Gemensamt för samtliga verksamheter som använder matavfallskvarnar är kund nöjdheten över att ha bättre kontroll på matavfallet som kasserats och därmed arbeta med att minimera matsvinnet som uppstår. De slutna matavfallssystem och säck- och kärlinsamling har poängsatts (1–5) med avseende på beräknade nyckeltal inom områdena arbetsmiljö, ekonomi och miljö för restauranger och storkök.
Poängsystem
5 – Mycket bra
4 – Bra
3 – Godkänd
2 – Mindre bra
1 – Dålig
Arbetsmiljö och miljö
Nyckeltal inom arbetsmiljö och miljö har delats in i underrubriker, se tabell 12.
Ergonomi – NanoVac, GTS matavfallsprocessor och MicWaste pump får högst poäng då tunga lyft av kärl undviks. Electrolux får lägst poäng av matavfallskvarnarna då det finns risk för brukaren att skada sig vid transport av halvfulla kärl. Säck- och kärl får allra lägst poäng på grund av risk för tunga och överfulla kärl som kan skada brukaren.
Buller – Vid användning av säck- och kärlinsamling förekommer inget buller i köket.
NanoVac upplevdes av personalen ha högst ljudnivå av matavfallskvarnarna och störde kommunikationen i köket. GTS matavfallsprocessor upplevdes av personalen ha medelhög ljudnivå då kommunikationen i köket stördes en aning. Electrolux upplevdes av personalen ha lägst ljudnivå av matavfallskvarnarna och störde inte kommunikationen i köket, man kunde stå på ett långt avstånd i köket och fortfarande prata med normalton. Skillnaden i buller kan även bero på lokalernas utformning.
Lukt – GTS matavfallsprocessor hade ingen dålig lukt vid kvarnen. Electrolux hade ingen lukt vid kvarnen men det upplevdes en svag lukt vid kärl för fast matavfall och får därför lägre poäng. NanoVac hade en stark lukt av matavfall under inkastbänken och får lägst poäng tillsammans med säck- och kärl som riskerar lukt och spill vid bristfällig rengöring.
Ohyra/skadedjur – NanoVac, GTS matavfallsprocessor och MicWaste pump har ingen risk för ohyra och skadedjur, då dessa är slutna system. Säck- och kärl och Electrolux matavfallskvarn riskerar ohyra och skadedjur vid bristfällig rengöring av kärl samt avfallsrum.
Problematiska matavfall – Med rätt hantering kan det mesta hällas in i matavfallskvarnarna. Generellt gäller att större ben såsom benknotor och benmärg tar längre tid att mala och sker under högre ljudnivå, vilket är orsaken till att de bör undvikas. Säck- och kärl klarar av det mesta matavfallet med undantag för
43
matavfall med hög vattenhalt och flytande matavfall och får därför lägst poäng.
Matportioner per timme – GTS matavfallsprocessor och MicWaste pump har högst standard kapacitet av liter matavfall per timme. Säck- och kärl standard kapacitet beror på tillgängligheten av antalet kärl och påsar. I standard säckar om 240 liter får endast 15 kg icke-komprimerat matavfall placeras i kärlen.
Flexibilitet – Matavfallskvarnar får högst poäng då dessa har hög flexibilitet vid hantering av fast och flytande matavfall samt ger en högre matavfallskvalité som i sin tur genererar högkvalitet av rötrester. Säck- och kärl kan anpassas till omgivningen med avseende på val av säck material och kärl samt tömningsfrekvens med avseende på matavfallsmängder. Säck- och kärl kan hantera långfibriga grönsaker och benmärg utan förbehandling med undantag för matavfall med hög vattenhalt, vassa matavfallsdelar och varma matavfallsslag. Kvalitén försämras vid kontroll av vad som slängas i kärlen, med anledning till detta får säck- och kärl lägst poäng.
Energimängd för biogasproduktion – Samtliga matavfallskvarnar erhåller lämpligt matavfall av hög kvalité för biogasproduktion. Fördelen med matavfallskvarnar är att förbehandling av matavfall inte är ett krav som i fallet med säck- och kärl. Högre matavfallskvalité ger rötrester för biogödsel med högre kvalité. Matavfallskvalitén från säck- och kärl är sämre då kontroll av vad som slängs i kärlen kan innehålla olämpligt avfall exempelvis bestick.
44
Tabell 12. Arbetsmiljö och miljö med poängsättning för ergonomi, buller, lukt, ohyra/skadedjur, problematiska matavfall, matportioner per timme och energimängd för biogasproduktion.
Electrolux
*Underlag för buller, lukt och tömningsfrekvens saknas för MicWaste pump
45 Sammanfattningsvis blir poängsättningen:
1. 37 GTS matavfallsprocessor 2. 32 NanoVac
3. 30 Electrolux modell 616022 4. 29* MicWaste pump
5. 25 Säck- och kärl
Ekonomi
Nyckeltal inom ekonomi har delats in i underrubriker, se tabell 13 samt Bilaga 5 avsnitt 5.2 Vattenkostnad och 5.3 Energikostnad.
Lagringsstorlek – Matavfallskvarnarna har hög flexibilitet beroende på matavfallsmängd och kan utformas vid behov. Säck- och kärl beror på antal kärl och utrymme. Electrolux matavfallskvarn har endast ett kärl för uppsamling av matavfall som byts ut en gång om dagen.
Totalkostnad (investerings- och installationskostnad) – Säck- och kärl är den billigaste och GTS matavfallsprocessor och MicWaste pump är dyrast.
Investeringskostnaden avgörs till stor del av matavfallskvarnars funktioner och möjlig rörlängd att transportera matavfall. För NanoVac och Electrolux matavfallskvarn sker uppsamlingen av matavfallet i våningen under respektive två våningar under utrustningen, medan GTS matavfallsprocessor kan transportera det malda matavfallet åtminstone 100 m horisontellt och vertikalt uppåt. Matavfallskvarnen är en engångskostnad och blir långsiktigt billigare då man undviker att betala för engångsartiklar exempelvis säckar och kärl. Säck- och kärl är den billigaste att installera då det enbart behövs installation av ett kylaggregat och byggnad av ett kylt avfallsrum. Matavfallskvarnarna är dyrare att installera och kostnaden beror till stor del på tankens storlek och rörlängd och montering av utrustningen. I GTS-fallet ingår dessutom schakten i mark för nedgrävd tank i installationskostnaden.
Teknisk livslängd – Säck- och kärl har den längsta tekniska livslängden. GTS matavfallsprocessor, NanoVac och MicWaste pump har en teknisk livslängd på 10 år med god service och underhåll.
Byggnadsyta för kvarn – Säck- och kärlinsamling kräver minst plats i köket.
Electrolux matavfallskvarn är liten och kompakt men kräver störst byggnadsyta för mellanlagringstank, avvattnare och kärl för insamling av torrt matavfall.
Byggnadsyta för tank – GTS matavfallsprocessor har fördelen av att lagringstanken kan placeras nedgrävd utomhus och därmed frigöra byggnadsyta. Både Electrolux matavfallskvarn och säck- och kärl kräver byggnadsyta för avfallsrum.
Tömningskostnad per år – Säck- och kärl har betydligt lägre tömningskostnad 8 850 kr/år, m3 jämfört med matavfallskvarnarna. NanoVac har lägst tömningskostnad 14 184 kr/år av matavfallskvarnarna. Electrolux matavfallskvarn har högst tömningskostnad 42 590 kr/år. Tömningskostnaden beror på kommunens avfallstaxa, storlek på lagringstanken samt om kommunen erbjuder schemalagd tömning av flera tankar under samma tid, vilket kraftigt reducerar tömningskostnaden.
46
Vattenkostnad per liter matavfall – GTS matavfallsprocessor har lägst vattenkostnad per liter matavfall vars utrustning fungerar med kallvatten och endast kräver varmvatten vid rengöring. Säck- och kärl kräver 22 kr/h för rengöring av dess utrustning.
Energikostnad per liter matavfall – Säck- och kärl använder ingen elektrisk utrustning vid insamling och har därmed lägst kostnad. Matavfallskvarnar har överlag låga energikostnader per liter matavfall.
Elkostnad per år – GTS matavfallsprocessor, NanoVac och MicWaste pump har lägst elkostnad då det inte behövs kylda avfallsrum. Electrolux matavfallskvarn och säck- och kärl behöver kylda avfallsrum som kräver energi.
47
Tabell 13. Ekonomi med poängsättning för lagringsstorlek, investerings-, installations- och totalkostnad, teknisk livslängd, byggnadsyta för kvarn och tank, tömningskostnad per år, vatten- och energikostnad per timme och elkostnad per år.
Electrolux
*Underlag för tömningskostnad per år, vatten- och energikostnad per liter matavfall saknas för MicWaste pump.
48
L = längd, B = bredd, H = höjd
Sammanfattningsvis blir poängsättningen:
1. 37 Säck- och kärl
2. 36 GTS matavfallsprocessor 3. 35 NanoVac
4. 26 Electrolux 5. 22* MicWaste pump
Vid sammansättning av poäng från arbetsmiljö och miljö med poäng från ekonomi fås följande resultat:
1. 73 GTS matavfallsprocessor 2. 67 NanoVac
3. 62 Säck- och kärl
4. 56 Electrolux modell 616022 5. 51* MicWaste pump
Högsta poängen med avseende på arbetsmiljö och miljö fås av GTS matavfallsprocessor och den högsta poängen med avseende på ekonomi fås av säck- och kärl.
Utifrån denna undersökning får GTS matavfallsprocessor överlag den högsta poängen ur arbetsmiljö, miljö och ekonomiska perspektiv följt av NanoVac. Säck- och kärl kom på tredje plats följt av Electrolux. Matavfallskvarnar är överlag att föredra över säck- och kärlinsamling.
Lönsamhetskurva
En lönsamhetskurva har utformats för att jämföra kostnader för en generell matavfallskvarn gentemot säck- och kärl. Beräkningar utgår från ett medelstort kök som används året om med 300 kg matavfall/vecka.
Vattenförbrukning för matavfallskvarnen är 3 L/min, en drifttid på 30 minuter/dag och totaleffekten på 3 kW med en teknisk livslängd på 20 år, en ekonomisk livslängd på 5 år, avskrivningstid på 5 år och en uppskattad ränta på 6 %.
Kostnader som tagits i hänsyn till vid beräkningarna är investerings- och installationskostnader, driftkostnader, service- och underhållskostnader och tömningskostnader. Personalkostnaden för säck- och kärl uppskattas till cirka 10 minuter per dag att gå till och från avfallsrummet. Enligt HRF, Riksavtalet, Gröna Riksen uppskattas timlönen för restaurangbiträde inom matsal till 111,4 kr per timme.
Detta ger en personalkostnad på 6 734 kr/år för tömning i avfallsrummet.
Den största skillnaden mellan insamlingstyperna är investeringskostnaden där matavfallskvarnen är betydligt dyrare än säck- och kärl. Grafen visar att år 0 är investerings- och installationskostnaden för en matavfallskvarn uppskattas till
250 000 kr och för säck- och kärl är kostnaden 48 520 kr.
I detta fall har matavfallskvarnen en betydligt högre tömningskostnad 20 094 kr/år jämfört med 2 665 kr/år för säck- och kärl. Tömningskostnaden beror på kommunens
49
avfallstaxa, storlek på lagringstanken samt om kommunen erbjuder schemalagd tömning av flera tankar under samma tid, vilket kraftigt reducerar tömningskostnaden.
Enligt Lars Holmqvist, VD och ägare av Disperator AB, har Johan Skytteskolan som använder GTS matavfallsprocessor en tömningskostnad på cirka 6 000 kr/år för schemalagd tömning varannan vecka. Säck- och kärl har en högre energikostnad 17 500 kr/år jämfört med 2 519 kr/år för matavfallskvarnen. Vattenförbrukningen vid rengöring av 20 kärl en gång i veckan under ett år kostar 22 895 kr medan daglig rengöring av matavfallskvarnen har en kostnad på 5 357 kr.
Total kostnaden per år för matavfallskvarnen mellan år 1–5 beräknas till 85 378 kr inklusive lån, amortering och ränta. Efter avskrivningstiden på 5 år minskar den årliga kostnaden för matavfallskvarnen till 35 378 kr/år. Total kostnaden per år för säck- och kärl mellan 1–20 år är 55904 kr/år. Skillnaden mellan matavfallskvarn och säck- och kärl mellan år 1–5 är 29474 kr/år. Efter år 5 blir det 20 526 kr/år billigare att använda en matavfallskvarn. Enligt figur 8 så blir det billigare att använda en matavfallskvarn efter år 13. Se Bilaga 6, tabell 18 och 19.
50
Figur 8. Lönsamhetskurva med en total kostnad per år för matavfallskvarn kopplad till tank och säck- och kärl.
250 000
85 378
170 756
256 134
341 512
426 890
603 780
780 670
957 560
48 520 55 904 111 807 167 711
223 614
279 518
559 036 838 553
1 118 071
0 kr 200 000 kr 400 000 kr 600 000 kr 800 000 kr 1 000 000 kr 1 200 000 kr
0 1 2 3 4 5 10 15 20
K ost na d [kr]
År
Lönsamhetskurva
Kvarn/tank Säck- och kärl
51