deltagarna på ett flertal sätt men en central del är den styrka som deltagarna får av att vistas i föreningen med liksinnade. Styrkan de får från Träffpunkten stannar kvar inom dem efter att de lämnar lokalen på
eftermiddagarna, en kämparglöd uppstår tack vare att deras psyke stärks. Ferlander (2007) skriver att det sociala kapitalet även kan orsaka depressioner men detta lyckas undvikas mellan relationerna på Träffpunkten, bland annat tack vare att personal och gäster inte har några förväntningar på varandra. Depressioner förekommer bland gästerna men det är inget som kommer av umgänget och vistelsen på Träffpunkten. Samspelet mellan personal och gäster bygger på en ömsesidig respekt där inga krav ställs på varandra och där alla är
accepterade, respekterade och värdefulla trots handlingar som allmänheten dömer ut. Genom att känna att man är accepterad och värdefull etcetera, ger det människan en större livsglädje, man är inte längre ensam. Människan som tidigare gick runt och upplevde att denne inte var värdefull, att ingen brydde sig om en och att man var oaccepterad i samhället öppnar upp sinnet och känner att även denne har en rätt att existera i samhället trots att samhället inte accepterar och godtar handlingar som droganvändning. På Träffpunkten har deltagarna till viss del insett detta, att de är värdefulla, och att de inte längre är ensamma med sina tankar och känslor. Ferlander (2007) menar att ett socialt kapital främjar människans livslängd. I samband med att det emotionella stödet inom det sociala kapitalet ökar, förhöjs individens livsglädje och välmående. Att inte vara ensam med sina tankar och känslor har betytt en hel del för deltagarna i min studie, det har fått dem att se på tillvaron mer positivt vilket ger dem en anledning att hålla sig borta från droger och alkohol till viss del och därmed förlängt sin levnadstid. Ferlander menar vidare att individer som lever ensamma inte har samma sociala kapital och därmed förkortas deras levnadstid. Nieminens et al (2010) studie visar på att individer som umgås med andra, som känner en tillit gentemot de andra och upplever att de tillför något till gruppen, mår bättre då deras självuppskattade hälsa och psykiska välmående upplevs bättre. Genom att umgås med andra och känna ett ömsesidigt utbyte av kontakter upplever individerna en större glädje i livet, mänsklig kontakt är en nödvändig del i en människas tillvaro. Detta visar även mitt resultat, under temana hopp- en livlina samt sedd, omtyckt och saknad, där deltagarna menar att de lever idag tack vare Träffpunkten.
Träffpunkten får dem att se ljusare på tillvaron och tillåter dem att blicka framåt utan att mötas av ett mörker och en föreställning om att det aldrig kommer att lösa sig. Nieminen et al. (2010) menar vidare att det är viktigare för individer att känna att de deltar och ger något tillbaka till gruppen de ingår i och att det finns en tillit mellan dem, än att de har ett socialt stöd. Jag upplever att det i min studie inte går att särskilja på betydelsen av stöd och tillit. Det som gör Träffpunkten betydelsefull för gästerna är det stöd som de finner där, detta stöd
33
skulle inte betyda lika mycket om tilliten inte fanns gentemot personalen. Tilliten tillåter gästerna att tro på att personalen verkligen vill hjälpa dem, och att veta att det finns människor som ställer upp för dem får dem att se och hoppas på en ljusare framtid. Studien gjord av De Maeyer et al. (2008) visar i motsats till Nieminen et al. (2010) att det sociala stödet är en viktig del i missbrukares liv. Deltagarna i De Maeyer et al (2008) studie menar att det viktiga inte är vem som bistår med det sociala stödet, de menar att det viktiga är att de har någon som lyssnar på dem, som har en förståelse, en respekt och visar en tillgivenhet gentemot dem. De Maeyer et al. (2008) menar att ett socialt stöd för med sig en högre livskvalité då livet inte känns lika tungt längre. Som resultatet i min studie visar på är det sociala stödet vad som gör Träffpunkten betydelsefull för deltagarna och bidrar med att öka deras uppfattade livskvalité. Att gå till Träffpunkten varje dag blir till något av en höjdpunkt för deltagarna i min studie. De ser till att gå till Träffpunkten varje dag, oavsett om de är bakfulla eller dylikt och mår dåligt, eller har varit uppe hela natten för att samla pantburkar och bara har sovit ett par timmar.
För att den emotionella energin ska höjas för deltagarna i denna studie och därmed underlätta till att ta ett beslut att bli fri från missbruket eller underlätta i den redan pågående processen att bli fri från missbruket, behövs det något som ger dem en stabilitet i livet utöver
Träffpunkten. Denna stabilitet menar deltagarna skulle vara i form av en bostad och/eller en sysselsättning. Ett hem blir för många en stabilitet, de upplever en frihet att få vara sig själva där och slipper upplevelsen från allmänheten att vara mindre värda (Dupuis och Thorns 1998). Friheten att få vara sig själva kommer från att de har kontroll över sina egna liv. Det ligger i deras händer nu att se till att behålla sin bostad och sin sysselsättning, detta blir till en drivkraft för individer som tidigare inte har setts som behöriga till ett arbete och bostad. Padgett (2007) menar vidare att ett hem är en viktig del i att stärka individens jaguppfattning, vilket i sin tur leder till att individen känner en trygghet i sig själv och därmed en tro på sig att de kan klara av att ta sig ur sina problem, i detta fall missbruksproblem.
9.2.3 Sammanfattning; Cirkulär Relationspåverkan
Utifrån tidigare forskning kan sociala relationer både påverka och bli påverkade när det gäller relationer mellan missbrukare och icke missbrukare. Tidigare forskning visar hur relationer mellan familj och individ med missbruk kan påverka en människa med missbruksproblem genom att uppmuntra denne till att söka hjälp mot sitt missbruk. Detta kan ske genom att människan utan ett missbruksproblem får människan med ett missbruksproblem förstå att det är möjligt, det får en positiv utkomst, vilket leder till att individen tar itu med sitt missbruk. Relationen till familjen kan även förvärra missbruket då individen ständigt får höra att denne bör eller måste söka hjälp. Upplever individen detta som påtvingat och jobbigt eller att den inte är förmögen att ta itu med sitt problem kan detta få en negativ utkomst då individen med problemet drar sig undan sin familj och fortsätter eller ökar sitt missbruk ihop om att komma undan de känslorna som upplevs som jobbiga och kvävande. Vidare visar den tidigare forskningen på att relationer även kan påverka individen indirekt. Detta kan ske i samband med att en vän med missbruksproblem går bort eller att denne är med om något
livsavgörande. Genom att se hur det kan gå för andra kan tanken och hoppet om ett liv fritt från missbruk locka och övervägas att sträva emot. Detta är dock inget som har framkommit under min studie, att familjen ställer krav på dem och att det leder till att de har en sämre kontakt med sina närmaste. Snarare visar mitt resultat på att det är individerna själva som drar sig undan sina familjer då de själva inte vill att familjerna ska behöva umgås med dem när de är påverkade. Forskning visar även på att relationer mellan samhället och människor med missbruksproblem kan bli negativt påverkat då individen inte upplever att denne är socialt accepterad i samhället och drar sig därmed för att söka hjälp, med rädsla för att möta
34
utstöttheten på nära håll. Detta misslyckade försök till hjälp kan då bidra med att individen fortsätter med sitt missbruk och önskan att bli fri från missbruket krossas. Detta innebär att myndigheters och samhällets strävan att hjälpa och få bort missbruket misslyckas och kan i vissa fall vara en anledning till att människor med missbruksproblem fortsätter att missbruka. Att inte uppleva ett stöttande kan många gånger få individen att inte se någon poäng med att försöka bli av med sitt missbruk. Missbruket i sig kan även påverka relationer, då familj och vänner ofta drar sig undan och inte orkar hantera situationen eller att se på hur en människa med missbruk förändras på grund av droger och alkohol, vilket kan ge upphov till att människan med missbruket fortsätter eller ökar sitt missbruk. Forskning visar även på att sociala relationer kan påverka missbruket i en positiv riktning. Resultatet i min studie visar på att ett socialt stöd för människor med missbruksproblem hjälper dem att hålla sig på rätt väg, att antingen dra ner på droger eller att sluta helt. Det är även viktigt för missbrukarna att de upplever att deras stöd accepterar dem som de är och att de inte blir dömda för ett eventuellt återfall. För människor med missbruksproblem är det viktigt att deras stödpersoner är medvetna om att det inte går på en vecka att bli fri från sitt missbruk. Det är en process med både upp- och nedgångar som kan ta flera år.