Resultat av intervention

Det här avsnittet kommer beskriva hur deltagarna besvarade frågorna i de tre interventionerna. Dessa tre interventioner beskrivs tydligare under ”avsnitt 4.4 Genomförande”. Deltagarna läste alla samma novell Den korta sommaren när de besvarade frågorna till interventionen. Intervention I bestod av frågor baserade på ytlig läsförståelse, Intervention II bestod av frågor baserade på djup läsförståelse och Intervention III fungerar som en kontrollgrupp som inte får frågor baserade på ytlig eller djup läsförståelse utan endast får sammanfatta novellen. Klass 1 delades upp i två grupper som fick svara på frågorna till Intervention I respektive Intervention II. Hela klass 2 fick svara på frågorna till Intervention III. Den första frågan på Intervention I var ”var utspelar sig novellen?” och här svarade samtliga 6 deltagare i Intervention I (halva klass 1) ”Venus”. Kravet för denna fråga var att eleven skulle kunna identifiera att novellen utspelade sig på en annan planet än Jorden och om de kunde beskriva att novellen utspelar sig på Venus så var det helt korrekt. Den andra frågan på Intervention I var ”Hur ofta skiner solen på det här stället?”, kravet för denna fråga var att eleven kunde uppfatta ett tidsspann över hur ofta solen skiner i novellen. Majoriteten av deltagarna (5 av 6 elever) i Intervention I (halva klass 1) svarade ”en gång vart sjunde år”, vilket var korrekt. En elev i klass 1 gav ett mer detaljerat svar:

25

Ytterst sällan. I texten presenteras det att solen kommer fram ungefär en gång var sjunde år, men även om författaren hade undvikit att beskriva bristen på sol så pass tydligt så framgår det ändå i hur exalterade barnen är. Att inget barn förutom Margot visste hur solen såg ut i början av novellen bevisar hur sällan solen kommer fram på Venus. (Elev 2, klass 1)

Den tredje frågan på Intervention I var ”Vilken väderförändring är på väg att ske i början av novellen? Hur reagerar barnen på väderförändringen?”, kravet för denna fråga var att eleven kunde identifiera en väderförändring i novellen och kunde beskriva hur barnen reagerar på väderförändringen. En elev skrev endast ”solen skulle komma fram” (Elev 6, klass 1). Men majoriteten (5 av 6 elever) kunde relatera väderförändringen till tid:

det oändliga regnet är på väg att ersättas av några timmars sol. Barnen väntar spänningsfyllt på att få se förändringen och när solen äntligen visar sig springer de rakt ut ur sina underjordiska hus för att välkomna solskenet. De leker i djungeln och beundrar värmen som solen utsöndrar och njuter av det lilla uppehållet i ovädret som de blivit erbjudna. Efter ungefär 1 timmes tid öppnar sig dock himlen igen och skyfallet återvänder. Barnen springer då besvikna tillbaka in. (Elev 2, klass 1)

Solen är på väg att resa ur molntäcket som täckt himlen i sju långa år. Barnen är lyckliga, förundrade över den gula fläck som lyser upp planeten Venus. (Elev 3, klass 1)

Den fjärde frågan i Intervention I var ”Varför är inte Margot med de andra barnen när solen kommer?” kravet för denna fråga var att eleven kunde följa händelseförloppet i novellen och identifiera att Margot blev inlåst i garderoben. Samtliga deltagare (6 elever) kunde beskriva att Margot blev inlåst i en garderob, några elever (2 av dessa 6 elever) kunde även motivera varför Margot är inlåst:

Precis innan solen visar sig låser de andra barnen in Margot i en garderob. Denna handling har sitt ursprung i barnens avundsjuka gentemot Margot, då Margot både har sett solen, kommer ihåg hur den ser ut och känns samt att hon kanske skulle få återvända till Jorden. Margot har och kommer att få så mycket mer än andra barnen kan drömma om, så när solen visar sig på Venus låser de in henne i en garderob. (Elev 11, klass 1)

En annan elev i samma grupp hade en liknande motivering, men uttryckte sig mer kortfattat: ”Margot är inlåst i en garderob då de andra blev avundsjuka på henne eftersom hon snart ska flytta till Jorden, där solen ofta skiner ” (Elev 3, klass 1).

Den femte frågan i Intervention I var ”När uppfattar du att du har förstått en text?” kravet för denna fråga var att eleven nämner ett exempel på hur de visar att de har förstått en text. Den här frågan mäter vilken lässtrategi som eleverna anser att de använder. Majoriteten av deltagarna (5 av 6) beskrev att de förstår en text då de kan återberätta handlingen av berättelsen och ett fåtal deltagare beskrev att de förstår en text då de kan svara på frågor om texten.

Den första frågan i Intervention II var ”Vad tycker Margot om livet på Venus?”, kravet för denna fråga var att eleven beskriver att Margot inte trivs på Venus. Samtliga 6 deltagare beskrev att Margot inte trivs på Venus och är ensam, 2 av deltagarna kunde även beskriva att Margot inte trivdes på Venus för att hon har varit på Jorden och har sett solen tidigare:

Margot verkar inte tycka om livet på Venus. beskrivningen av henne styrker detta. En glad tjej som gillar sitt liv beskrivs inte i noveller som ’hon var en mycket spröd flicka som såg ut att ha gått vilse i regnet i många år’ och att ’regnet hade sköljt bort det blå i hennes ögon, det röda i hennes mun’. Det märks också att hon är utanför i klassen, vilket

26

heller inte är bra för ett litet barn. Hon vågar inte prata eller vara med de andra barnen. (Elev 5, klass 1)

Den andra frågan i Intervention II var ”Vad tycker de andra barnen om Margot? Varför tycker de så?”. Det tillfredsställande svaret för denna fråga var ”Eleven kan identifiera att Margot är utanför resten av gruppen av barn och ger exempel på detta”. Samtliga deltagare beskrev att de andra barnen tycker att Margot är konstig och gav exempel på hur de visar detta:

Margot är inte särskilt populär bland de andra barnen. Hon är inte lika van vid regnet på Venus och när hon en gång fick ett utbrott på grund av det började de andra barnen hålla sig undan från henne. De tycker helt enkelt inte om henne för att hon är annorlunda (klass 1, Elev 8).

En majoritet av deltagarna (4 elever) anger även att anledningen till detta är att Margot kommer från Jorden och har sett solen tidigare. En elev beskriver:

De andra barnen tycker inte om Margot. De retar henne och vägrar att ge cred till henne när hon skrev en dikt. De gillar inte heller att hon kommer från Jorden. De är avundsjuka på att hon har sett solen (och kanske också får se solen igen i och med den eventuella hemresan). Det går att dra paralleller till dagens samhälle, både segregationen men också känslan av att inte få vara med (klass 1, Elev 12).

Den tredje frågan i Intervention II var ”Vad tycker barnen om Margot efter att de andra barnen också har sett solen?”. Det tillfredsställande svaret var att eleven kunde motivera att de andra barnen skäms för hur de behandlade Margot. Samtliga deltagare i Intervention II anger vid Fråga 3 att de andra barnen inser att Margot hade rätt om hur solen såg ut, en majoritet (4 av 6 elever) angav även att barnen har dåligt samvete för hur de behandlade Margot. Så här svarade en elev:

Jag tror att de tyckte synd om Margot. Att de låste in henne och att hon inte fick uppleva solen, den lilla tid den är framme. Skuldkänslor är någonting barnen bör ha känt! Efteråt kanske de beter sig bättre. Men det finns en chans att de beter sig ännu värre mot henne. Nu när de sett och känt värme kanske de är ännu mer avundsjuka och retar den stackars flickan mer. Texten visar dock att de andra barnen genuint tänker på Margot, så jag hoppas att de är snällare mot henne i framtiden. (Klass 1, Elev 5)

En annan elev insåg att frågan krävde att eleven läste mellan raderna: ”Det finns ingen explicit mening som beskriver hur de känner men jag tror att de får en förståelse för det Margot känner för solen. De förstod äntligen varför Margot längtade så mycket efter att se den.” (Klass 1, Elev 8).

Den fjärde frågan i Intervention II var ”Hur påverkas Margot av att vara instängd i garderoben?”. Det tillfredsställande svaret var att eleven kan uppfatta och beskriva hur Margot känslomässigt reagerar över att hon missar solen när hon är instängd i garderoben. Samtliga deltagare gav tillfredsställande svar. Majoriteten (4 elever) beskrev en långsiktig effekt. En elev som beskrev långsiktiga effekter svarade så här:

Margot blir såklart väldigt ledsen. Trots att hon ursprungligen kommer från Jorden och att hon eventuellt får åka tillbaka blir hon väldigt påverkad av detta. Såklart blir man det eftersom det är så få gånger som solen kommer fram. Att inte få se den stora höjdpunkten. Jag tror inte att vi kan förstå hur ledsen Margot måste känna sig. Hon skulle kunna hamna i en depression. Jag undrar om det finns psykologer på Venus? (Klass 1, elev 5)

27

Utav de (2 elever) som beskrev kortsiktiga effekter beskrev en elev vad som händer direkt efter Margot blev instängd i garderoben: ”Hon ger upp och förlorar hoppet om att få se sin efterlängtade sol vilket får henne att sluta banka och bara bli tyst i det mörka skåpet medan solen smekte de andra” (Klass 1, elev 9).

När eleverna i Intervention II besvarade fråga 5 ”Var det rättvist att låsa in Margot i garderoben?” svarade en majoritet (5 elever) ”nej” med en motivation. Det tillfredsställande svaret var att eleven tar ställning för eller emot om de tycker att det är rättvist att låsa in Margot. Samtliga deltagare gav tillfredsställande svar. En elev motiverade så här:

NEJ!!! Alltså herregud att låsa in ett litet barn på den största höjdpunkten på 7år! Det hade varit både brottsligt och helt sjukt! Hade det varit i Sverige hade barnen (och kanske också läraren) blivit polisanmälda. (klass 1, elev 5)

Men det förekom även ett svar i denna grupp som valde att se saken ur ”ja och nej” vinkeln:

Man skulle kunna argumentera för att det var rättvist att låsa in henne. Hon hade trots allt redan sett solen och för att det skulle gå jämt upp för barnen så var det bara mer än rätt att låsa in henne. Jag tycker däremot inte att det var rättvist från ett etiskt perspektiv; att neka någon en upplevelse som bara händer en gång var sjunde år är moraliskt fel. (klass 1, elev 8)

Den sjätte frågan i Intervention II var ”Vilket budskap har novellen?” och samtliga deltagare hittade ett budskap till novellen. Kravet för tillfredsställande svar var att eleven kunde identifiera ett budskap genom att läsa mellan raderna. 5 elever beskrev att budskapet skulle kunna vara något om mobbning och avundsjuka: ”Budskapet är att det är aldrig okej att frysa ut någon bara för att de är annorlunda och för att man inte förstår sig på dem.” (klass 1, elev 8).

Jag tänker att budskapet är att vi inte kan utesluta människor på samma sätt som i novellen. Mobbning är ett stort problem i samhället. Men även segregationen som finns i samhället. Att inte inkludera människor från andra delar av världen (eller i detta fall vintergatan). Avundsjuka och mobbning måste upphöra! (klass 1, elev 9)

En elev ansåg att budskapet var att ”Man ska vara tacksam för det man får och inte vara avundsjuk för att någon annan får samma” (klass 1, elev 4).

Den sjunde frågan i Intervention II var samma som sista frågan i Intervention I: ”När uppfattar du att du har förstått en text?” kravet för denna fråga var att eleven nämner ett exempel på hur de visar att de har förstått en text. Den här frågan mäter vilken lässtrategi som eleverna anser att de använder. Här framkom två kategorier av svar från eleverna: att de förstår en text då de kan sammanfatta en text: ”Jag förstår en text då jag kan återberätta den för någon” (klass 1, Elev 8). Andra kategorin var att de förstår en text då de kan sammanfatta den och hitta ett budskap: ”När man börjar förstå vad texten vill förmedla eller vad för budskap texten vill förmedla. Sedan tror jag att jag har förstått texten om jag kan sammanfatta den” (klass 1, elev 12).

Intervention III (som utfördes på klass 2) bestod endast av två frågor. Den första frågan som deltagarna svarade på var ”Vad handlade novellen om? Gör en sammanfattning på minst 50 ord.”. Kravet för denna fråga var att eleven skulle göra en sammanfattning som tar upp de väsentliga delarna av novellens handling. Frågan mätte lässtrategin ”att kunna sammanfatta”. När eleverna i klass 2 besvarade första frågan i Intervention III formulerade nästan hälften (5

28

av 12) en sammanfattning som tog upp samtliga väsentliga delar av novellen. En elev som beskrev samtliga av de väsentliga delarna av novellen beskriver så här:

Novellen handlade om Margot som flyttat till Venus 5 år sen, och sen dess har hon inte sett solen. Solen kommer endast fram vart sjunde år på Venus, resten är regn och oväder. Margots klasskamrater tror inte på Margots beskrivningar om solen och hur fantastisk den är, och just denna dag skulle solen visas i två timmar på Venus. Senast hennes klasskamrater såg solen var när de var två år, och trots att Margot såg den för fem år sen tror de inte på henne. De bestämmer sig för att låsa in henne i en garderob under de två timmarna solen ska visa sig, så att hon inte kan vara med om upplevelsen. När ungarna sedan får vara i solen istället för det konstanta regnet så inser de att de beskrivningar Margot gjort om solen var sanna. (Elev 5, klass 2)

Eleven tar i sin sammanfattning upp hela händelseförloppet och motiveringar bakom karaktärernas handlingar. Svaret är alltså godkänt. 5 av de 12 deltagande eleverna gjorde en sammanfattning som tog upp några väsentliga delar av novellen, men inte alla. Här är ett exempel på ett svar som tar upp några väsentliga delar:

Texten handlar om planeten Venus där det regnar konstant, men vart sjunde år så visar sig solen en stund. Dagen har kommit då solen enligt forskare ska visa sig igen. Margot som är nio år blir behandlad annorlunda eftersom hon är enda som kommer från jorden. Läraren har lämnat klassrummet och eleverna är ivriga för att få se solen igen. Margot beter sig annorlunda jämfört med de andra barnen och det slutar med att de låser in Margot i en garderob. Himlen ljusnar och solen kikar fram och barnen blir glada och springer ut i djungeln och tar vara på solen. Det dröjer dock inte länge innan regndropparna kommer och det återgår till det vanliga. När eleverna kommer tillbaka till underjorden så nämner en av dem Margot och att hon är fortfarande i garderoben. Eleverna är förstummade en stund innan de rör sig mot garderoben och sedan öppnar den. (Elev 11, klass 2)

Elevens sammanfattning nämner att Margot är annorlunda mot de andra barnen, på grund av att hon kommer från Jorden, men tar inte upp att det innebär att Margot har sett solen förut och därför vet hur den ser ut. Det icke godkända svaret såg ut så här: ”Novellen utspelar sig på planeten Venus där det nästan alltid regnar, med ett undantag vart sjunde år. I berättelsen finns det en tjej som heter Margot hon kommer i början ifrån jorden men har nu sedan fem år” (elev 4, klass 2). Elevens sammanfattning saknar väsentliga delar. Alla utom en elev gav tillfredsställande svar.

När eleverna i klass 2 besvarade andra frågan i Intervention III: ”När uppfattar du att du har förstått en text?” beskrev nästan hälften att de anser att de förstår en text då de kan se bilder i huvudet. En mindre andel ansåg att de förstår en text när de har läst hälften, när de kan sammanfatta den eller när de kan hitta ett budskap. Det förekom fyra olika kategorier av svar: ”Jag förstår en text då jag ser bilder i huvudet” (5 elever), ”jag förstår en text då jag kan hitta ett budskap i texten” (1 elev), ”jag förstår en text då jag kan sammanfatta texten” (4 elever) och ”jag förstår en text då jag har läst hälften” (2 elever). Alla elever ger tillfredsställande svar eftersom de kan ge exempel på hur de visar att de har förstått en text.