Val och lämplighet av insamlingssystem beror på kommuner och verksamheternas förutsättningar. Det gäller att få acceptans från berörda aktörer i kedjan exempelvis operatörer, fastighetsägare, finansiärer och politiker.
Investeringskostnader för slutna matavfallskvarnar kopplade till tank må vara höga i jämförelse med säck- och kärlinsamling men rekommenderas med avseende på arbetsmiljö och miljön. I det långa loppet kommer matavfallskvarnar gynna samhället med förbättrad arbetsmiljö för både insamling- och tömningspersonal samt att en miljövinst i form av biogas ger en förbättrad tillvaro för miljön.
Den viktigaste punkten vid införande av insamlingssystem är informationen till alla berörda aktörer i kedjan. Information kring matavfallshantering och dess innebörd kan ändra verksamheters uppfattning om mängden matavfallssvinn som årligen slängs.
Om människor blir mer medvetna om hur mycket matavfall som slängs samt hur miljön påverkas till följd av dessa handlingar så kan detta bidra till att Naturvårdsverkets mål till att minska matavfall med 20 % till år 2020 uppnås.
I nuläget är det säck- och kärlinsamling som kan på kortast tid uppnå miljökvalitetsmålet och i dagsläget kan matavfallskvarnar vara ett komplement till ökad matavfallsinsamling. Fördelar för matavfallskvarnar listas nedan gentemot säck- och kärl.
Arbetsmiljö och miljö
Bättre ergonomi utan tunga lyft av kärl.
Mindre lukt och spill i köken.
Minimerar uppkomsten av ohyra och skadedjur på grund av slutna system.
Nya matavfallskvarnar har en ljudnivå på under 70 dB som är fullt acceptabel.
Enklare rengöring av utrustning samt att rengöring av kärl och avfallsrum undviks (gäller dock inte för Electrolux matavfallskvarn).
En miljövinst i form av biogas och rötrester utvinns samt att förbehandlingssteget i rötningssteget inte behövs.
Matavfallet som erhålls är av hög kvalité för rötning.
Brukaren blir mer medveten om mängden matavfall som slängs samt vad som slängs i kvarnen.
Ekonomi
Lägre rengöringskostnader
Lägre energikostnad på grund av att behov för kylda avfallsrum undviks (gäller dock inte för Electrolux matavfallskvarn).
Kostnadsbesparingar i form av tid då kökspersonalen slipper gå till och från avfallsrummet med matavfall (gäller dock inte för Electrolux matavfallskvarn).
55
Referenslista
AVFALLSVERIGE. 2015a. Insamling av källsorterat matavfall [Online]. Available:
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/insamling-av-matavfall/ [Accessed 150108 2015].
AVFALLSVERIGE. 2015b. Kompostering [Online]. Available:
http://www.avfallsverige.se/avfallshantering/biologisk-aatervinning/kompostering/ [Accessed 0129 2015].
AVFALLSVERIGE Rapport 2007:09. Insamlingssystem för matavfall från restauranger, storkök och butiker. Avfall Sverige Utveckling.
AVFALLSVERIGE Rapport 2008:14. Den mikrobiella arbetsmiljön vid insamling av matavfall.
AVFALLSVERIGE Rapport B2007:03. System för tvätt av kärl. Sammanställning av erfarenheter från kommuner med insamling av källsorterat matavfall.
AVFALLSVERIGE Rapport U2011:19. Hjälpmedel för introduktion av system för insamling av källsorterat matavfall.
CARLSSON, M. & ULDAL, M. 2009. Substrathandbok för biogasproduktion.
Rapport SGC 200. Svenskt Gastekniskt Center.
DEUBLEIN, D. & STEINHAUSER, A. 2011. Biogas from Waste and Renewable Resources, Wiley-VCH.
DISPERATOR. Produktblad Disperator GTS Serien [Online]. Available:
http://rensa.se/wp-content/uploads/2014/01/Produktblad-GTS.pdf.
EDSTRÖM, M., MALMÉN, L., TORÉN, L., RINGMAR, A. & PALM, O. 2001.
Hantering av matavfall i storkök. Uppsala.
EKENDAHL, D. 2015.
ELECTROLUX 2009. Instruktionsbok för installation, handhavande och underhåll.
ENVAC. 2009. Vakuumteknologi. Available:
http://www.envac.se/produkter_och_tjanster/var_teknik/vakuumteknologi [Accessed 150209].
ENVAC 2011. Kitchen Waste Systems.
ENVAC 2013. Installationsbeskrivning system Envac MicWaste.
FAO 2013. Food wastage footprint.
HENRIKSSON, G. 2010. Kartläggning av utvecklingsarbete samt problem vid olika insamlingstekniker för matavfall. Waste Refinery - SP Sveriges Tekniska Forskningsinstitut.
HOFF, M. 2006. An Unexpected Connection: Potassium Limitation and Ammonium Toxicity in Yeast. Available:
http://journals.plos.org/plosbiology/article?id=10.1371/journal.pbio.0040389.
HONKIO, K. The future of waste collection? Underground automated waste conveying systems. Waste management world, 10.
INSYNSVERIGE 2012. Handlingsplan för ökad insamling av matavfall i Stockholms stad för biologisk behandling.
IREBRAND, L. 2009. Matavfallskvarnar i storkök i Stockholm - Utvärdering av miljömardsprojektet "Förbehandlat matavfall till biologisk behandling".
JARVIS, Å. & SCHNÜRER, A. 2009. Mikrobiologisk handbok för biogasanläggningar. Svenskt Gastekniskt Center AB.
JENSEN, C. & JOHANSSON, M. 2014. Uppföljning av etappmålet för ökad resurshållning i livsmedelskedjan.
JI, Y. & SHERELL, R. M. 2008. Differential effects of phosphorus limitation on cellular metals in Chorella and Microcystis. 1790-1804.
KÄPPALAFÖRBUNDET & SÖRAB 2009. Biologisk behandling av organiskt
56
matavfall med hjälp av avfallskvarnar (BOA) - Delrapport Insamling.
KÄRRMAN, E., ARNELL, M., RYDHAGEN, B., SVENSSON, G. & WITTGREN, H. 2012. Multikriterieanalys för integrerade systemlösningar i H+ området.
CIT Urban Water Management AB.
LARSSON, G. 2011. Cultivation Technology.
LIVSMEDELSVERKET. nr 852/2004. Förordning nr 852/2004 [Online]. EU.
Available:
http://eur-lex.europe.eu/LexUriServ/LexUreServ.do?uri=OJ:L:2004:226:0003:0021:SV:
PDF [Accessed 2014-09-22].
LUND HANSEN, T., LA COUR JANSEN, J., DAVIDSSON, Å. & HØJLUND CHRISTENSEN, T. 2007. Effects of pre-treatment technologies on quantity and quality of source-sorted municipal organic waste for biogas recovery.
Waste management, 27, 398-405.
MILJÖDEPARTEMENTET 2012. Svenska miljömål - preciseringar för miljökvalitetsmålen och en första undsättning etappmål.
NANOVAC. 2009. Available:
http://www.envac.se/produkter_och_tjanster/vara_produkter/vakuumsystem_f or_kok/nanovac.
NATURVÅRDSVERKET 2003. Metoder för lagring, rötning och kompostering av avfall - Handbok med allmänna råd till 2 kap. 3 § miljöbalken.
NATURVÅRDSVERKET 2012. Matavfallsmängder i Sverige.
NATURVÅRDSVERKET 2013. Förslag till etappmål för minskad mängd matavfall.
NATURVÅRDSVERKET. 2014a. Matsvinn [Online]. Available:
http://www.naturvardsverket.se/Miljoarbete-i-samhallet/Miljoarbete-i-
Sverige/Uppdelat-efter-omrade/Avfall/Avfallsforebyggande-program/Matsvinn/ [Accessed 20150127.
NATURVÅRDSVERKET. 2014b. Miljömål [Online]. Available:
http://www.miljomal.se/sv/Hur-nar-vi-malen/Avfall.
NATURVÅRDSVERKET. 2014c. Sveriges miljömål [Online]. Available:
http://www.miljomal.se/sv/Miljomalen/Uppfoljning-utvardering/nas-miljokvalitetsmalen/ 2014].
NATURVÅRDSVERKET. 2014d. Ökad resurshållning i livsmedelskedjan [Online].
Available: http://www.miljomal.se/sv/Hur-nar-vi-malen/Avfall/Okad-resurshushallning-i-livsmedelskedjan/.
NORDBERG, U. 2006. Biogas - Nuläge och framtida potential.
OLSSON, J., PHILIPSON, M., HOLMSTRÖM, H. & CATO, E. 2014. Pilotstudie - Termofil efterrötning för hygienisering och minskad slamproduktion. Svenskt Vatten Utveckling.
SALOMON, E. & WIVSTAD, M. 2013. Rötrest från biogasanläggningar - återföring av växtnäring i ekologisk produktion. Uppsala: SLU, Sveriges lantbruksuniversitet.
STOCKHOLMSSTAD. 2013. Renhållningsordning för Stockholms kommun - Bilagor till Avfallsplan för Stockholm 2013-2016.
TRAFIKKONTORET 2015. Avfallstaxa 2015. Stockholms stad.
57
Personliga referenser
EKENDAHL, DICK. Envac Scandinavia, Försäljare Kitchen Waste Systems. 2014.
E-mail.
EVBÄCK, RONNY. Ikano Fastighetstekniker, Erikslund Shopping Center. 2014.
Personlig kommunikation 12 november.
HOLMQVIST, LARS. Disperator AB, VD och ägare. 2014. Personlig kommunikation 24 oktober och e-mail.
HUNG, LIZU. Kökschef, Rudbodaskolan. 2014. Personlig kommunikation 18 december.
LÖFBERG, ANETTE. Disperator AB, Key Account Manager. 2014. Personlig kommunikation 18 december och e-mail.
PA STORKÖK. Electrolux AB. 2014. E-mail 17 november.
<pa.storkok@electrolux.se>
RAGN-SELLS. Ragn-Sells, 2015. Telefon kontakt 26 februari.
<077 – 188 88 88>
SNYGG, STEFAN. Electrolux AB, Product Manager. 2014. E-mail 11 december.
THELNING, ELISABETH. Tekniska förvaltningen – Lidingö Stad. 2015. Telefon kontakt 26 februari.
<08 – 731 33 03>
VÄSTERÅS STAD. Avfall och återvinningsenheten. 2015. Telefon kontakt 26 februari.
<021 – 39 00 03>
VÖRÖS, ISTVAN. Kökschef, Kärrtorps Gymnasium. 2014. Personlig kommunikation 13 november.
58
Bilaga 1. Livsmedelslagstiftning
Livsmedelslagstiftning inom EU fr.o.m. den 1 januari 2006, förordning nr 852/2004:
Livsmedelsavfall Kapitel VI
1. Livsmedelsavfall, oätliga biprodukter och annat avfall skall avlägsnas från livsmedelslokaler så snart som möjligt för att undvika att de anhopas.
2. Livsmedelsavfall, oätliga biprodukter och annat avfall skall placeras i behållare som går att stänga, såvida inte livsmedelsföretagarna kan visa den behöriga myndigheten att andra typer av behållare eller evakueringssystem som används är lämpliga. Dessa behållare skall ha en lämplig konstruktion, hållas i gott skick, vara lättare att rengöra och, när det är nödvändigt, vara lätta att desinficera.
3. Det skall finnas adekvata möjligheter för förvaring och bortskaffande av livsmedelsavfall, oätliga biprodukter och annat avfall. Utrymmen för
avfallsförvaring skall utformas och skötas på ett sådant sätt att det är möjligt att hålla dem rena och, när det är nödvändigt, fria från djur och skadedjur.
4. Allt avfall skall elimineras på ett hygieniskt och miljövänligt sätt i enlighet med tillämpning gemenskapslagstiftning, och får inte utgöra en direkt eller indirekt källa till kontaminering.
59
Bilaga 2. Frågor inför platsbesök
En sammanställning av frågor som ställdes vid intervjutillfället hos berörda verksamheter, samt leverantörer. Dessa har delats upp under lämpliga rubriker.
2.1 Arbetsmiljö
Dessa frågor riktas främst till kökspersonal som använder matavfallskvarn och deras erfarenheter vid användning.
2.1.1 Riskfaktorer
1. Vilka olycksfaktorer/händelser har inträffat i er verksamhet?
Exempelvis finns det arbetsmoment som ni känner bör undvikas för att minimera olyckor i köket?
2. Finns det några risker för arbetsskada vid användning av kvarnen?
3. Hur upplevs ljudnivån [dB]?
4. Hur upplevs arbetet och ergonomi anpassningen av systemet?
2.1.2 Hygienfaktorer
1. Hur påverkas personalen av lukt?
2. Sker det något märkvärdigt spill när man häller in matavfallet i kvarnen?
3. Hur påverkas köket av ohyra och skadedjur?
2.2 Ekonomi
Dessa frågor avser att besvara vilka ekonomiska kostnader som systemen kräver och ställdes till såväl verksamheter som använde systemen samt till berörda leverantörer.
2.2.1 Årliga finansieringskostnader
1. Hur mycket kostar det att investera i matavfallskvarnen?
2. Hur mycket kostar det att installera matavfallskvarnen?
3. Vad är avskrivnings tid/amorteringen över den ekonomiska livslängden?
2.2.2 Årlig kostnad för byggnadsyta
1. Hur mycket byggnadsyta behövs för att installera matavfallskvarnen och tillhörande lagringstank?
2.2.3 Årlig kostnad för alternativ hantering vid driftavbrott 1. Antal driftavbrott per dag/vecka/månad?
2. Vad finns det för kostnader för alternativ hantering vid driftavbrott?
3. Har ni någon alternativ hantering av matavfall vid längre driftstopp?
4. Vid driftavbrott efter hur lång tid åtgärdas problemet?
2.2.4 Driftkostnader
1. Vad är energikostnaden per timme för driften av systemet?
2. Vad är vattenkostnaden per timme för driften av systemet?
3. Hur mycket spolvatten används vid malning av matavfall i kvarnen?
2.2.5 Underhållskostnader
1. Vad finns det för årliga kostnader för förebyggande underhåll?
2. Vad är service och underhållskostnaderna för systemet?
60 2.2.6 Tömningskostnad
1. Vad finns det för tömningskostnader för tanken?
2. Hur ofta töms tanken på matavfall?
3. Vilket tömningsfordon används vid tömning?
2.3 Miljö
Dessa frågor avser att ta reda på energimängden och TS-halten för matavfallet.
2.3.1 Total intäkt per år
1. Vad är energimängden för levererat organiskt matavfall för biogasproduktion?
2. Vilken TS-halt har matavfallet i tanken?
2.4 Kund nöjdhet och förbättring
Frågorna avser att ta reda på hur nöjd kunden är med matavfallskvarnen samt vad dem skulle vilja förbättra om dem fick möjligheten att påverka utvecklingen av systemet.
2.4.1 Övriga frågor
1. Hur pass nöjda är ni med systemet?
2. Finns det något som kan förbättras med systemet?
3. Vad anser ni är fördelarna med att investera i en matavfallskvarn?
4. Vilka faktorer påverkade ert beslut att investera i en matavfallskvarn?
5. Om du skulle motivera eller ge råd till någon annan att investera i en matavfallskvarn vad skulle din motivering vara då?
61
Bilaga 3. Kontaktinformation inför platsbesök
Verksamheter, besöksadress och kontaktperson till besök som genomfördes under examensarbetet.
3.1 Erikslund Shopping Center, Västerås Besöksadress
Erikslund Shopping Center Krankroksgatan 17
721 38 Västerås Kontaktperson
Ronny Ekbäck, Fastighetstekniker på Ikano Fastigheter 3.2 Kärrtorps Gymnasium, Stockholm
Besöksadress Karlsövägen 9-15 121 55 Johanneshov Kontaktperson
Istvan Vörös, Kökschef
3.3 Rudbodaskolan, Stockholm Besöksadress
Nilstorpsvägen 3 181 47 Lidingö Kontaktperson Lizu Hung, Kökschef
62
Bilaga 4. Tekniska specifikationer
Tekniska specifikationer för GTS matavfallsprocessor, MicWaste pump, NanoVac, Electrolux modell 616022 och säck- och kärl insamling, se tabell 14.
Tabell 14. Tekniska specifikationer med kvarn- och tank dimensioner.
GTS
Produktritningar för GTS matavfallsprocessor, MicWaste pump och NanoVac samt tabeller för Electrolux finns i nästkommande sidor.
63 4.1 GTS matavfallsprocessor
Disperator AB
64
65 4.2 MicWaste pump
Envac Scandinavia AB
66
67 4.3 NanoVac
Envac Scandinavia AB
Ko nt ak t på En va c Sc an di na vi a AB : Di ck Ek en da hl Mobi l 07 3- 37 7 99 92 el ler 01 42 -18 5 07 , di ck .ek en da hl @e nv ac .se NAN OVAC
68
Ko nt ak t på En va c Sc an di na vi a AB : Di ck Ek en da hl Mobi l 07 3- 37 7 99 92 el ler 01 42 -18 5 07 , di ck .ek en da hl @e nv ac .se NAN OVAC
69
4.4 Electrolux avfallshanteringssystem fristående modul Electrolux
70
71
Bilaga 5. Ekonomiska beräkningar
Beräkningar för energimängd matavfall för biogasproduktion samt energi- och vattenkostnad för matavfallskvarnarna. Dessa värden finns sammanställt i Tabell 7 respektive Tabell 13.
5.1 Energimängd matavfall för biogasproduktion
Beräkningen av energimängden för matavfall för biogasproduktion med avseende på mängden matavfall per vecka för respektive verksamhet. Energimängden är kopplat till respektive verksamhetsstorlek (antalet tillagade portioner) och inte enligt val av utrustning. Enligt VafabMiljö motsvarar 1 ton bioavfall cirka 100 m3 fordonsbränsle.
Om en personbil drar cirka 0,7 m3 per mil kommer man 143 mil på 1 ton bioavfall.
Tabell 15. Körsträcka per kilo matavfall för de olika verksamheter.
Rudbodaskolan Kärrtorps Gymnasium
Erikslund Shopping Center Mängd matavfall per vecka
[kg]
30 165 800
Mängd matavfall motsvarande fordonsbränsle
[m3]
3 17 80
Körsträcka per kg matavfall [mil]
4 24 114
Beräkningsexempel: Rudbodaskolan med GTS matavfallsprocessor Mängd matavfall per vecka (5 skoldagar) = 30 kg matavfall/vecka
30 kg matavfall motsvarar ca 3 m3 fordonsbränsle
72 5.2 Energikostnad
Beräkning av energikostnaden för matavfallskvarnen fås ur ekvationen:
Fjärrvärme pris = 0,8 kr/kWh 1 är priset för uppvärmning av vatten.
Elkostnad = 1,5 kr/kWh 2
Elkostnad inklusive fjärrvärme pris = 0,8 + 1,5 = 2,3 kr/kWh Drifttimmar = 0,35 h (GTS matavfallsprocessor)
Drifttimmar = 1 h (NanoVac) Drifttimmar = 3 h (Electrolux)
Drifttiden definieras som den tid som matavfall matas in genom inkastbänken och tiden då kvarnen är igång i väntan på matavfall.
Tabell 16. Energikostnad under drift för GTS matavfallsprocessor, NanoVac, Electrolux och MicWaste pump.
GTS
matavfallsprocessor
NanoVac Electrolux MicWaste pump Totaleffekt för kvarn = 3,7 kW
Elkostnad = 1,5 kr/kWh (GTS matavfallsprocessor använder inte varmvatten under drift, endast vid rengöring)
Energikostnad per timme = 3,7 kW . 1,5 kr/kWh = 5,6 kr/h Energikostnad = 3,7 kW . 1,5 kr/kWh . 0,35 h = 1,9 kr Standard kapacitet per timme = 900 L matavfall/h
Standard kapacitet = 900 L matavfall/h . 0,35 h = 315 L matavfall
Energikostnad per liter matavfall = 1,9 kr/315 L matavfall = 0,006 kr/L matavfall
1 http://www.goteborgenergi.se/Privat/Kundservice/Energispartips/Energiforbrukning/Varmvatten 2 http://www.goteborgenergi.se/Privat/Kundservice/Energispartips/Energiforbrukning/Varmvatten
73 5.3 Vattenkostnad
Beräkning av vattenkostnaden för matavfallskvarnen fås ur ekvationen:
Vattenkostnad = Spolvatten per min . 60 min/h . Vattenkostnad per liter . Drifttimmar Vattenkostnad för varmvatten = 0,06115 kr/L 3
Vattenkostnad för vatten = 0,0240 kr/L 4
Drifttimmar = 0,35 h (GTS matavfallsprocessor) Drifttimmar = 1 h (NanoVac)
Drifttimmar = 3 h (Electrolux)
Drifttiden definieras som den tid som matavfall matas in genom inkastbänken och tiden då kvarnen är igång i väntan på matavfall.
Hur mycket vatten fås ut ur en vattenslang = 12 L/min5
Rengöringstid = 6,4 min, varav 2,3 min spolning med varmvatten (GTS matavfallsprocessor)
Rengöringstid = 10 min (NanoVac) Rengöringstid = 5 min (Electrolux)
Tabell 17. Total vattenkostnad under drift och rengöring för GTS matavfallsprocessor, Electrolux och MicWaste pump.
GTS
matavfallsprocessor
NanoVac Electrolux MicWaste pump
4http://www.privataaffarer.se/familjeekonomi/sa-mycket-kostar-vattnet-i-91662 (gäller för Lidingö kommun)
5http://www.vattenfall.se/sv/spara-vatten.htm
74
Beräkningsexempel: GTS matavfallsprocessor Spolvatten = 4 L/min
Vattenkostnad per timme = 4 L/min . 60 min/h . 0,0240 kr/L = 5,8 kr/h Vattenkostnad = 4 L/min . 60 min/h . 0,0240 . 0,35 h = 2,0 kr
Vattenkostnad för rengöring = 0,06115 kr/L . 12 L/min . 2,3 min = 1,7 kr Total vattenkostnad = 2,0 kr + 1,7 kr = 3,7 kr
Total vattenkostnad för 900 L matavfall = 5,8 + 1,7 = 7,5 kr Standard kapacitet per timme = 900 L matavfall/h
Vattenkostnad per liter matavfall = 7,5/900 L matavfall = 0,008 kr/L matavfall
Beräkningsexempel: Electrolux Spolvatten = 3 L/min
Vattenkostnad per timme = 3 L/min . 60 min/h . 0,06115 kr/L = 11,0 kr/h Vattenkostnad = 3 L/min . 60 min/h . 0,06115 . 3 h = 33,0 kr
Vattenkostnad för rengöring av kvarn = 0,06115 kr/L . 12 L/min . 5 min = 3,7 kr Vattenkostnad för rengöring av kärl = 0,06115 kr/L . 12 L/min . 30 min =22,0 kr Total vattenkostnad = 33 kr + 3,7 kr + 22,0 kr = 58,7 kr
Standard kapacitet per timme = 300 L matavfall/h
Standard kapacitet = 300 L matavfall/h . 3 h = 900 L matavfall
Vattenkostnad per liter matavfall = 58,7 kr/900 L matavfall = 0,06 kr/L matavfall
Beräkningsexempel: NanoVac
Vattenkostnad för rengöring = 0,06115 kr/L . 12 L/min . 10 min = 7,3 kr Standard kapacitet = 570 L matavfall/h
Vattenkostnad per liter matavfall = 7,3 kr/570 L matavfall = 0,01 kr/L matavfall
75
Bilaga 6. Lönsamhetskurva
Tabell 18. Matavfallskvarn kopplad till separat lagringstank under 20 år. Samtliga siffror är uttryckta i [kr].
Matavfallskvarn
År 0 1 2 3 4 5 10 15 20
Investerings- och installationskostnad 250 000 0 0 0 0 0 0 0 0
Lån (inkl. ränta) efter amortering 12 000 9 000 6 000 3 000 0 0 0 0
Amortering 50000 kr på 5 år avskrivningstid
50 000 50 000 50 000 50 000 50 000 0 0 0
Service och underhållskostnader 5 400 5 400 5 400 5 400 5 400 27 000 27 000 27 000
Rengöringskostnader 5 357 5 357 5 357 5 357 5 357 26 784 26 784 26 784
Vattenförbrukning under drift 2 009 2 009 2 009 2 009 2009 10 044 10 044 10 044
Energikostnad för uppvärmning av vatten 2 519 2 519 2 519 2 519 2 519 12 593 12 593 12 593
Tömningskostnader 20 094 20 094 20 094 20 094 20 094 100 470 100 470 100 470
Total kostnad per år 85 378 85 378 85 378 85 378 85 378 176 890 176 890 176 890
Summa av total kostnaden per år i 20 år 250 000 85 378 170 756 256 134 341 512 426 890 603 780 780 670 957 560
76
Tabell 19. Säck- och kärl kostnader under 20 år. Samtliga siffror är uttryckta i [kr].
Säck- och kärl
År 0 1 2 3 4 5 10 15 20
Investeringskostnad kärl 10 400 0 0 0 0 0 0 0 0
Investeringskostnad påsar 3 120
Investerings- och installationskostnad kylaggregat 6
35 000 0 0 0 0 0 0 0 0
Kostnader för påsar per år 3 120 3 120 3 120 3 120 3 120 15 600 15 600 15 600
Service- och underhållskostnader kylaggregat 7
3 000 3 000 3 000 3 000 3 000 15 000 15 000 15 000
Energikostnad för avfallsrum (2000 W) 8 17 500 17 500 17 500 17 500 17 500 87 500 87 500 87 500
Rengöringskostnader 22 895 22 895 22 895 22 895 22 895 114 473 114 473 114 473
Tömningskostnader 2 655 2 655 2 655 2 655 2 655 13 275 13 275 13 275
Personalkostnad till/från avfallsrummet 6 734 6 734 6 734 6 734 6 734 33 670 33 670 33 670
Total kostnad per år 55 904 55 904 55 904 55 904 55 904 279 518 279 518 279 518
Summa av total kostnaden per år i 20 år 48 520 55 904 110 807 167 711 223 614 279 518 559 036 838 553 1 118 071
6http://ozonetech.com/sites/default/files2/pdf/soprum-ozon.pdf 7http://ozonetech.com/sites/default/files2/pdf/soprum-ozon.pdf 8http://ozonetech.com/sites/default/files2/pdf/soprum-ozon.pdf